"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, november 2005

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

05-12-04, söndag

Efter en föredömligt lugn arbetsnatt sov jag ut hemma hos Anki. Natten hade varit fylld av god julbordsmat vid arbetsplatsen, samtidigt som de flesta kollegor roade sig med julbordsbåtfärd och annat festande i land.

Vid lunchtid gick hon ut på stan och jag vaknade till så sakterliga. Skrev ytterligare lite i dagboken och surfade på nätet under eftermiddagen. Lyckades under natten bland annat snoka reda på att min motorcykel inte behöver besiktigas ännu på ett tag. Enligt nya regler gäller en första besiktning senast efterföljande månad fyra år efter motorcykelns ibruktagande. Därefter vart annat år istället för varje år som det var förr...
   Anki pysslar som bäst ute på balkongen. Dels med att täcka över växter för vinterdvala och dels med en ny ljusslinga. En ljusslinga som uppenbarligen är lite bångstyrig och troligtvis behöver ytterligare en personlig insats. Därefter får det bli eftermiddagssömn och lite mat inför nattens arbetspass...

Måndagen den 24 oktober 2005: Arbetsnatten bjöd på årets första snöfall. Eskilstuna blev hårdast drabbat under mitt arbetspass, men snöinformation inkom även frå Katrineholm och Gnesta. Fö:r egen del blev arbetsnatten mycket bra. Överlämningen blev dock lite rörig eftersom växelfelen plötsligt började uppträda. Marken i Eskilstuna var enligt uppgift ordentligt vit, men fram till avlösningstid hade jag inte sett några tendenser till växelfel. Men man ställer sig naturligtvis ändå frågan om ifall man skulle ha motionerat växlarna än mer?

Sov ut under dagen och fick gott om tid till simulatorflygning. Riktigt givande och god träning utspritt i tiden.

Tisdagen den 25 oktober 2005: Var på jobbet omkring 05.40, dvs i god tid före avlösning. Såpass att jag hann höra flera av min kollegas avslutande samtal. Speciellt ett samtal satte sig direkt på minnet. En ivrig utväxling i Västerås som blev uppmanad att avvakta och återkomma sedan hans avgångsspår blivit fritt från andra tågrörelser. Det hade sedan inte gått många minuter innan jag fick förklara ytterligare genom att tydligt upprepa att samtalet var välkommet efter klockan 06.05. Det ivriga samtalet återkom till och med någon minut efter klockan 06.05, eventuellt beroende på andra samtalstaganden. Hur som helst var bara hälften av våra instruktioner uppfyllda när jag tappade humöret, uppretad på följande samtalsöppningsfras, utan presentation: "Ja, händer det något?" Nu var jag tydligare än någonsin. Förklarade att tiden för samtalet var korrekt men att uppmaningen att dra fram fordonet till signalen var ouppfyllt, att presentationen var ofullständig och att man efter en fullgod presentation inte nyttjade utmanande fraser utan snällt framföra ett önskemål om växlingsväg till avsett spår. Budskapet kanske nådde fram? Åtminstone ringde verderbörande inte upp trots att jag var tvungen att hålla honom en minut extra vid plattformen efter avgångstid, beroende på korsande trafik.

Arbetsdagen fortsatte med flera anmärkningsvärda och onormala händelser. När ordinarie godståg till Köping anlände fanns redan ett godståg växlandes vid Köpings hamn. Om det hade stannat vid detta hade allt varit frid och fröjd. Men till detta skulle läggas ett ytterligare godståg som tidigt om morgonen fanns planerat till Köping. Hallsberg ville helst se att tåget framgick och inte ställdes i Ålsäng. Dock kunde vi till slut enas om att linjen Ålsäng mot Jädersbruk fick tas i anspråk de fyra till fem timmar vi minst räknade med att hålla tåget borta från ett redan godstågsfullt Köping. Det tråkiga i sammahanget var att den andra förbindelsen från Arboga och Jädersbruk snart blockerades av ett tåg som delvis rivit ned kontaktledningen. Alltså, för att få både Arboga och så småningom Köping fritt krävdes just det spår där vi hade vårt tillbakahållna godståg. För ett par år sedan hade situationen varit olösbar, men nu fick vi dra fram godståget att istället blockera ett av två spår mellan Arboga och Valskog. En sträcka som ofta nyttjar dubbelspåret flitigt. Snart fick jag dock rast och hamnade sedan på ett lugnt banavsnitt med Uppsala och Sala inkluderat. Lugnt trots att Stockholm, Karlberg, Solna och Sundbyberg drabbats av ett högspänningssäkringsfel och tågstopp i mer än en timma.

Hemma hos Anki sov jag en halvtimma innan jag i ett kylslaget regn begav mig till Rotebro på min motorcykel. Kände att jag ville ha motorcykeln nära hemmet och vinterförvaringsplatsen ifall vädret snart skulle slå om till minusgrader, blixthalka och snö. Det jag då inte visste var att oktober och första halvan av november skulle bli de varmaste sedan temperaturmätningarna startat, (vad jag fått för mig).
    Mörkret var djupt och påtagligt när jag återvände mot stan. Satte därför på mig reflexvästen igen, för att känna mig trygg under promenaden till Rotebro station. Det var till och med så att jag kände mig "trendig" i min "neongula" reflexväst.

Åter hemma hos Anki bjöds soppa. Perfekt och värmande då regnet vätt ner de yttre klädlagren ordentligt. Som efterrätt njöt vi av brownies som jag inhandlat på vägen. Bra belöning efter ett antal betalda räkningar.

Onsdagen den 26 oktober 2005: Hade en dagarbetstur som inledningsvis var ytterst hektisk. Mängden telefonsamtal var enorm och fyllde snabbt fem sidor relativt tätt förda stödanteckningar. Men samtidig var det riktigt rolig att arbeta då allt flöt på utan större anmärkningar.
   Efter en godpromenadfriskvårdstimma och lunch längst bort på Kommendörsgatan hamnade jag på ett lugnt bevakningsområde, Uppsalaplatsen.

Efter arbetsdagens slut begav jag mig direkt till Nackswingets lokaler och tävlingsförberedande kursen. Temat för dagen blev nästan uteslutande "PULS". Att finna låtarnas puls och ge uttryck för den i dansen, även då andra rytmer presenteras i kroppen och fötterna i synnerhet. Mycket kämpande framför spegeln, mycket tänkande "ner, ner, ner" med ett härligt resultat. Något att träna vidare på under den kommande Hudikmaran.

Inspirerade av kurstemat stannade vi kvar och övade våra nyvunna och återfunna erfarenheter. Jag tyckte nog att dansen blev lättare. Anki hade ibland svårt att lita på sitt pulserande gung. För oss som danspar riktigt frustrerande, men samtidigt lockande och utmanande. Oj vad jag längtade till helgens kommande Hudikdansmara.

Torsdagen den 27 oktober 2005:Hade en tidig arbetsdag. Inledningsvis lugn, men sedan med kontaktledningshaveri strax utanför mitt bevakningsområde, vid Årstaberg. Inledningsvis ställdes fjärrtågen upp vid de plattformar som fanns söder om Stockholm. Vissa tåg evakuerades relativt omgående emedan andra behöll resenärerna kvar ombord. Några av tågen vädes åter söderut från Flemingsberg. Ett förfarande som jag förväntade mig skulle praktiseras ytterligare en tid, åtminstone för Svelandsbanans tåg. För egen del ansåg jag spårkapaciteten tillräckligt god för detta. Men av någon anledning valdes istället Södertälje hamn som vändandeort, dvs utanför den ordinarie sträckningen. Informationen till berörda parter verkade vara bristfällig, för sedan trafiken återupptagits förbi haveriplatsen var det uppenbarligen fel av mig att erbjuda "fria spår mot Stockholm". Åtminstone kortvarigt kändes det som om jag fick stå till svars för att ytterligare vändningar i Södertälje hamn omöjliggordes genom normalt trafikerande av Grödingebanan. Detta trots att jag inte hade med stationerna där att göra. Kanske ansåg man att jag genom min naturliga nyfikenhet skulle ha ett övergripande grepp om händelserna även utanför mitt bevakningsområde? Onekligen "farligt" med alltför udda trafiklösningar som varken trafikinformatörer eller fjärrtågklarerare får information om eller kan genomskåda i längden. Men, men, jag fick det desto lugnare med mina fria spår att nyttja under nästan hela totalavstängningstiden…

Efter arbetsdagens slut tog jag pendeltåget till Rotebro. Bytte om till mc-kläder och begav mig till Upplandsväsby för inlämnande av motorcykeln på 1800-mils-service. En service som kunde ha genomförts redan i somras, efter min Sverigeturné via Hjo, Malung, Åmål , Tylösand osv… Men nu passade det extra bre med service inför vinterförvaringen. Därför beställdes även ett samtida oljebyte.

