"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, augusti 2004

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

04-09-04, lördag

Vi får se vad dagen bjuder på. Än är inte arbetsnatten slut. Men sömn mellan arbetspassen kommer jag i alla fall att behöva någonstans, i någon form. Hade visserligen trott att det var nattarbetspass hela helgen, men med lite turbyten blev helgen till slut anpassad för den dans kroppen snart behöver igen. Men tänk om även Grönalundsönskan hade lyckats slå in... Med någon så samtalsroande som "SPAM", hade det inte bara kittlat i maggropen. Berg- och dalbanan hade nog även satt sina spår i förmodade skrattanfall då och då. Anki får nog se till att komma hem snart, så det blir lite ordning på mig... *ler*... Skulle visserligen inte tveka om att åka och möta henne i Montpellier och Frankrike om jag fick chans, tid och pengar...

Torsdagen den 26 augusti 2004: Vid 14-tiden gav jag mig av hemifrån för färd ut till Arlanda. En timma senare var jag på plats och inledde med ett bankomatuttag på 120 euro. Ena bankomaten strejkade visserligen och spottade bara ut kvitton om tekniska fel, men den vänstra gav hållbar valuta.
   En våning upp spisade jag middag enligt plan. En tonfisksallad såg lagom energirik ut för mig, tillsammans med lättöl. Inväntade Ankis ankomst som timeade väl lite drygt klockan 15.40. Tillsammans checkade vi in efter ytterligare en räd till bankomaterna.

Klokt eller oklokt satsade jag högt på mina favoritplatser bak i planet. Hade förhoppningen om en flygplanstyp utan bakre placerade motorer, men icke. Därav, enligt vad jag visserligen haft i beräkningarna, hamnade vi precis bredvid MD-maskinens motor, med endast en något smalare strimma sikt framåt. Å andra sidan var platsen ganska mysig, direkt bakom den bakre flygpersonalkabinen, med gott om benutrymme...

Väl uppe i luften, i samma plan (SE-DIR) som i våras förde oss upp till Skellefteå, hade vi en relativt god utsikt. Inledningsvis var det visserligen rejält mulet, men västkusten, Danmark och stora delar av Holland var synliga till och från. Över Belgien och Frankrike var det också stora molnvariationer men en mot slutet molnfri inflygning mot Paris och bana 27R via ett antal härliga svängar och många olika spännande luftlagerskiktningar.

Väl på Paris CDG kände jag mig halvt bortkommen. Till toaletterna hittade jag visserligen, men språket förbryllade tankevärlden och jag hann aldrig veta att jag hade greppet om delar av lokalorienteringen. Anki var rappare i både ord och handling än jag i mina intryckssmältande handlingar... Med en flygplatsområdesbuss kom vi dock raskt till pendeltåget och sedan vidare in mot Paris.
   Från Paris Gare du Nord gick vi en promenad på ca tio minuter fram till vårt förbokade hotell. Mina första Parisintryck höll sig fortsatt något reserverade, men så sakteliga skulle jag finna mig tillrätta i storstaden. Anki var en underbar guide och ett rakt igenom positivt sällskap... På hotellrummet slog vi oss direkt till ro, utan att äta den kvällsmåltid vi först pratat om. Vi var trötta och Parismyssugna.

Flisor från den påse musen gnagit på i jakt på choklad.

Fredagen den 27 augusti 2004: Natten blev inte så lugn som man hade kunnat tänka sig. Hotellrummet spred plötsligt en skräck omkring sig. En av mina inbillade fobier för utlandsvistelser gäller ju just farliga djur. Här kändes det som om nattdunklet dolde allt... Efter att själv vaknat klarvaken, som den vakthund jag ibland kan vara, fick jag snart Anki att dämpa både frågor och röstvolym. Även hon blev snart klar över mystiken. Skräcken övergick i mer kontrollerad nyfikenhet. Ljudet fanns på en plats, i en bestämd riktning och på lagom avstånd. Golvet bjöd inledningsvis en syn av två relativt stillsamma ljusgråa punkter, kanske ögon (i verkligheten delar av digitalkameran), men runt omkring kändes det som mer rörelse. Ljuden tystnade när man var som nyfiknast, men jag var övertygad om dess existens.
   Kackerlackor var visserligen min största hörsägensavsky, men jag trodde mer på två råttor eller möjligtvis möss. Andra gången ljuden blev uppenbara, då tände Anki ljuset på en given signal, och jag vräkte undan min ryggsäck från väggen. Ljuden var redan lokaliserade till en påse vars innehåll jag visste var underbart god Marabou Cocoschoklad. En knapp sekund efter undanvräkandet såg jag det som än finns på min näthinna. Ett svart, snabbaccelererande streck, som sedan kopplades till ett ljud likt en golfboll rullad mot en planka med god fart, här vid vägglisten någon meter diagonalt bort från påsen in under sängen. En kort frysning av minnesbildens streck säger mig att det var en accelererande och livrädd mus som övergav påsen utan omkringliggande skydd. Kanske en gullig näbbmus om jag får tro. Jag var i alla fall lugnad och kunde sova vidare i lugn och ro. Dock besviken att jag inte haft kameran i aktivt läge och på annan plats än just bredvid påsen...

Anki kopplar av och spanar vidare...

