Fotot tappas bort!

Äts upp inifrån utan stöd och råd,
försvinner bitvis från topp till tå,
torkar och tynar långsamt och plågsamt bort,
snart osynlig om jag ej får nyfött hopp.

Ett hjärta som vill fyllas känner snart inget, har sagts upp,
hennes foto jag tappar bort.
Kom igen nu min lilla ängel,
för mig till bergets topp.

Inte vill jag försvinna bort från dig,
behövs nästan inget för att få mig vända om mot dig.
Ge mig ett enda tecken av dem som trollats bort,
fyll mitt sinne en liten aning upp, lite ytterligare ro,
ge sparad kärlek på min lott och på mitt slitna bord.


Av Lars Ålander
 
 
Nästa sida Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum Föregående sida
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

Dikter ger minnen...

Åter startsidan


Senast uppdaterad: 1998-09-04
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

sedan 4/9-98.