Efter att ha bojkottat en väsbyfikastund, (de hade ingen prinsesstårtbit till kaffet), tog jag bussen hem till Rotebro, för vidare färd med pendeltåget till stan. I höjd med Ankis lägenhet blev jag ikapphunnen av en snygg tjej som önskade veta vägen till Storskärsgatan. Namnet verkade vara bekant, men inte i mitt huvud. Hänvisde istället till tunnelbanans kartor innan jag kom på att jag faktiskt kunde ringa Anki och fråga vidare. Vi kom snart fram till en möjlig beskrivning, (helt rätt), varpå tjejen tackade så mycket. Själv undrade i mitt stilla sinne om hon skulle komma tillbaka ofta till trakterna??? Trevligt folk kan man aldrig se för mycket av...

Under kvällens bussfärd ut till Finntorp var mina tankar djupt analyserande dagens trafikeringstaktik. Så pass analyserande att jag missade att stiga av bussen förrän efter ytterligare två hållplatser. Inte nog med att jag redan var sen på min väg till klubblokalen och den sociala danskvällen, nu fick jag en extra kvarts promenad. Den effektiva delen av den sociala danskvällen blev hur som helst riktigt bra. Fortsatte med mina PULS-inspirerande dansinfluenser och svävade mer eller mindre fram över dansgolvet.

Fredagen den 28 oktober 2005: Natten tillbringades i vanlig ordning hemma hos Anki. För egen del hade jag en helt ledig dag som om förmiddagen helt nyttjades hemma i Ankis lägenhet. Strax före klockan 12.30 begav jag mig iväg mot Cityterminalen för att möta upp Anki. Ankom till Kungsbron efter en effektiv färd med buss 1, men hindrades i all välmening av en tjej som desperat ville låna min mobiltelefon. Ville själv inte bli hindrad under min promenad till Anki och Hudikbussen men lät mig raskt övertals med uppmaningen att hon fick en halv minut på sig. Kanske något uppstressad och utan lokalkännedom genomfördes ett samtal som jag inte tyckte innehöll speciellt konstruktiv information. Frågade henne därför om deras mötesplats var preciserad och uttalad? Förklarade att Cityterminalen hade flera "självklara mötesplatser" och därmed även mindre självklara mötesplatser, till exempel den utgång hon valt. Hon uppmanades därför att låna telefonen ytterligare en gång för att säkerställa att det var utgången mot Kungsbron som var den avtalade och inte mot centralen. Därmed kunde enkelt ett självskrivet missförstånd undanröjas och jag kunde med gott samvete sätta mig på Y-bussen mot Hudik med Anki…

Bussfärden avlöpte väl. Fick god tid till läsning och fika ombord. Lärde mig en hel del om tänkvärda flyg- och navigeringstankar gällande småplan. Vidare ytterligare insikt gällande krav och utbildningsfrågor för nämnda småflygplan.

Väl i Hudiksvall gick vi från busstation upp till vårt Hotell, "Hotell Hudik". Mina minnesbilder av den snabbaste vägen visade sig vara något bristfälliga, men omvägarna inskränkte sig till slut till ett par extra kvarter mitt i centrum.
   Väl framme vid hotellreceptionen hamnade vi omedelbart bakom Pelle och Caisa. Kära vänner som dessutom hade fått grannhotellrummet, perfekt för informativa knackningar genom mellanväggen. Efter ett kort hotellrumsbesök gav vi oss ut på stan för att fylla våra tomma magar. Innan vi sökte upp restauranten hann vi stöta på två kända ansikten från Örnsköldsvik. Therése och Örjan skulle göra fredagsbesök på maran. Alltid roligt när vännerna är skarpsynta och upptäcker en på stan. Vi gick vidare och samma TACO-ställe som förra året utnyttades. God mat och bra start på Hudikvistelsen.

Åter på hotellrummet nyttjades duschen effektivt. Inom loppet av ca tjugo minuter var vi klara för promenad över till Folkets hus och den efterlängtade dansmaran. Hann hälsa på Linda, nyanländ, innan vi gav oss av frå Hotellet.
   Danskvällen blev otroligt bra. PULS-träingen började ge resultat och jag kände mig riktigt skarp. Vaderna behövde tänjas ut regelbundet, men i övrigt var krämporna riktigt få. En tånagel som borde varit klippt tidigare, men annar inga påverkbara dansbegränsande fenomen. Fick dansa med många goa tjejer. Förutom Anki, (som dansade storslaget med Pulsinspiration), fick jag flera tillfällen att dansa med Ida och Annica. Hade visserligen många fler på min oskrivna uppbjudarlista, men de fick vänta till lördagens dans.

Bland banden utmärkte sig DATE mest. De har visserligen varit mina favoriter en längre tid, (några låter kan de dock välja bort), men höjde sig enligt mångas åsikt tydligt över både BOOGART och PERIKLES. Date var nyskapande med aktivt publikfrieri, Boogart som de brukar (dvs relativt bra) och Perikles med ibland kraftigt nedpitchat tempo. Kanske en effekt av förra årets extrema trängsel på dansgolvet, då det knappt gick att röra sig och då det inte fanns en chans att hänga med i vissa uppskruvade tempon. Även Wahlstrmöms (om lördagen) uppvisade samma tempodämpade fenomen. Hur som helst var ljudbilden hos bandet bra, bortsett från vissa partiella ljudbortfall på det extra dansgolvet utanför fikahörnan "Grottan".

I utmattat tillstånd var det efter dansen otroligt gott att äta varmkorvar med bröd. Nöjda gick vi sedan hemåt i natten. Varken Caisa eller Linda hade jag inte hunnit dansa med, något jag saknade… Men många, många andra gobitar, inklusive min kära Anki…

Lördagen den 29 oktober 2005: Vid tiotiden gick vi ner till frukostserveringen. Ett utrymme som jag verkligen gillar hos hotellet, en liten matsal som ger ordet "charm" en betydelse. Kanske inte en självklar betydelse då jag ännu har svårt att beskriva vad som är så bra?

En hund väl värd att befria från leksaksavdelningen på Åhléns i Hudik...

Caisa och Pelle höll sig i de nära affärsregionerna samtidig som jag, Linda och Anki begav oss ut på stadsvandring och upptäcksfärd. Bort via hamnbostadskvarter, hamnbodar, den centralt belägna kyrkan och åter mot centrum. På Åhléns hittade jag årets gosedjur. En riktigt stor sittand hund. Linda trodde nog inte jag menade allvar när jag greppade den och gick runt och kramade den på leksaksavdelningen. Anki förstod nog mer den stora risken, att hunden skulle ingå i resebagaget hem. Hur många gånger har hon inte fått ligga och samsas med förra årets underbara gosanka?

I mitt tycke gjorde sig hunden riktigt bra i sängen. Kanske aningen utrymmeskrävande, men otroligt len och go. Passande nu när vi alla satsade på lite middagssömn och vila på hotellrummet.