När vi gick upp om morgonen dokumenterade jag påsbitarna och musgnagandet. Efter en frukost, som jag tyckte var sparsamt i erbjudande, men enligt franska traditioner, gav vi oss av ut på en riktig långpromenad i Paris. Från vårt HOTELL LE REGENT MONMARTRE, (Boulevard de Rochechouart), gick vi genom lite olika stadsbebyggelse ner mot parkområdena norr om LA SEINE. Efter att ha sett det egyptiska monumentet gick vi vidare längs Avenue des CHAMPS ELYSEES. Bröt av med en mycket välsmakande lunchbaguette. Kyckling och Majonäs m.m. samt en öl för min del. Fötterna fick god vila och mysfaktorn var stor. Man kunde summera Paris som den motorcykeltätaste staden jag hittills sätt. Inte nog med att jag tidigare hunnit säga att min motorcykel nog inte skulle finnas representerad just här, när den bara minuterna senare stod parkerad mitt framför ögonen på mig. Annan sadel och lite andra tillbehörsval, men i övrigt "min PAN EUROPEAN".

Under vår fortsatta färd bjöds både glass, triumfbåge, eiffeltorn, kyrkan i NOTRE-DAME samt för Ankis del även skavsår, apotek och skavsårsplåster. Vid 19-tiden var vi åter igen på hotellrummet. Jag önskade mig en dusch och fick det innan vi något senare besteg höjden vid BASILIQUE DU SACRE-COEUR. Vilken stadsutsikt. Därtill en i det närmaste oslagbar matuteserveringsmiljö med tanke på klimat och utbud. Vi hittade efter ett par varv den meny som passade oss båda väl i smaken. En något dyrare måltid som dock var värd mycket. Lufttemperaturen var mycket behagliga och gemytliga även när vi i mörker lämnade den välbefolkade utsiktshöjden och den vackra kyrkan. Under hemvägen tänkte jag i preventivt syfte prova mitt Visa-kort. Bankomaten, (som dock skulle vara anpassad), fick frispel och la av när den väl sugit in mitt kort. Helt avstängd... Några minuter senare, på hotellrummet, ringde jag banken och spärrade kortet. Perfekt mobilinformation att bära med sig...

Nattsömnen blev något lugnare. Muslockbetet var åter igen på plats tillsammans med en väl förberedd kamera. Men nattjakten på ett brottsfoto blev snarare likt en möjlig u-båtsjakt. Tog fem blixtbilder, men det var nog aldrig någon mus ens i närheten denna natt. Oljuden i sig, denna natt, bestod nog uteslutande av regndroppar mot plåttak, fönser och dyl. Musen i sig var nog väl så vettskrämd...

Lördagen den 28 augusti 2004: Redan vid sjutiden begav vi oss iväg i regnet mot pendeltåget vid GARE DU NORD för färd till GARE DE LYON och vårt TGV-tåg av duplexmodell, tvåvåningståg. En frukost inhandlades och åts till största del vid centralstationen. Främst bestående av yoghurt och baguette. Resan som sådant blev angenäm. God komfort och direkt ner till MONTPELLIER som var vår destination. Tåget ankom i rätt tid. Anki letade kartor under tiden jag letade toaletter användbara för tiden i staden. Stationen bjöd hur som helst detta på ett välordnat sätt, inte minst överraskande med självspolande toaletter.

Relativt snart, efter att ha köpt två endagars resekort var, åkte vi spårvagnen till hållplatsen LOUIS BLANC där vårt vandrarhem fanns mycket nära. Vi kom i princip i rätt tid för att finna vårt dubbelrum nystädat, att ta i besittning. Endast dryga fem minuters väntan efter incheckning vid receptionsdisken. Hungriga styrde vi sedan våra promenadvana fötter mot ett mysigt café. Välsmakande kycklingbaguetter bjöds även här tillsammans med Citron Fanta för min del. Efter detta var medelhavet det som lockade. Eftersom vår promenad redan nått centralstationen igen, valde jag ytterligare ett toalettbesök innan spårvagns- och bussfärd via PORT MARIANNE. Bussarna 17 och 28 gick båda åt rätt håll. Inte minst buss nummer 17 som förde oss ända till MIAMI, den hållplats där vi klev av. Efter vatteninköp och medelhavsfotografering avnjöts solskyddskräm, vatten och värme och solljus. Vattnet var inte speciellt mycket varmare än Nyköpings havsvatten, men naturligtvis en fantastisk flytbädd med dess salthalt...

När vi efter ett par timmar fann oss nöjda med sollapandet gav vi oss av på en mycket intressant promenad längs hela strandremsan vid PALAVAS-LES-FLOTS. Mjukglass med en diger smakblandning blev bättre än förväntat. Speciellt som tillhörande glass och jordgubbssås gav en både god och mättande förgyllning av de övriga smakerna. Vi fortsatte att gå ända bort till buss 28 och dess vändplats. Med andra ord en variation på hemresan, genom annan bebyggelse närmare flygplatsen...

Efter en dusch på Vandrarhemmet gick vi ut i den mycket sköna kvällen. Uppför vår gata till en härligt mysig mindre torgplats med bord, stolar och lättare tälttak. En mycket välsmakande pizza och Öl förgyllde sedan kvällen tillsammans med mitt underbara sällskap mittemot. Sista kvällen med Anki i Frankrike för denna resa. Sedan skulle jag klara mig själv efter bästa förmåga...