Vid femtiden samlade vi ihop ett gäng för middag på en av de bästa restauranterna, Kardinal. Till slut var vi sju glada dansare som slog oss ner, Pelle, Caisa, Linda, Anki, jag samt Theresie och Johan. För egen del blev det plankstek "Carl-Gustav". Blev lite besviken över att det inte ingick någon förrätt i just den menyn. Hade ett skarpt minne av att jag förra året fick det. Mindes dock snart hur det egentligen låg till just förra året. Då var det en i det gänget som inte ville ha sin förrätt, varpå den delades mellan oss matslukare.
   Inledningsvis hade vi "Hudik ovners" vid bordet bakom oss. Naturligtvis skulle de mucka med oss sedan vie uppmärksammat personalen på att de bröt mot gällande rökförbud i lokalen. Pelle var den som fick ta stöten av ytterligare muckanden, men som också höll det på en lagom kaxig nivå utan alltför mycket av tendenser till eftergifter. Maten och dess nytta var underbar och middagen avlutades i lagom tid för iordningställande på hotellet inför Hudikmarans andra danskväll.s

ZLIPS, BLENDER och WAHLSTRÖMS stod för kvällens musikutbud. Ett ganska jämnt musikutbud. Inte minst med tanke på att Wahlströms inte körde sitt mest vansinnesbetonade tempo, varken extremt långsamt eller extremt snabbt. Tempot kändes mer anpassat till mängden danspublik än förra året, såvida min PULS-dansteknik inte var orsaken till den genomgående danslättnaden. Hur som helst en extremt bra danskväll. En ung danstjej gjorde extra stort intryck på mig. Buggen okej men med en totalt uppslukande foxtrot, där man bara svävade iväg på ett drömmande sätt. Underbar vila som var så välbehövlig i en annars helt utmattande dansatmosfär. En atmosfär som gång efter annan tog mig till himmelriket i buggande med framför allt Ank. Hon gav gärnet som aldirg förr. En puls-utveckling som man bara kunde önska fanns i var framtida dans på moln av självförtroende.
   När de sista låtarna, hårdrock och annat njutbart, strömmade ut ur högtalarna krävdes stretching mellan var låt och ibland även mitt i låten. Dansen var så skarp, utmattningen enorm och lyckan total. Vilken dansmara… När det allra sista extranumret skulle framföras kastade jag mig istort sett ner på golvet yttrandes, "Inte ett steg till…". Men Linda fick efter ett par minuters vila upp mig i några tappra kraftåtervunna danstakter… Dansen var slut, jag var slut och sängen lockande… Tyvärr var även korvarna, som under lördagsmorgonen smakat så gott, också helt slut när jag väl kom fram till korvståndet…

Söndagen den 30 oktober 2005:Nattens extra timma var mycket välkommen. Vintertidens första frukost infann sig åter igen klockan 10.00. Pelle och Caisa skulle se tecknad favoritfilm och satt tillfälligt utanför frukostmatsalen. Jag, Anki och Linda tog dock plats i mysfrukostmatsalen. En god frukost som passade utmärkt som bas och grund inför den kommande hemfärden till Stockholm.

Tillsammans med Linda checkade Anki och jag ut vid 12-tiden. Därefter promenerade vi ner till busstationen, varifrån bussen avgick tidtabellsenligt klockan 12.40. Anki och Linda tog plats långt bak i bussen, omgivna av ett yngre sällskap om tre syskon. Själv hade jag en inte alltför samtalsinspirationsframkallande dam till vänster om mig. Till höger om mig kunde jag trösta mig med lite "ögongodis", som bjöd vila för blicken när min läsning blev aningen segdragen. Tog mig nämligen tid till lite närtidshistorisk korrekturläsning av tidigare dagboksanteckningar.

Efter god läsning, fika och avkoppling var vi framme i Stockholm tidtabellsenligt. Anki och jag njöt under kvällen inköpt pizza. För egen del kunde jag njuta av en underbart tillagad oxfilépizza. D&aum;refter tog utmattningen ut sin rätt…

Måndagen den 31 oktober 2005: Tog bussen tidigt hemifrån Anki. Hade en bra arbetsmorgon, men konfronterades tidigt med den rådande lövhalkan. Tåg 2 hade uppenbara problem med att komma förbi Mölnbobacken och höll endast ca 5 km/h när han ringde upp och påtalade den nu väntade tidsförlusten. Förberedde mig på vidare problem och var restriktiv i min trafikledning till dess jag fick nya positiva bekräftelser på nattågets fortsatta och något snabbare färd. Efterföljande pendeltåg hölls därmed ett par minuter extra i Mölnbo, till dess dess färd kunde garanteras gynnsammast möjliga färdförhållanden vidare.

Efter arbetsdagen åkte jag hem till Rotebro. Satte mig med mc-kläder på bussen till Upplandsväsby. Hämtade ut min motorcykel efter avklarad service och åkte iväg på en riktigt skön rundtur iett höstvarmt Sollentuna, efter tankande i Norrviken. Den svenska och norska fjällvärlden slog alla värmerekord för årstiden. Någonstans i höjd med Trondheim var det +22 grader celcius, om inte mer. (+23 grader C i Tafjord enl. DN). Trots att SMHI utlovat två veckors stundande milt väder valde jag till slut att denna afton lämna in motorcykeln på vinterförvaring. Tvekade in i det sista, men kände att det kunde vara skönt att inte behöva styras av väderlek och bedömningar gällande lövhalka, blixthalka, minusgrader och eventuellt framtida höstsnö… Således låstes motorcykeln in efter en säsong om ca 1047 mil och en total mätarställning på ca 1881 mil.

Efter att om kvällen letat mig tillbaka till stan startade Anki och jag möbelmontage. Hennes vardagsrumsbord, TV-bänk och matta hade anlänt tidigare på dagen och mottagits av Ankis far. Klockan var mycket nära 22-slaget när vi slutade med de mest ljudskapande pluggibankningarna. Inte långt därefter stod vardagsrumsbordet imponerande vackert och färdigt på plats. Extra vackert med mina ögon sett…

Tisdagen den 1 november 2005: Efter en mycket skön dag med simulatorflygande och städning hemma hos Anki laddade jag inför en arbetsnatt. Kunde glädja mig åt att jag flugit Arlanda- Landvetter genom egen navigering via Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Karlsborg, Skövde och Falköping. Därtill en i det närmaste perfekt landning efter en dryg timmas flygning med ATR-200.

Arbetsnatten inleddes med ett intensivt övertagande av Eskilstuna. Här var det godstågsträngsel i granskapet, (Skogstorp och Hållsta), varpå tydliga riktlinjer fick delges växlingen. Först sedan ett godståg lämnat Eskilstuna kunde knuten lösas upp och trafiken återupptas på ett smidigt sätt. Tack och lov höll sig övriga banövervakningsavsnitt förhållandevis lugna. Åtminstone såpass att jag inte upplevde någon direkt negativ stress.

Onsdagen den 2 november 2005: Efter midnatt blev arbetsnatten på syd riktigt lugn. Lövhalkan fanns i bakgrunden men blev inte till något problem under natten. Kanske beroende på att jag envisades med att inte sända godstågen från Katrineholm med mindre än att två blocksignalsträckor var fria tågen emellan. Ett milt kaos utbröt dock ca 20 minuter före avlösningstid. Då tvingades jag fylla i diverse checklistor i samband med en stoppassage i Eskilstuna, där föraren av ett ensamt dragfordon ansåg bromsverkan vara högst bristfällig och klen. Fordonet tilläts inte fortsätta utan togs in för kontroll i Eskilstuna. Ca en timma efter avlösningstid lämnade jag lokalen, smått utmattad för en skön färd hem till Rotebro.

Förblev vaken ytterligare ett par timmar i hemmet. Inledde ett effektivt och välplanerat tvättande av kläder under förmiddagen. Sov efter klockan 11 och endast med avbrott för ytterligare timertorkningstidsuppskruvande och vikande av tvätt. Vaknade egentligen inte till liv förrän efter klockan 18. Då återvände jag till stan med en stor trunk med nytvättad, nytorkad och färdigvikt ren tvätt.
   När jag kom till Ankis lägenhet välkomnades jag ivrigt av hunden Yatzy som nu var på besök för ett par dygns tid.
   Kvällen avslutades med ytterligare en simulatorflygning Arlanda- Landvetter.

Torsdagen den 3 november 2005: Inspirerad av onsdagens lyckade simulatorflygning till Landvetter flög jag nu vidare till Norge och Bergen. En perfekt landning och stabil flygning hann jag med innan det var dags att åka till jobbet.

Hade en bra dag på jobbet. Friskvårdstimmen och lunchen nyttjades både till promenad och skivinköp. Tillbaka på jobbet hade jag en utmattande och intensiv arbetskväll på "Kolbäcksplatsen". Riktigt roligt pysslande och tågvägsläggande med lyckat resultat. Nyttjade till och med att mitt "hattågsobjekt" 417 stressade på och var tidigt, för att denna afton effektivt peta undan dem(X2000) på spår 3 i Köping. Därmed kunde det totala antalet förseningsminuterar minskas betydligt.

Graden av utmattning gjorde att jag inte kände för att stressa iväg till dansklubbens sociala danskväll. Istället tog jag mig en promenad genom staden hem till Anki. Bojkottade även denna gång en efterlängtad fikastund. Denna gång saknades inte prinsesstårtbiten till kaffet. Denna gång fann jag priset 55 kronor hutlöst för dessa två avkopplingsingredienser. Fortsatte istället en lite mer nyttig promenad…

Fredagen den 4 november 2005: Arbetsveckan skulle avslutas med en tidig arbetsdag. En av mina korta favoritarbetsturer. Tillbringade lite tid ute på stan innan jag sakta drog mig till Ankis lägenhet. Var i valet och kvalet huruvida jag skulle dansa på Mälarsalen om kvällen. Arvingarna lockade inte nämnvärt. Dels har de under mina senaste besök haft extremt osynlig utstrålning, extremt gammalt låtupplägg och en oförklarlig extremmogenstämpel i mina ögon sett. Dansar hellre till deras föräldrars musik i dagens läge, trots att de är klart jämförbara musikertalanger. Men varför Arvingarna???

Kopplade nu av hemma i TV-soffan och framför datorn tillsammans med Anki och Yatzy.. Sammanställde och lämnade till slut mina socialdanslåtförslag till "Avocado" för vidare utvärderingar. Ett påpassligt överlämnande och skivbyte i samband med ett snabbt möte på Gärdets tunnelbanestation.

Lördagen den 5 november 2005: Efter att ha tillåtit mig en tilltagen sovmorgon begav jag mig av mot Jonas och Sandra i Sätra. Deras utflyttningsdag var kommen. Strax efter 11.20 var jag på plats och inledde ett välorganiserat lådlyftande ut i en väntande lätt lastbil. Det blev till slut ett intressant stuvande och aktiv pusslande innan allt var på plats. Ett tag såg Sandras hårsnoddar attraktiva ut för ihopbindande av växter. Inte min idé, men högst angenämt att försöka få loss en av dem samtidig som Sandra fortsatte med köksrengöring. Fick dock ge upp tanken på att enkelt f&airng; loss en av dem utan att påverka håruppsättningen. Hade visserligen Sandras medgivande om att tillfälligt ta loss båda. Väl uttrasslade visade det sig att hårsnodden inte behövdes. Men vid det laget hade jag redan gjort ett lättsamt försök att återupprätta en liknande enkel håruppsättning med en enstaka snodd.
    Tillsammans med Sandras föräldrar och Jonas bekanta var vi totalt sju flyttivriga personer. Mot slutet av utflyttningen fikade vi och avnjöt underbara hembakade piroger på vardagsrumsgolvet. Microvågsugnen fick därmed föras fram och tillbaka ett par extra vändor för vårt välbefinnande.

I samband med färden till Uppsala fick jag den äran att sitta mysigt ihopträngd med Sandra på andra sidan om den växelspak Jonas beslutsamt kontrollerade. Den lätta lastbilens dragkraft var något begränsad men effektiv trots sin verklighetsbaserade hastighetsbegränsning i uppförsbackarna.
   Sandra och jag roade oss delvis med att prata gamla gemensamma minnen. Främst hämtade från våra dansresor sommaren 2001. Underbar nostalgi, trots att vi då var ytterst nära att köra på ett antal grävlingar, i synnerhet en som väckte Sandra ur sinanyvunna sköna drömmar.

I Uppsala förevisades vi en trevlig lya. Urlastningen gick snabbt, trots att vi fick bära upp allt två våningar, utan hiss. Svetten kom ganska snabbt krypande och jag var glad över att ha ombyteskläder med mig. Bytte om lagom till dess vi serverades hemkörda och beställda plankstekar. För egen del någon slags pepparstek på planka. Underbart god och perfekt för en mage som nu åter var rejält hungrig…

Innan flyttdagen var över hämtade vi Sandras härliga soffa. Det fanns en hel del minnesväckande möbler som gjorde flyttandet än mer trivsamt. Det kändes lite konstigt att både montera ner och montera upp en säng som jag inte sett närmare på ett par år, men som jag har vilat ut i efter många arbetsnätter och danskvällar. Jag fick därtill uppdraget att ligga under sängen när madrassen lyftes på plats. Mitt uppdrag var att kontrollera att mellanläggsplattorna hamnade rätt. Omedelbart efteråt kravlade jag mig fram, utanför sängens ramar. Jag låg visserligen bra under sängen, men misstänkte skarpt att Jonas och Sandra inte ville ha mig där i evighet… *ler*

Fick erbjudande om skjuts i riktning mot Stockholm och antog erbjudandet om färd med Sandras föräldrar till Vallentuna. Perfekt timeing för vidare färd med Roslagsbanan till Östra station.

Väl tillbaka i Ankis lägenhet fick jag göra Yatzy sällskap i lägenheten, under tiden som Anki arbetade i tvättstugan. Tydligen hade han varit rejält gnällig när han denna dag blev lämnad ensam kortare stunder.

Söndagen den 6 november 2005: Även denna morgon lockades jag att känna mig riktig ledig. Var seg och kände mer för en väldimensionerad sovmorgon än att tidigt hjälpa till med dansklubbens förberedelser inför Jack n´ Jill-tävling. Blev dessutom osäker på hur pass mycket jag lovat att ställa upp före. Att vara videofilmare var självskrivet, men resten mindes jag inte tydligt. Det blev nog till slut någon form av mellanting. Dök upp i tävlingslokalen någon timma före insläpp. Allt fungerade bra och det blev en otroligt trivsam tillställning.
   Från att inte ha varit ett dugg danssugen väcktes min danslust stort sedan tävlingen dragit igång och tävlingsheaten startat. För egen del gick det bra i både foxtrot och bugg. 13:e respektive 12:e plats i de båda diseplinerna. Drömpartners blandades med andra duktiga dansare, där mina "pulsdansförsök" kändes riktigt framgångsrika. Det blev inte heller sämre under den efterföljande danskvällen…

Efter en underbart välsmakande vegetarisk paj startade den sociala dansbiten av kvällen, till Selex band. När klockan sedan visade på drygt 21.00 var vi riktigt medtagna och trötta. Perfekt för den bastutid som flera av oss nyttjade. En god blandning av tjejer och killar blev det…

Måndagen den 7 november 2005:En kollega önskade min förmiddagstur varpå jag fick en skön sovmorgon som jag nyttjade till diverse datorpyssel och musiklyssnande.

Hade en mycket bra arbetstur. Även de område som efter friskvården brukar bjuda stor utmaning fungerade bra. Friskvårdstiden och lunchen nyttjades till middag på centralen och därefter promenader i ett stilla regn.

Om kvällen flögjag bland annat sträckan Östersund- Trondheim. Till största delen med lyckat resultat. Irriterade mig dock på en osäker landning där jag den sista biten, omedelbart före markkänning drev ut mot sidan av landningsbanan. Kanske var det sidvindar över vattnet som jag inte räknat med? Mer träning behövs hur som helst trots att det känns som om jag börjar lära mig flygplanstypen ATR72-500 bra…

Tisdagen den 8 november 2005: Hade en tidig arbetstur som inleddes på det södra pendelstråket, nynäs- och södertäljebanan. Min bredvidsittande trafikinformatör sa tidigt att det skulle bli en strulig morgon. Hade god lust att sätta emot, en tanke som fanns kvar ända till omkring 07.50 då trafiken fortfarande flöt lugnt. Samtalet som då inkom gällde en påkörningsolycka i Tullinge, vid plattformen. Såväl polis som ambulans, akutbil och helikopter sändes till platsen. Tidningarna skrev dagen efter att det varit en 19-åring som stått för nära plattformskanten och blivit träffad av backspegeln. Med stor sannolikhet undkom han trots träffen med lindrigare skador, ett antal ansiktsfrakturer. Helikoptern hade i alla fall nyttjats.
   Efter larmandet till SOS och påföljande totalavstängning öppnades ett spår förbi olycksplatsen, dvs med enkelspårsdrift mellan Flemingsberg och Utsikten station. Inledningsvis ett trögt tågflöde, inte minst sedan polisen hindrat första tåg på sträckan att lämna Tullinge, eftersom vittnen till olyckan tagit plats i tåget mot Stockholm.
   I möjligaste mån kvarhölls tågen vid plattformarna på båda sidor om olycksplatsen eftersom trafikflödet förblev l&airng;ngsamt och begränsat till ca 08.45 då olyckståget kunde föras vidare med ny personal. Själv fick jag också avlösning med personal som kommit med de drabbade tågen. Jag slutförde mina olycksrapporter och tog en 12 minuters rast innan det blev dags för nästa punkt på arbetsdagens schema, arbetsplatsträff…