Söndagen den 29 augusti 2004: Efter lite ordinarie morgonrutiner var det dags för ytterligare franska frukostupplevelser. Nu grymtade jag om än ytterligare lite mer över sparsmakat frukostutbud. Drack dock min varma choklad i djup skål, åt min baguette utan speciellt pålägg och försökte känna mig fransk. Den sista biten gick inte. Jag suktade efter en riktig frukost på stan. Därför var det absolut helt klart positivt att frukosten lyckats inkluderas redan i rumspriset av Anki. Ett bra jobb, föga värt att betala speciellt mycket extra för...

Vi tog nu spårvagnen mot förorten Mosson, förbi den plats där Anki vid lunchtid skulle hämtas upp. Två närbelägna marknadsplatser besökte vi. Vi turades om att bära Ankis packning. För egen del hade jag i princip inget annat än badutrustningen med mig från vandrarhemmet, där jag skulle förbli ännu en natt. Redan vid det här laget började jag sakna Anki riktigt mycket. När det sedan var dags för det verkliga avskedet vid OCCITANIE var det inte långt till stora tårar nedför kinderna. En form av ovisshet utan någon att dela intrycken med. Men jag var trots gråtkänslorna glad över allt jag fick uppleva. Anki hade ju ändå redan gjort mig hemvan i landet, så trygg kände jag mig ändå...

Väl tillbaka i stan åt jag ett litet mellanmål med bland annat två hamburgare. Tog en liten stadspromenad, egentligen åt fel håll, innan jag stämplade det nya dygnsresekortet för färd via centralstationens toalettsystem, vidare med spårvagnen och bussen till medelhavet...
   Nere i MIAMI köpte jag direkt den badmatta jag dagen innan sett. Rullade ut den på stranden och njöt av en lång härlig eftermiddag i sol och i vatten. Tappade snart räkningen på antalet bad, men hade svårt att tänka mig hur det sista medelhavsbadet skulle kännas och utformas. Jag var redan på väg att fyllas av en längtan tillbaka till solstränder, sol och bad. Nu dessutom med inspirerande vågor uppemot ca 40 cm höga från vågdal till topp. Dessutom ett par grader varmare ytvatten än dagen innan.

Kvällens badturisttur avslutades åter igen med en promenad till utgångsstationen för buss 28. Men denna gång gjorde jag felet att trots detta hoppade på buss 17 tillbaka samma väg jag den senaste halvtimman stretat... Misströstade inte nämnvärt, utan drog istället lite på smilbandet. Ett trivsamt extravandrande mellan havsbrus, palmer, hus och strandbankar... Väl på bussen fick jag tid att analysera kulturkontraster. Undrar om vi nordbor inte är vana att se varandra mer i ögonen, för nog tyckte jag att jag då och då mötte en viss rodnande blick tillbaka när jag dröjde mig kvar vid någon tjej mittemot eller i närheten...

Om kvällen hade jag behövt tolkar. Hade duschat och dröjt kvar lite på vandrarhemmet innan jag gick ut för att söka matlyckan. Ensam var det klart svårare än tidigare. När jag väl hittat en meny som jag tyckte verkade god, då blev jag avvisad om jag endast ver ensam i sällskapet. Men vem vill ha mina miljoner täkte jag, och gick vidare ytterligare livsberikad i ett land som jag tyckte bjöd en falsk artighet som i djupet inte gick att ta fasta på. Resten av kvällen gick åt för att se om det fanns beteenden som bröt av från snobberi. Och visst, jag fann en krögare som inte hade mat, men som varmt välkomnade mig att komma förbi och äta inköpt mat vid hans bord tillsammans med kanske en öl. Innan hade jag fått honom tyst ett kort tag, när jag på hans matrekommendationsfråga svarat att det inte spelade någon som helst roll om det var restaurant eller "take away"- matställe som föreslogs. Tyvärr föll istället valet på en restaurant där den enda menyn jag vågade mig på att tolka språkmässigt, bestod av extra segsliten, blodig biff med klent tilltagna potatisar och ifrågasatt såssmak. Om alla dessa ingredienser stod just på min matsedel vet jag inte? Som tidigare nämnt hade jag behövt en språkmålande tolk. Man behöver en privat guide för största möjliga njutning i Frankrike... Utan bra köttknivar är man därtill avskiljd från begreppet "matlycka".

På min väg tillbaka till vandrarhemmet tog jag mig en halvtimmas pause på ett sent kvällsöppet internetcafé. Det tog dock tid att lyckas knappa rätt på tangentbordet. Flertalet knappar var flyttade, siffrorna krävde shift-tangenter osv. Att lösenorden blev fel tog ett tag att grubbla fram... En vidare promenad hem, en sen dusch och slutligen sänggång strax efter midnatt...

Måndagen den 30 augusti 2004: Duschade, packade och gjorde mig allmänt iordning för frukost. Frukosten visade sig dock vara inställd för dagen eftersom ingen serveringspersonal dykt upp. Därför tog jag mig en ytterligare morgontupplur innan det var dags att checka ut före klockan tio. Gick en promenad in mot staden, ner till torget vid COMÉDIE. Samma torg som jag dagen innan nekats bord vid. Mc Donalds var dock ett säkert kort när jag önskade mig lite lunch. I övrigt roade jag mig med att läsa en teoribok om segling. Intressanta kunskaper som både grundar sig på airodynamik, skeppskonstruktion och skeppartillämpningskunskap. När några tiggande ugndomar kom fram tog jag till slut fram orden "I don´t understand" och det avhjälpte ytterligare engagemangsbehov. Innan hade tjejen dock vänt sig till de övriga och förklarat att jag inte förstod, men det kunde jag gott bjuda på. Om det var bidrag till skatebordåkande, hundrastande, mat eller annat vet jag med andra ord fortfarande inte... *ler*...