För egen del var det tur att jag inte tog längre rast för avfärd med bil till Gullmarsplan företogs i det närmaste omgående. Vi fick nu göra studiebesök på tunnelbanas trafikledningscentral, gröna linje ett. Det var trevligt att kunna jämföra våra olika arbetsmiljöer. Men nog är jag glad för egen del av att vara omgiven av den tyngre och snabbare järnvägstrafik vi trafikleder i anslutning till de tekniska hjälpmedel vi besitter. Nog för att man i viss mån försämrar förutsättningarna för oss och för en effektiv järnvägstrafik i landet i och med slopandet av växlar, men tunnelbanan hade redan från början ett extremt begränsat antal kryssningsmöjligheter redan i dagsläget. Därtill växlar som i vissa fall var såpass slitna och tvära att extrema restriktioner fick gälla vid trafikerande av dessa…
   Arbetsmiljön p&airng; tunnelbanans trafikledningscentral var dock avundsvärt ljus och trevlig i jämförelse med vår. Dock pågår framtidsutredningar i frågan för vår del, för en framtida ombyggnad och anpassning till framtida trafikledningskrav och arbetsmiljöbehov.

När vi återvände till vår kära arbetsplats återstod ytterligare arbetsplatsinformationstid. Vi fick vinterförberedande information och banarbetsplaneringsinformation med anledning av den senaste tidens otroliga mängd anordningar om ofta beviljats, främst nattetid. Ett svåruppstyrt planeringsarbete, inte minst bemanningsmässigt.

Efter jobbet gladde jag mig åt en skön ledig eftermiddag. Valde dock att följa med "Blomman" på en tur och returresa Stockholm- Kungsängen. Först därefter åkte jag hem till Ankis lägenhet för att ta det riktigt lugnt. Försökte under kvällen att få min röststyrda flygsimulatortrafikledningsfunktion att fungera, att registrera min röst på rätt sätt. Det dröjde innan jag lyckades få bekräftelse på att headsetets mikrofon fungerade som den skulle.

Fick avbryta min VOX-programtest med musikplaneringssamtal. "Avocado" och jag bestämde den kommande torsdagens musikutbud för den sociala danskvällen på Nackswinget. Totalt blev det 1h 45min lång samtalstid som krävdes för låtval och ordningsföljd.
   Innan jag gick till sängs brände jag ner vårt låtförslag på CD-skivor.

Onsdagen den 9 november 2005: Ytterligare en tidig arbetsdag. Trivdes mycket bra med arbetsstarten på "Uppsalaplatsen" även om jag märkte hur svårt det var att lyckas med exakt alla korsande tågvägar i samband med samtal gällande de ställverksbeskrivningar jag har hand om. Men, men, inte mer än tre minuters förseningar pga just detta.

Min matlåda hade jag i all hast glömt kvar innanför ytterdörren hos Anki. Positivt nog hade hon tagit hand om den och återfört den till sitt rätta kylskåpselement. Mat jag med andra ord kunde njuta av efter hemkomst till Anki om eftermiddagen.

När kvällen var kommen mötte jag upp Anki vid Slussen för vidare färd till den tävlingsförberedande kursen på Nackswinget och lokalstädande innan kursstarten. Ytterligare PULS-träning och tankar kring träningsdagböcker i temat "Hände, Kände och Lärde…". På gott och ont får jag hänvisa till denna dagbok i alla ärenden. Har inte haft någon speciellt långvarig träningsdagbokskarriär hittills. Det bästa resultatet var nödvändiga anteckningar för att förstå vårens streetfunkkurs. Men annars har det som längst gått att hålla en specifik träningsdagbok vid liv ett par månader för min del…

Torsdagen den 10 november 2005: Njöt av en helt ledig dag. Fortsatte sätta mig in i min röststyrda flygtrafikledning för min flygsimulator. Lyckades endast delvis.

Under eftermiddagen tog jag en utflykt hem till Rotebro. Checkade posten och hoppades att ytterligare ett flygsimulatoraddprogram skulle finnas levererat. Men icke. Återvände till Ankis lägenhet för att hämta den musik som skulle presenteras på den sociala danskvällen. En danskväll som sedan blev riktigt trevlig och utmattande. Musik med tungt gung och skönt stuk för det mesta. Några ändringar hade jag dock gärna gjort så här i efterhand. Dock ett lyckat program som i sin helhet bidrog till många utmattade dansare redan innan danskvällen var slut.

Fredagen den 11 november 2005: En efterlängtad sovmorgon kunde nyttjas till lika efterlängtad flygsimulatorflygning, främst sträckan Östersund- Trondheim. Denna gång fick jag göra inflygningen helt över land. Kändes lite ovant i och med att jag i den rådande väderleken hade lite svårt att avgöra hur hög den omgivande terrängen var. Kanske borde jag ha studerat inflygningskartorna lite bätte för att känna mig helt trygg?

Hade ytterligare en riktigt bra arbetsdag, trots att just denna arbetstur var sjätte fredag hör till de som man gärna kan avvara. Men avgångsförseningar på X2000 från Stockholm söderut underlättade godstågsflödet högst betydande. Trots all lyckad tågföring var jag ordentligt trött i huvudet när jag kom hem till Anki. Det var med viss tvekan jag satte mig framför datorn. Men min trötthetsoro hade jag inget speciellt fog för. Inledde träningsflygningar med ATR72-500 på Samos. Inflygningar mot bana 9 som direkt fick adrenalinet att pulsera. Aningen fega och för högt tingångna finaler, men hela tiden med marginaler vid banänden. Till och med njutningsbara "Instant reply" där åtminstone en av nedsättningarna såg riktigt proffsig ut, "full power off stall landing"

Lördagen den 12 november 2005: Under förmiddagen letade Anki och jag oss ut till tävlingshallen i Kungsängen. Tävlingen gick trots allt ganska bra. Under det första heatet, kvartsfinalen, lyckades jag engagera tankarna på att hålla en regelbunden puls i dansen. Anki dansade också mycket övertygande trots att vi krånglade till ett par turer i mitten av heatet. Under det semifinalen blev vi dock utröstade med stor domartydlighet. Istället för 3,2,3 fick vi nu 4,4,4 i bedömning. Det enda kvarstående minnet från heatet är att jag tyckte låten var svår att göra någonting av. Därav kan jag misstänka att mitt pulsfokus försvann helt. Hur som helst en bra uppryckning av oss båda, trots att vi var lite oense om vart vi skulle lägga tävlingskrutet…

Direkt efter tävlingen tog vi tåget in till stan. Under färden från Kungsängen station in mot stan fick vi sällskap av Jenny och Jonas. För egen del gick jag direkt till jobbet för att hinna få lite sömn innan mitt nattpass. Hann sova drygt en timma och kände mig därmed riktigt utvilad och redo för min favoritnatt. En natt som till stor del bjöd mig tid för skrivande.

Söndagen den 13 november 2005: Efter en extremt lugn arbetsnatt, fullt aktiv med skrivande, åkte jag hem till Anki för att sova effektivt under förmiddagen.

Strax före klockan 14.00 var det åter igen dags att stå på benen. Klockan 14.00 var vi nämligen bjudna över till Ankis föräldrar på middag. Anki promenerade iväg före mig för att eskortera sin farmor. Efter att ha ökat mitt eget tempo mot slutet hann jag ikapp dem i trapphuset. Eftersom jag därigenom fått upp lite värme i kroppen passade det bra med ett litet "förmiddagsuppdrag". Vi inledde besöket med att gå en liten kort promenad med hunden Yatzy.
   Middagen var underbart god, till stor del tillredd av ankis Far, följt av kaffe med tilltugg. Vårt besök hade naturligtvis blivit längre om jag inte behövt ytterligare sömn inför mitt kommande nattarbetspass.

Till jobbet fick jag med mig en matlåda som kom väl till pass när jag relativt tidigt kunde njuta av en liten rast. Perfekt energipåfyllnad för att klara natten bra. Natten fylldes till stor del av tankar och genomgångar av flyghaverier. Men vår lite mer järnvägsnära verklighet gav också underlag för diskussioner. Ett godståg, varken långt eller speciellt tungt, fick aningen omotiverat problem längs sin nattliga färd, både i Flen och Karlberg. Spårförhållandena angavs av övriga som mycket goda varför vi misstänkte ovana, stress och extremt sparsamt med sandning som orsak till de återkommande rapporterna om "backhängandet". Och visst kan jag förstå att man lätt kan bli aningen panikslagen när man släpper bromsarna på ett godståg och upplever att det rullar bakåt istället för framåt…

Måndagen den 14 november 2005: Arbetsnatten fick betecknas som mycket bra, trots att jag tjänstgjort på nynäsplatsen. En plats som tidigare under hösten varit extremt belastad av banarbeten och andra anordningar, men som nu var helt ok.

Anki gick upp samtidigt som jag gick och la mig. Sov gott under dagen och höll mig bara vaken under ett fåtal timmar när solen stod som högst på himlen. I övrigt sov jag vidare till dess att Anki kom hem. Då beställde vi gemensamt pizza som vi bar hem och åt. Salladen tog jag med mig till jobbet för att få en bra start på min tredje arbetsnatt. En natt som började riktigt lugnt på "Uppsalaplatsen". Arbeten togs ut sent, varför det dröjde innan telefonen blev ordentligt "glödande".

Tisdagen den 15 november 2005: Efter den lugna inledningen på arbetsnatten blev det många nattliga samtal och ett riktigt pysslande för att ge tid åt alla växelvärmekontroller. Vintern ska enligt almanackan starta just den 15 november, varför alla förberedelser ska vara klara. Min arbetsbelastning hölls dock på en bra nivå. Antalet arbeten blev trots allt relativt få och bra utspridda på mitt bevakningsområde.

Efter arbetsnatten tog jag pendeltåget hem. Ville hem för att effektivt kunna bevaka posten och efterlängtad brevutbärning. Somnade gott i min stora härliga säng och vaknade inte förrän jag ett par timmar senare var halvvägs bort mot ytterdörren. Insåg att jag kanske skulle klä mig lite. Rufsigheten i håret såg jag inte förrän efter mottagandet av min post. Brevbäraren hade klokt nog ringt på för att lämna mina stora DVD-filmsförsändelser. Jag förklarade kortfattat att jag var lite yrvaken men tacksam för posten. Underförstått att det var därför det tog lite tid att öppna. Detta trots att jag hastat på mig min T-skirten bak-och-fram, även detta uppdagat i spegeln.

Vid 15-tiden gick jag slutligen upp. Under min färd in mot stan gjorde jag en avstickare till mina föräldrar. Pappa var kvar på jobbet för "skolsamtal" men mamma tog emot mig med öppen famn. Jag fick se relativt nytagna bilder på syrrans senaste familjemedlem efter att jag bjudits pizza och lite annat gott.
   Efter någon timma fortsatte min färd vidare mot stan. Stannade även till vid seven-eleven för att få mig en fikastund utanför lägenheternas väggar. Väl i Ankis lägenhet slog jag mig till ro framför datorn. Satte på min första flyg-DVD, "Go-flight".

Efter den första DVD-filmen installerade jag "All roads of Europé" till min flygsimulator. Flög en liten stund stund för att kontrollera resultatet. Över lag med goda landningar inkluderade i mina positiva intryck. I programmet hade även sjö- och kustlinjer rättats till ordentligt. Nu kändes Norrvikssjön helt korrekt i sin utformning.
    Kvällen avslutades med nästa film. En DVD-film från SAS-academy behandlandes A320 och dess" fly by wire-system" i simulator. Tröttheten kom dock smygande och jag gjorde Anki sällskap till sängs. Men bara för att finna att jag efter en kort tids sömn var piggare än jag skulle. Gick därför upp i natten för att se klart min flyg-DVD-film…

Onsdagen den 16 november 2005: Vaknade i lagom tid för att kunna njuta av min korta sovmorgon. Efter ett arbetspass mellan klockan 08.30 och 16.00 åkte jag kort hem till Ankis lägenhet. Ankis far, Anders, hade snyggt monterat och flyttat ett eluttag för att passa vår nya TV-bänk.

Med roslagsbanan förflyttade jag mig ut till Vallentuna. Åt en hamburgare tillsammans med Hillbo, som dykt upp redan på tåget. Trevligt sällskap även om jag delar av resan var osocial nog att skriva ett e-mail på mobiltelefonen.
   Tidtabellskörningen gick någorlunda. Kände mig inte direkt superengagerad men aktiv trots allt. Mot slutet av kvällen gavs utrymme för lite mer fri tågföring. Stambanan var den som engagerade mig mest och bäst.

Hemfärden från Vallentuna företogs något i förtid. Perfekt eftersom jag nu var rejält trött…

Torsdagen den 17 november 2005:Efter en skön sovmorgon bjöds jag en intressant arbetsafton. Tågföringen med de klassiska tågen 183 och 417 gick till slut bra. Båda tågen på gränsen till att få nedprioriteras. Men nu lyckades jag få dem att hålla sitt lägen genom snygg tågföring och en treminuters inledande försening på det alltid drabbade pendeltåget söderut från Kallhäll, efter parallelltågskörning.

För egen del tyckte jag tågföringen gick utmärkt. Aningen värre fick min kollega det enär han vid ett par tillfällen drabbades av låsningar i Västerås ställverk. Låsningar som visade sig vara svåra att lösa ut.

Direkt efter arbetspassets slut skyndade jag mig ut till Nackswingets lokaler. Bjöds den sista delen av Kariannes underbara musikutbud på den sociala danskvällen. En underbar blandning av tempo med låtar fyllda av tryckande god puls.

Fredagen den 18 november 2005: Min lediga dag var uttagen I form av kompensationsledighet. En dag som jag lät gå i flygets tema. Skrev ut flygkartor för hela Sverige i avsikt att sortera in dem i plastfickor. Gjorde under eftermiddagen utflykter till Esselte och Akademibokhandeln för att få tag i "dokumentsamlarklämmor". Besökte vidare Stadsbiblioteket för att checka vilken typ av flygutbildningsböcker de hade.

Kvällen förgylldes med dans på Mälarsalen. Underbart härlig dans med högt tempo till JANNEZ.

Lördagen den 19 november 2005: Dagen ägnades till stor del åt flygsimulatorflygningar. Hade ambitionen att flyga DC9 Kallax (Luleå) till Arlanda. Men efter att på kabintrycksatt höjd fått diverse fellarm beslöt jag mig för att begära lägre flightlevel och nödlanda i Örnsköldsvik. Lyckades dock inte få radarkontrollen att förstå denna avvikelse från rutten, annat än i beviljade flyghöjder. Gjorde trots detta en perfekt ILS-landning på bana 12 i relativt tät dimma. En underbar känsla att ha landningen under full kontroll och ligga helt rätt när banans ljus skymtade ibland de låga molnen. Med andra ord en flygning som verkligen byggde på självförtroendet.

Om kvällen åkte Anki och jag över till paret Hillbo. Vi bjöds på säsongens första julfika med underbara bakverk och god glögg. Precis som förra året gick vi därefter ut för att äta en bit mat. Den annars närbelägna restauranten "Elefanten" var nu nedlagd och igenbommad. Istället hamnade vi på "The Shakespeare in". Ett utsökt ställe och riktigt perfekt ställe för vårt stora sällskap. Samtalsämnena blev många. Vi var alla mycket nyfikna på hur Hillbos bröllopsresa på lyxkryssaren varit och hur färden längs panamakanalen varit. För egen del fick jag i övrigt fullt upp med lite mindre spridda samtal rörande flyg och flygsimulatorer. Tiden gick fort och min underbara plankstek var snart slukad. Jag tog visserligen längst tid på mig, men hade fullt upp med njutandet tillsammans med en halv liter vitt vin.