Det sista jag gjorde i MONTPELLIER, var att lyckas pruta ner priset på en ny kycklingbaguette i närheten av stationen. Ville ha med lite reskost ombord och trodde mig ha jämna småpengar. Tyvärr inte, men de stora intresserade vid det laget inte, hur mycket rätt jag än ville göra för mig med stora pengar...

Resan med TGV till Paris CDG, flygplatsen, blev försenad rakt igenom. En av toaletterna tvingades bli bagageutrymme för annars kom resenärerna inte in. Undervåningens bagagehyllor var klart underdimensionerade i jämförelse med motsvarande en våning upp. 25 minuter sena var vi slutligen vid ankomsten. Men den rutin Anki givit mig vid storflygplatsen CDG räckte mycket bra. På egen hand gick hjärna och tankar synkroniserat och effektivt. Vid terminal ett var jag efter bara ett par minuters bussfärd. Checkade in min badmatta och ryggsäck och fortsatte vidare mot vänthallen. Innan säkerhetscheckkontrollen gick jag på toaletten och till taxfree. På det förstnämnda stället kände jag mig helt plötsligt uttittad i samband med handtvättandet. Som vanligt tog jag mig ingen brådska. Tog därtill fram min dryckesflaska osv. En stor man stod antagligen med armarna beslutsamt i kors, stirrades, två meter bort. Hade han rökt hade det kunnat vara en naturlig avkopplande sysselsättning. Men nu undrade jag snarare vems livvakt han kunde tänkas vara. Hade jag fått en egen? Bestämde mig för att fortsätta vara mig själv, precis så skum som jag redan naturligt må vara. Fyllde min dryckesflaska i mitt eget tempo och tågade vidare. Han fanns troligtvis i bakgrunden även när jag tågade in mot Taxfree, men släppte mig sedan när säkerhetskontrollen tog över. Men de ville se och fråga om det mesta, vilket dock roade mig en hel del eftersom de i alla fall spred samtida glädje omkring sig. Min mobil fick extra blickar beroende på dess 3G-storlek..., med frågor om den var på- eller avslagen.

Åter igen samma plan tillbaka, SE-DIR. Hade tagit dessutom fått samma plats, 31A när jag muntligt önskat mig bakåt i planet. Väl ombord fanns den bästa platsen till mitt förfogande, 29F. I och med flytten till andra sidan två rader framåt, mycket påverkad av flygvärdinnorna, hade jag även fått god kontakt där. Det skulle verkligen spela in för resten av resan. Tyckte mig känna igen åtminstone två av värdinnorna, dock inte från nerresan som främst var fransktalande. Nu var det underbart att höra svenska röster...

Från min flygstol njöt jag utomordentligt. Enda fruktan var den pressade start- och landningstiden på bana 27L som vi skulle nyttja. Mellan två landande plan stod alltid två redo att taxa ut, varav ett skulle få utföra manövern och lyfta. Jag relaterade bara till hur ineffektiva lokförare kan vara i likartade sammanhang, och undrade om de med samma utbildning som piloterna någonsin skulle kunna uppnå känslan av att vara en liten pusselbit i ett otroligt viktigt och gediget säkerhetstänkande. Tio sekunder extra tid här på startbanan och inflygningen för planet närmast skulle riskera att få avbrytas, "GO AROUND". Vi kan i bästa fall svara andra väntande lokförare att korsande tåget får förmodas lämna plattformen inom ett par minuter, när de redan borde ha avgått eller hört av sig...
   Nog om säkerheten, utsikten var gudomlig att skåda vid takeoff från 27L. Start västerut och snart en något nordligare kurs. Vackert nattlandskap med alla gator och vägar upplysta. Otaliga storstäder och på ett ställe fyrverkerier. Men endast de stora palmliknande färgformationerna bjöd något riktigt intryck från ovan. Flygkursen hölls mot Århus och Göteborg. Över Sverige var det dock helt igenmulet. Riktigt, riktigt höga moln därtill och i princip en enda lång inflygning inbäddad i kraftigt regn och moln. Närmare Stockholm lättade nederbörden visserligen, men nu var molnen låga på sina håll. Stora variationer mellan moln av dimmkaraktär och andra med högre lågmolnbas. Fick för mig att vi gjorde en landning på bana 19R, dvs norrifrån, men har ingen hundraprocentig känsla för mer än enstaka svängar och ett antal gasregleringar av nedstigningshastigheten. Hur som helst en bra nedsättning något före utsatt tid. Ombord hade jag dessutom blivit riktigt ompysslad. Hade frågat om jag fick dricka upp resten av vinet hemma. Det var självklart. Innan jag visste ordet av hade jag därtill fått ytterligare smakprov, även på den andra vita vinsorten. Bra reklam och marknadsföring. Skulle gärna göra om resan bara beroende på serviceandan ombord. Blixtsnabbt hade de även klart för sig att jag glömt kvar min almanacka med reseanteckningar vid min fåtölj. Skarpa... (Undrar om jag kände den yngsta av värdinnorna?)

När jag kom till Märsta station mötte jag en kollega. Ett trevligt välkomande till svensk mark. Men väl hemma på gångvägarna från station började vardagstankarna komma smygande. "Här har jag gått förut"... Skulle gärna åka tillbaka...