Snön låg nu lite över allt. Eftersom snön fortfarande var aningen blöt beslöt vi oss för att ta bussen hem till Ankis lägenhet…

Söndagen den 20 november 2005: Utomhus låg snön kvar. Jag var aningen seg och skyllde på lördagens vin, (utan att själv tro på orsaken). Njöt stort av min ledighet. Började så smått att planera för vårens kommande tävlingar i och med att Jenny T önskade tävla med mig. I övrigt njöt Anki och jag av en lugn hemmakväll…

Måndagen den 21 november 2005: Efter att ha varit uppe relativt tidigt under måndagsmorgonen gick jag tillbaka till sängen för att njuta av sovmorgonen där istället. Eftermiddagen blev relativt händelserik. Polisen hade dåligt med resurser att stoppa järnvägssabotage i Högdalen. Förarna fick inledningsvis plocka bort rejält med skrot från spåret, nära de norra växlarna på stationen. När väl detta var avklarat och inga fler varningar behövdes hade vi nya förseningar på nynäsbanan. Svårplanerade mötesflyttar pga bland annat fordonsfel. Sedan visade sig en Älgko och hennes kalv vara något vilsna i spåret vid Tungelsta station, följt av ytterligare dramatik på mina andra bevakningssträckor. Högnivå tjuvbromslarm på ett sydgående tåg, (42723) och därmed skyddsåtgärder på intilliggande spår och de checklistor som därav följde. Med andra ord sen hemkomst.

Tisdagen den 22 november 2005: Under nattens inledning satt jag och surfade en hel del. Letade flyg-DVD-filmer, bland annat med JAS, Draken och Viggen. Efter välbehövlig sömn nyttjade jag sovmorgonen till simulatorflygupprättelse. Efter ett par dagars osäkerhet och frågor kring ILS-landningar fann jag svar och felande länkar. Tog därmed en ILS-revanch vid inflygningar till Arlanda.

Eftermiddagens arbetspass gick i samma goda anda. Hade riktigt bra tågföringsflyt trots spårmarkering i Sparreholm, (växelvärmerelaterat fel) och enkelspårsdrift Nyckelsjön- Skebokvarn. Samma sak i samband med spårledningsfel i Gnesta. Arbetspassets avslutande del gav inte heller något att irritera sig på. Var aktiv och trivdes med att bevaka ett större område än normalt pga personalbrist. Med andra ord hade jag under en del av kvällen hela norrkanten, Kummelby via Märsta och Arlanda upp till Sala och Avesta Krylbo.

Onsdagen den 23 november 2005: Efter en kort sovmorgon hade jag en underbart kort arbetsdag mellan 08.30 och 14.40. Under kvällens tävlingsförberedande kurs fick vi gott om feedback och repetition på höstens träningsuppdrag. Även denna gång videofilmades en dans för att förhoppningsvis påvisa förändring och utveckling sedan kursstarten.

Torsdagen den 24 november 2005: Efter att ha känt mig väl till mods på arbetsplatsen fortsatte jag med en skarp tågföring på min nuvarande favoritplats, "Uppsalaplatsen". Genomförde bland annat ett skarpt tretågsmöte i Morgongåva. När ordningen på "Dalabanan" i stort sett var återställd ville trafikkontoret helt plötsligt prioritera det drygt 40 minuter sena tåget vidare från Broddbo vidare till Rosshyttan, trots att ett i det närmaste perfekt möte förelåg. Jag hade nog nekat annars också, men nu hjälpte tågledaren till i och med att jag redan hade mötesspåret i Rosshyttan upplåtet för ett planerat A-arbete. Således behölls ordningen på den södra delen av Dalabanan i alla fall...

Om eftermiddagen fick jag pyssla med enkelspårsdrift mellan Utsikten och Tumba pga spårfel på nedspåret i höjd med en av utfartsblocksignalerna i Utsikten. Detta samtidigt som tåg berördes av Baliskongruensfel i Tumba.

Kvällen avnjöts i Hallunda Folketshus tillsammans med Anki. Vi hade gemensamt åkt dit för att få dansa till BOOGART. Efter att vi coolat ner vår superenergi blev danskvällen riktigt högklassig. Utmattningsgraden och känslan av nöjdhet var perfekt. Till och med väntan på tunnelbanan var en skön tid för återhämtning. Under färden blev jag visserligen riktigt trött, men kunde drömma mig bort till kvällens upplevda dansnjuande i såväl foxtrott som bugg. Inte minst lyckade danser tillsammans med tjejer som kanske inte var alltför vana på dansgolvet... Anki sov riktigt gott under tunnelbanefärden och slapp därmed att sitta av tröttheten…

Fredagen den 25 november 2005:Åter igen en ledig helg som inleddes med en ledig fredag. Genomförde flygsimulatorövningar om förmiddagen och åkte fram emot kvällen över till Rotebro för att hämta nya flyg-DVD-filmer. Hade förhoppningen om att dansa på Yesterday, men fick snart se mig förlorad i den frågan. Fann ingen skjuts och hade själv inte tillgång till bil.
   Men kvällen blev mysig i alla fall. Anki var visserligen på personalfest, men jag tog mina DVD-filmer hem till datorn i Ankis lägenhet. Laddade upp med kaffe, god choklad och annat tilltugg samtidigt som jag lutade mig tillbaka och njöt av en öppen verklighetsanknuten film från flygbolaget "Nordic Leisure". Ett par av flygningarna som presenterades flögs av samma kapten som förde oss hem från Samos (Grekland) via Rhodos till Arlanda.

I filmen återfanns samma känsla av entusiasm och engagemang som jag funnit under den verkliga flygningen hem från Grekland. En trevlig DVD-film som inte kändes lika tillrättalagd som många andra produktioner. En film som på ett positivt sätt visade att det faktiskt finns en spännvidd mellan mindre perfekta och mer perfekta landningar. Att det finns något som kallas flygglädje bakom allt allvar och säkerhetstänkande som också måste sätta sin prägel på verksamheten.

Lördagen den 26 november 2005: Avslutade nattens flygteori med lite simulatorpraktik. Flög mellan Arlanda och Kallax (Luleå) och bjöd på en ganska bra ILS-inflygning västerifrån. Anki kom hem när natten fortfarande var relativt ung, (i mina ögon sett). Trötta gick vi båda och la oss relativt omgående.

Ledigheten fick prägla dagen. Vi hade visserligen en viktig punkt på vårt schema, men en ganska positiv sådan. Vi hämtade Ankis nya gasspis fr&airng;n ett företag längs Häradsvägen i Stuvsta. En utflykt i snöblask som också inspirerade till ett snabbt besök i en hobbyaffär. Längtade framåt i tiden, till dess jag blir gammal nog att kunna köpa en ny radiostyrd bil, kanske en ban-racerbil denna gång?

Själv hade jag varit skeptisk till huruvida spisen skulle få plats i bilen tillsammans med emballage. Detta visade sig inte vara något hinder alls utan hemfärden gick hur smidigt som helst. Svårare var det istället att bli av med den gamla soffan och skräp som skulle forslas bort. "MYRORNA" ville inte ha soffan trots dess goda skick. Vi &airng;kte istället vidare för att under en bra stund snurra runt i stan och leta efter den nya återvinningsstationen som skulle finnas i området kring Norrtull och Vanadis. Till slut fann vi infarten belägen mellan Norrtull och Roslagstull. En bra bit ifrån de gator vi först siktade mot.

Nöjda med våra slutförda uppdrag kunde vi avnjuta pasta i hemmiljö. När kvällen kom tog vi tunnelbanan ut till Rissne. Därifrån fick vi skjuts till Skultuna av Marcus och Johanna. Medresenär för kvällen var även Jonas. I Skultuna dansade vi till BOOGART. Även denna kväll en riktigt tilltalande låtkavalkad och en hel del BOOGART-klassiker. Var även denna kväll rejält utmattad när det åter igen var dags att sätta sig i bilen för hemfärd.

Söndagen den 27 november 2005: Trots att jag tyckt att SAAB bjöd god sittkomfort, insåg jag under hemfärden från Skultuna att rörligheten var något begränsad i baksätet. Trött var jag , samtidigt som det verkligen kröp av oro i benen. Ädelt nog fick vi skjuts ända hem till Ankis gata. En ypperligt god avslutning på en mycket trevlig dansresa.

När Anki vaknat till gick hon över till sina föräldrar. Tillsammans med sin mor hade hon en trevlig bakdag och lutfiskmiddag. Själv kunde jag njuta av en lugn dag tillsammans med min flygsimulator och ytterligare en av mina flyg-DVD-filmer. Hann dock bli aningen trött innan slutet på den finländska filmen om Boeing 757 hann komma. En drygt tre timmar lång film var kanske i det mäktigaste laget, speciellt som de lärorika bitarna bara kom smygande in i medvetandet då och då.

Kvällen blev hur som helst lugn. Fick smaka en hel del goda kakor och kunde tillsammans med Anki njuta av TV-programmet "Floorfiller.