Tisdagen den 31 augusti 2004: Sov ut så länge jag behövde och städade en aning innan jag om eftermiddagen hämtade ut en hel del pengar på Svensk Kassaservice vid Coop Forum. Mötte samtidigt familjens vänner Helge och Agneta. Perfekt för att kunna föra vidare information till mina föräldrar...

Hämtade ut min motorcykel, som för första gången var helt komplett i sin utrustning. I övrigt sov jag på hemmaplan innan det var dags för nattjänstgöringen som blev riktigt hektisk inledningsvis med förseningar och stort trafikflöde främst mellan Sala och Västerås...

Onsdagen den 1 september 2004: Efter arbetsnatten åkte jag hem för att sova. Om eftermiddagen åkte jag iväg till en mycket god vän för att ingå i ett städinspirerarprojekt. Vi brukar ha sådana hyss för oss lite då och då, när den egna hemdepåservicen och moralen börjar sjunka. Tycker vi lyckades riktigt bra mellan perioder av Pizza och TV-reportagetittande. Mordhistorian under våren i Knutby och intervjun med "Kristi brud" fick ta sin tid. Jag tyckte programmet var oerhört välbalanserat och har svårt att förstå vissa kritiska röster som inte tyckte hon visade känslor. Vet dom något om själsliga försvarsmekanismer, sorgearbete osv, så borde de enligt mig notera och inse att hon hade en genomgående konsekvent metod att klara sig genom ett intervjutema, som redan i grunden torde vara pressande svårt i dess mordgåta. Modig och metodisk i mitt tycke...

Efter midnatt gav städpatrullen upp sitt uppdrag. Jag åkte hem i natten på min underbara motorcykel över regnvåta körbanor...

Torsdagen den 2 september 2004: Efter min nattliga motorcykelfärd från förort till förort, genom staden, var jag redo för relativt direkt sänggång. Vaknade jätteseg, men kom iväg i någorlunda mode till jobbet. Pendeltåget var tjugoen minuter försenat, men min huvudvärk gav med sig. Trivdes gott med själva arbetsdagen och kunde sedan åka ut till en underbar avslutningsdanskväll med BOOGART. Detta avrundandes utedanssäsongen på Hågelby. Kvällen blev oerhört trevlig. Visst saknade jag Anki, men alla roande samtal med min underbara dansvän "SPAM" gjorde det svårt att ens komma av dansbanan. Den som trots allt fick flest danser, helt i enlighet med mina önskemål för danskvällen, var nog Malin. Hade inte musiken tagit slut hade jag gärna fortsatt dansa än. Ytterligare trevligt att stöta på en gemensam vän till min fd danspartner "JS", tillika arbetskamrat med just Malin. Att jag kunde Theréses danspartners namn tyckte jag gav bevis på igenkännande, även om just hennes namn var som bortblåst. Ögonen hade jag i alla fall kännt igen och snart placerat i folkvimmlet.

Efter danskvällen var jag fortfarande njutningslysten. Hoppade av tåget vid Stockholm Södra, vandrade ensam i en sommarvarm natt mot Medborgarplatsen och Slussen. Efter T-banefärd till T-centralen tog jag en fika och slutligen nattbuss hem. På hemmaplan löste jag några av "SPAMs" tankemysterier från tidigare danstillställningar...

Fredagen den 3 september 2004: Dagen blandades med städning av hemmet, ICQ- och SMS-förhandlingar. Hade förhoppningar om att låta helgen vara påhälsningseffektiv i någon bemärkelse. Ytterligare ivrig blev jag när jag insåg att det kunde finnas en chans att hinna åka på Grönalunds attraktioner innan helgen var över. Men beredskapen att pressa in det i tidsschemat behövdes inte. Ska ägna mig åt hemmet istället mellan mina arbetspass. Får kanske unna mig ett bad och någon kopp te eller kaffe själv istället...

Arbetsnatten inleddes lugnt. Visserligen totalstopp pga ett godstågs luftläckage mellan Tillberga och Ransta, men annars lugnt för min Uppsala, Sala och Arlandaplats...

04-08-26, torsdag

Under nattens arbetspass har jag fått löpande information om det kraftiga regnväder som dragit fram över regionen. Inte direkt översvämningsmängder, men gott och väl försvårande väta för banarbetarna. De som löste av på driftledningscentralen var också i flera fall riktigt våta, duschade för en andra gång...
   Nu har jag i alla fall kommit hem, någorlunda torrskodd. Dags att sova ett par timmar innan slutpackning och avfärd mot Arlanda. Framför mig ligger en spännande helg med flyg till och från Paris samt TGV-tågresa till södra Frankrike, för att vara åter i Sverige sent måndag kväll.

Måndagen den 16 augusti 2004: Tidig tjänstgöring med mer arbete än normalt. Tågen gick dock bra och mitt dubbelarbetande de tre första timmarna var bara stimulerande. Roligt och riktigt lyckat uppdrag. Efter arbetsdagen var jag badsugen. Kunde dock inte övertyga någon om att hänga med. Kanske för att vädret var aningen kylslaget, inte utan moln framför en lite blek sol. Fick bli en lugn kväll och eftermiddag istället...

Tisdagen den 17 augusti 2004: Njöt en kort förmiddagstur. Fick en trevlig inbjudan om födelsedagsfest i Oxelösund till den kommande helgen. En trevlig inbjudan att fundera över. I övrigt förblev dagen lugn. Mötte Anki hemma hos henne om kvällen, för Mc-färd till dansklubben och egen träning. Efter ca två timmar letade vi oss tillbaka genom stadens gator, hem till Anki för nattvila.

Onsdagen den 18 augusti 2004: Hade sovit över hos Anki när jag under lunchtid startade min nostalgitripp på motorcykel. Tankade vid Järva krog innan jag tog en tripp ut till min körskola. Imponerande nog var jag igenkänd redan under min färd förbi på trafikleden ovanför körgården vid Solvalla. Det var en trevligt känsla att åter igen stå på körgården och se eleverna bromsa och göra sina andra övningar. För tillfället tror jag det var två tjejer och en grabb som övningskörde. Insåg att jag hunnit skaffa mig en hel del erfarenhet under de exakt två månader jag ägt min motorcykel. Men trots det skulle det vara mycket intressant att ta en gårdsplanslektion för att se om man blivit fegare, bättre eller kanske båda delarna...

Fortsatte upp till receptionen. Efter en enkel vändningsmanöver med lågt motorvarvtal hade jag redan publik på trappan. Motorljudet hade väckt intresse, inte minst hos en elev som jag kände igen från tiden jag gick på skolan. Trevligt nog var den körskolelärarinna som ivrigast påtalat kravet om motorcykeluppvisande efter inköp på plats. Ännu trevligare var att hon blev vad jag kallar stormförtjust i min Honda ST13000A. Min andra körskolelärare tyckte att den mer var att likna vid en "buss". Tur att jag inte köpt en "Goldwing" *ler*

Fortsatte min nostalgifärd ut mot Viksjö och Jakobsberg. Sökte upp uppkörningsplatserna, bland annat en grusväg. Men en del intryck säger mig att jag kanske inte hittade rätt grusväg. Minnet sviker en liten aning tyvärr, så nya expeditioner är att vänta.
   Åt även middag på det Mc Donalds som jag suttit och väntat vid de gånger jag kört upp. Detta innan jag åkte vidare till Mc-butiken i Upplandsväsby för tidsbeställning...

Lyckades till slut pressa in en kortare tids middagssömn innan det var dags för nattjänstgöring...

Torsdagen den 19 augusti 2004: Det var en hård natt som avslutades i gott samvete. Många jobb som bevisade att semestertiderna var ett minne blott. Mina morgontimmar förgylldes ytterligare med en färd ut till Kista. Där hämtades den packning Anki och jag sänt med Patrik via Ängelholm. Väskan var verkligen otymlpig och tung, varför direktbussen hem var ett perfekt alternativ. Om dagen sov jag en hel del. Kvällen blev en seg historia. Träningen med Anki förändrade en hel del, men annars var nattsömnen hemma hos Anki perfekt. Tittade dock en kortare tid på OS innan läggdags...

Fredagen den 20 augusti 2004: Arbetade en tidig arbetstur. Eftersom SL-kortet ej längre hade giltighet, valde jag att ta en skön morgonpromenad från Ankis lägenhet. Jag var tidigt fikasugen och slog tillslut två flugor i en smäll när jag inspirerades av Malin att åka ut till Arlanda för detta endamål. Kanske ett lite tokigt upptåg att göra henne sällskap på flygbussen, men ändå ett trevligt tilltag eftersom fikatid i övrigt var obefintlig. Väl ute på Arlanda kände jag hur resesugen jag var. Att jag längtade till den kommande torsdagens Frankrikeresa. Jag ville också resa. Nu fick jag nöja mig med att se Malins plan taxa ut, värma motorerna under säkerhetsgenomgången och slutligen accelerera på startbanan...

När jag väl landat i alla mina tankar och sköljt ner chokladbollen med kaffe, tog jag buss och tåg hem. Nöjd över en lyckad presentjakt, (fångsten inlåst på jobbet), kunde jag i lugn och ro packa mc-väskorna för färd in till Anki. Hade det inte varit för att jag körde fel, hade jag haft presenten hämtad från jobbet. Nu fick den vänta en natt på inslagning och motorcykelfärd till rätt destination...

Lördagen den 21 augusti 2004: Efter uppstigandet vid åttatiden åt vi frukost och såg på sjukampen med Carro före avfärd med motorcykeln. Vårt mål för dagen var Oxelösund, där Jenny T skulle gratuleras. Presenten, ett elefanthuvud inköpt under fredagen, hämtades på jobbet. Mjukistrofén slogs in i ett barninspiretat omslagspapper, visserligen kanske mer passande för ett litet barn än ett tjugofemårigt födelsedagsbarn. Hur som helst sött med skallror och andra pappersmönster...

Vi startade färden via Huddinge och Tumba och fortsatte uteslutande småvägar ner mot Nyköping och Oxelösund. En trevlig resa som visserligen gick aningen åt fel håll jämfört med ursprungsplanerna för dagen. Nu fick jag nöja mig med att möta en hel del av motorcyklarna som ämnade åka årets "Mälaren runt". Å andra sidan var det skönt att åka som vanligt och slippa den trängsel evenemanget hade bjudit. Kanske jag är mer varm i kläderna för deltagande nästa år...

Besöket i Oxelösund blev en högklassig tillställning. Underbart god mat i form av en hel mängd matpajer. Därtill fika och tårta samt avslutningsvis, senare om kvällen, kräftskiva för de som önskade. Själv avnjöt jag vid det laget ytterligare en omgång matpajer. Kanske var det tur att vi innan fått en promenad till havet, ett bad och slutligen en roande runda krocket på tomten. Vi kom visserligen sist, men det var inte långt ifrån att vi presterade en andraplats. Mycket beroende på Ankis inledande talang med pricksäkerhet...