Måndagen den 28 november 2005: Den fjärde lediga dagen i rad fick också gå i flygets tecken. Finjusterade bromsarna, styrda av mina flygpedaler, och fick god flygerfarenhet genom lite mer avancerade flygövningar på låga höjder över landningsbanorna.

Tog en pause från allt flygande med ett besök hos min favoritpizzeria. Som vanligt avnjöts Oxfliépizza, sallad, lättöl och avrundat med en kopp kaffe.

På kvällen uppvisade flygsimulatorn vissa tecken på fel. Del som så småningom härleddes till uppdaterandet av aktuellt väder. Men innan denna slutsats kunde dras hann jag ominstallera alla delar av simulatorn. Någonstans mellan tio och tjugo DVD eller CD-skivor att hantera med andra ord… Ett förfarande som tog sin tid…

Tisdagen den 29 november 2005: Under min korta sovmorgon packade jag ihop en rejäl tvättväska. För övrigt samma trunk som jag bar mc-kläderna i till och från körskolan ute vid Solvalla, när det begav sig. Tog bussen till jobbet och inledde arbetsdagen med en arbetsplatsträff. Detta följdes av friskvård i kombination med en lunch som inmundigades på MAX vid hamngatan. Operativt fick jag en relativt lugn eftermiddag till dess det var dags för avbyte. Då hade jag fortfarande kvar att slutföra en olycks- och tillbudsrapport. I Flemingsberg hade rapporterats om privatpersoner i spåret, en påkörd hund och indikationer på att en djurambulans var på väg till platsen. Fick agera så effektivt jag bara kunde i och med att informationen inledningsvis var aningen bristfällig. Samtalet med den larmande föraren bröts efter bara ett par sekunder beroende på Grödingebanans tunnlar. Hur det gick för hunden vet jag ej, men den blev åtminstone upplyft på perrongen och slapp därmed spårområdets osäkra och farliga plats.

På hemmaplan, i Rotebro, laddade jag omedelbart två tvättmaskiner. Begav mig därefter iväg till Coop Forum för inhandlande av en ny adventsljusstake, timers och mat. Väl hemma igen fortsatte jag med klädtvättande och nattligt torkande.

Onsdagen den 30 november 2005: Under förmiddagens tidiga timmar vek jag ihop tvätten. Packade åter igen ner den i den stora väska som skulle föra kläderna tillbaka till Ankis lägenhet. Ett riktigt skönt och avkopplande arbete i samband med radiolyssnande.

Eftermiddagsarbetspasset blev bra men samtidigt smått kaosbetonat. Arbetsbelastningen var inledningsvis ganska god och jag tvingades göra prioriteringar i min detaljtågföring. Lyckades visserligen bra i Katrineholmstrakten men hade sedan ett personresamdetåg som tvingades ligga efter ett godståg lite för länge. Förseningen var nära nog tio minuter innan jag hade en kreativ lösning på problemet. Hade just meddelat föraren av resandetåget min problemlösning när min avbytande kollega kom till platsen. En plats som innan överlämnandet hann uppvisa än mer kaos. Godståget hindrades från att köra åt sidan i Flen då ett bandlarm i Sköldinge omformarstation slagit ut all strömförsörjning mellan Flen och Katrineholm. Efter överlämnandet skulle det visa sig att min tiominutersförsening i sammanhanget blev en ringa försening. Nämnda resandetåg kunde så småningom passera Flen femtio minuter sent. Men då var tågköerna efter storvuxna…

Slutet av arbetsdagen blev dock lugnare. Satt på en plats som förblev lugn fram till hemgång, utan att några särskiljda ansträngningar krävdes.

Torsdagen den 1 december 2005: Började min arbetsdag klockan 08.30, tillbaka på samma plats som föregående pass slutat.

Anki och jag träffades direkt efter avslutat arbetspass på Stockholm C för vidare färd till Norrviken. Fick låna duschen innan avfärd till Skultuna och den fest "Professorn" ordnade med ZLIPS som band. En bra danskväll trots att jag var lite trött och sliten. Både efter en arbetsdag och efter körande i snöblask och en medelhastighet på ca 80 km/h långa sträckor. Hemvägens väglag var många gånger bättre och med plusgrader.

Natten tillbringade vi i Rotebro.

Fredagen den 2 december 2005: Anki åkte tidigt till jobbet, samtidigt som jag kunde njuta av en välbehövlig sovmorgon. Först vid lunchtid gjorde jag mig i ordning. Lämnade tillbaka bilen hos mina föräldrar innan jag åkte vidare till jobbet.

Arbetspasset inleddes på Uppsalaplatsen. Fick ganska tidigt ett växelfel att handskas med, men en fullt lagom utmaning som ledde till ytterst få förseningsminuterar genom välpanerad tågföring och anpassade spårändringar.

Den sista delen av arbetspasset blev också bra, om än aningen långt tidsmässigt. Min avlösning blev ca en timma sen varvid jag inte kom ifrån jobbet förrän omkring klockan 23.00, efter en välbehövlig dusch. Mälarsalen stod dock kvar även om jag var efterlyst, saknad och försvunnen. Anki hade redan hunnit bli trött, men dansade bra trots detta. I övrigt kunde jag njuta i famnen på fyra olika danstjejer innan kvällen var över. Jonas och Sandra var trevligt nog på plats. Kanske var det tur eftersom jag så gärna ville sjunga med i låten "Kiss you all over" när den framfördes av PERIKLES. Och nog var det underbara Sandra jag hade i min famn just då, när det var dags att blunda, njuta och försiktigt förföriskt sjunga med… Anki fick vänta till lördagsmorgonen innan jag kunde bjuda henne samma musik från mitt CD-arkiv. En helt underbar låt alltså...

 
Text nedan hämtad från Internet (www.lyricscafe.com).
NO MERCY, Kiss You All Over
 
When I get home babe, I'm gonna light your fire
All day I've been thinking about you babe
You're my one desire
Gonna wrap my arms around you
Hold you close to me
Oh babe I wanna taste your lips
I wanna fill your fantasy
I don't know what I'd do without you, babe
Don't know where I'd be
You're not just another love
No, you're everything to me
Everytime I'm with you baby
Can't believe it's true
When you're laying in my arms
And you do the things you do
You can see it in my eyes
I can feel it in your touch
You don't have to say a thing
Just let me show how much
I love you, I need you, babe
I wanna kiss you all over
And over again
I wanna kiss you all over
Till the night closes in
Till the night closes in
 
No one else can ever make me feel the way you do
Oh keep on loving me baby
And I keep on loving you
It's easy to see when something's right and something wrong
Well stay with me baby
And hold me all night long
So show me, show me everything you do
Cause baby no one does it quite like you
I love you, I need you, babe
I wanna kiss you all over
And over again
I wanna kiss you all over
Till the night closes in
Till the night closes in
Stay with me
Lay with me
Holding me
Loving me, baby
Here with me
Near with me
Feeling you close to me, baby
So show me, show me everything you do
Cause baby no one does it quite like you
I love you, I need you, babe
I wanna kiss you all over
And over again
I wanna kiss you all over
Till the night closes in…
 
 

Lördagen den 3 december 2005:Efter en kort, intensiv men härlig danskväll för min del tog Anki och jag tunnelbanan hem via Stadion. Vi hade sällskap av Linda fram till Slussen. Efter ett glas Pepsi och några minuters avkoppling i soffan gick vi och la oss…

Vi gick upp strax före klockan 11.00. Anki var i och för sig redan på benen då och i full färd med frukostätande. Ganska snart hade hon också startat med dagens huvudprojekt, vindsstädande. Jag hjälpte visserligen till med viss utrymning av vindsförrådet, men i övrigt fick Anki planera och sortera i lugn och ro.

Vi hade ett kort besök av Ankis mor om eftermiddagen. Strax därefter inledde jag mitt middagssovande. Drömde till viss del om de husobjekt jag nyligt surfat in på. Ena stunden vill jag flytta till villa nu, för att i nästa stund söka lugn och försiktighet…

Anki lagade till god kyckling, ris och välsmakande sås som jag kunde njuta av under ett vaket sömnavbrott. Mätt sov jag dock ytterligare en timma innan det var dags för dusch och iorningställande till en natt fylld av arbete och julbordsmat.

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2005-12-22 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!