Någon gång efter klockan 22 gav vi oss av norrut. De stunder helljuset fick vara tänt kändes allt perfekt. Mellan Järna och Södertälje blev dock trafiken såpass tät att halvljuset fick vara tillräckligt tillfredsställande. Efter Södertälje, på de slingriga vägarna ut mot Nynäshamn, fick åter igen helljuset göra rätt för sig. Två grävlingar och ett par rådjur ute på en åker var de enda jag såg. Aningen uttittade blev vi när vi tog en bensträckare utanför ett disco i Sorunda. Vi fortsatte utan att dansa loss...

Väl framme vid Ankis land var klockan närmare 01.00 på söndagsmorgonen. Då var det dags för sömn efter ett bra och händelserikt dygn...

Söndagen den 22 augusti 2004: Efter den nattliga färden från Oxelösund behövdes sömn. Vid tiotiden var jag ändå på fötter, lagom för att få en god frukost och lite avkoppling innan hemfärd. Anki stannade kvar på landstället utanför Nynäshamn, samtidigt som jag valde att åka vackra, slingriga och trevliga småvägar hem. Lastade om hemma hos Anki och gjorde ett besök hemma hos mina föräldrar längs hemvägen...

En stor del av eftermiddagen nyttjades framför datorn. Eftersom MC-kapellet glömts kvar hos Anki, valde jag att åka in till stan för övernattning. Ett trevligt och mysigt drag...

Måndagen den 23 augusti 2004: Åkte till morgonturen direkt från Ankis lägenhet. Hade visserligen spårledningsfel Rosersberg-Norslunda under den senare delen av arbetspasset, men trivdes bra med att köra både Uppsala- och Arlandaplatsen samtidigt. Personalbrist präglade dagen i stort. Efter jobbet sov jag middag hemma hos Anki. Därefter tog jag motorcykeln ut till Vallentuna för en modelljärnvägskväll. Även hem valde jag att åka över Enebyberg. Ville slippa vägavsnitt med stor risk för vilda djur. En något kylslagen hemresa blev det, där jag verkligen uppskattade handtagsvärmen. På hemmaplan blev det sedan en sen kväll framför datorn...

Tisdagen den 24 augusti 2004: Efter sömn hemma hos mig hade jag ett relativt lätt dagsarbetspass. Nyttjade två fria perioder till promenad runt stan. Den första promenaden i friskvårdssyfte, för att bli av med en hel del överskottsenerig i ett någorlunda varmt sensommarklimat. Den andra promenaden blev lite mer av nyttokaraktär. Dels en promenad till MJ-Hobbyexperten och dels till banken, Nordea. På första stället insåg jag att vistelsen skulle göras kort. Annars hade det varit en oerhört stor risk att jag förblivit kvar och spenderat massa pengar. Alltför inspirerad av modelljärnvägsdagen under måndagen...

Tillbringade en kortare tid av eftermiddagen i Ankis lägenhet. Mötte sedan upp Anki vid Slussen, för gemensam färd till dansklubben Nackswinget och Järleforsträningen. Den första tävlingsträningen tillsammans med Anki. Trevligt och mycket nyttigt. Samtidigt också skönt att få det mesta av inspiration från just tränarhåll...

Åter hemma i Ankis lägenhet fick TVn en central roll. Anki klistrades fast och imponerades av det svenska ryttarlaget som tog ett lagbrons i OS. En liten inspirationskälla med tanke på att jag lovat rida islandshäst i början av oktober...

Onsdagen den 25 augusti 2004: Sov ut hos Anki och gick inte upp förrän vid tiotiden. I samband med frukosten såg jag lite på TV-utsändningarna från OS i Aten. Åkte sedan hem för att sortera tvätt lagom till min förbokade tvättid klockan 13.00. Efter att tvätten var inlagd i maskinerna tog jag vattenhinken ner till motorcykelns parkeringsplats för att agera i nästa tvättprojekt. Detta mycket beroende på att motorcykeln senare under eftermiddagen skull lämnas in för komplettering av tillbehör och 600-milaservice. Tur för mig att servicen innefattar få kontrollpunkter och därmed inte är av direkt avgörande betydelse, för motorcykeln har redan hunnit rulla drygt 696 mil.

Under tiden tvätten torkade lämnade jag så in motorcykeln på verkstaden. Kändes bra att få den i ordning. De sista tillbehören kommer väl till pass nu när sommar- och höstkvällarna börjar bli kylslagna. Väl hemma igen veks tvätten. Slutligen avhandlade jag även räkningshögen. Slutligen fick jag även en kort tids middagssömn innan mitt nattjänstgöringspass som inleddes hektiskt med signalfel mellan Malmsjö och Björnkulla. Att prioritera posttågen var inte speciellt lätt. Tyvärr tvingades jag försena andra godståg för att uppnå posttågsintressena hos GREEN CARGO.

04-08-15, söndag

Efter nästan två månaders bråkande med internetleverantören GLOCALNET, har jag åter igen fått möjlighet att publicera min dagbok och mina tankar. Hela hemsidan blev nämligen ett raderat mysterium som fick exeptionellt seg kundservice att ge resultat och återställan. Hur många klagobrev och telefonsamtal det blev vet jag inte...
   Men nu åter dags att återge sommarens minnesbilder och fylla igen minnesluckorna...

Måndagen den 28 juni 2004: Redan tidigt om natten slogs datorn på för bokning av tågbiljetter med TGV i Frankrike. Natten tillbringades i övrigt i Nynäshamnstrakten, på Ankis landställe. Efter frukost gav vi oss av in mot stan. Stannade till vid Länna för att dels handla plexiglas och dels spana in en ny cykel till Anki. Antalet expediter i cykelaffären var digert. Tror vi fick betjäningsförfrågan minst fem gånger på den relativt korta tid vi var där. Gav oss av vidare norrut med en känsla för vad cyklar idagsläget bjuder tekniskt och vad de kostar.
   I Upplandsväsby hämtades min motorcykel, efter avslutat 100-milaservice. Vädret var spännande nyckfullt. Stora regndroppar slog ner som spön i backen under en riktigt kraftig skur. Sedan följde lite lättare regn samtidigt med en vackert strålande sol. Anki var vid det laget vid en cykelhandlare i närheten. Jag anslöt snart och hjälpte till med cykelutvärderingen. Insåg snabbt att motorcykeln upplevdes stadigare än en vanlig cykel. Högt upp och på smala hjul var man helt plötsligt en vinglig individ i fråga om garagevändningar...

Anki hittade snart en cykel som tilltalade och köpte den. Efter en kort visit hemma hos mig fortsatte hon via sitt eget hem ut mot Nynäshamn. Själv packade jag iordning lite saker, åt och följde efter ut mot nynäshamn. När jag anlände stod redan en ljuvlig kycklingsallad klar att spisa. En mysig kväll ute i skärgårdsmiljö följde. En perfekt semestertid...

Tisdagen den 29 juni 2004: Solen gav oss en riktig njutardag. Blev i och för sig kvar inomhus länge, eftersom jag gjorde ett större antal räkningsinbetalningar i olika omgångar. Det tog ett tag att klura ut hur jag ville fördela mina tillgångar för att effektivt betala av lämpliga skulder. När eftermiddagen var kommen blev jag rastlös. Anki och jag tog därför motorcykeln ut till Torö. Där avnjöts sol, kaffe och glass i en lagom blandning. Besöket avslutades med en kortare promenad innan vidare färd tillbaka längs de slingriga vägarna. Ytterligare ett par mils utflykt gjordes när jag ändå missat att svänga av upp till stugan. En sväng en bit bort mot Ösmo. I riktning norrut kunde man se den molnskärm som givit upphov till åska i bland annat Stockholm. Hos oss dock fortsatt strålande väder...

Onsdagen den 30 juni 2004: Frukost och soldyrkan präglade förmiddagen. Om eftermiddagen åkte vi in till Nynäshamn för att handla mat. Själv inhandlade jag också ett handledsskydd, för att främst i förebyggande syfte stadga upp min något svaga högerhandled i samband med mc-åktningen... Om kvällen bokades hemtågresan i Frankrike med TGV.

Torsdagen den 1 juli 2004: Direkt efter uppstigandet satte städningsarbete igång. Frukosten togs mer eller mindre på stående fot. Fram på dagen fick vi besök av Ankis vänner Ingrid och Magnus samt den unga dottern Marie. Det var inte många veckor sedan vi var på dopet, alltså färskt i minnet. Maten Anki bjöd på var delikat. Lax på saltbädd, sås och potatis. Till efterrätt rikligt med jordgubbar samt en underbar dessertsås bland annat gjord på vit choklad.

Fredagen den 2 juli 2004: Jag begav mig hem från Nynäshamn relativt tidigt med min motorcykel. Tvättade kläder och passade sedan på att ta motorcykeln till Sollentuna för klippning. Vek ihop den torkade tvätten och packade sedan mina mc-väskor inför Ölandsdansveckan. Motorcykeln blev också uppfräschad genom en enklare avtvättning. Först vid midnatt kom jag i säng. Hade dock svårt att sova till ljudet av monoton musik någonstans ifrån...

Lördagen den 3 juli 2004: Uppstigning strax efter klockan sju på morgonen. Duschade och åt en frukost innan jag packade min MC. Åkte iväg till Kista, där jag först mötte Anki och sedan inväntade Patrik. Eftersom jag behövde tanka relativt snart, valde jag att starta resan mot Öland lite i förtid. Undertiden Patrik och Anki hämtade Caisa och Pelle, valde jag att åka till Järva Krog. Ville dessutom utnyttja tankningstillfället för att gå på toaletten.
   Själva uppehållet vid Järva krog blev lite onödigt långt. Min relativa ovana vid cykeln mynnade ut i att jag tog i för mycket när jag hade tankat färdigt och skulle räta upp motorcykeln från stödet. Resultat blev att jag passerade förbi den upprätta positionen, för att i nästa sekund hamna i en ohållbar och ökande lutning åt andra hållet. Det enda jag mäktade med var att dämpa effekten av nedläggningen. Man sägs ju göra sådana misstag, men det ska inte bli många gånger till, trots att motorcykeln visade sig vara över förväntan utformad och anpassad för ändamålet med dess vältskydd. Knappt en skråma förutom den mjuka vältskyddsplasten som blev lite ruggad. Till min hjälp att resa upp cykeln tog jag i princip första bästa man, invid en bil i närheten. Pinsamt, men det enda rätta. Därefter fick jag läsa i instruktionsboken hur en bensingenomdräkt motor startas. En god lärdom även det. Gott nog visste jag att jag läst det kapitlet noga redan innan missödet för dagen...

Innan jag fortsatte färden söderut tog jag min toapause. Gladde mig åt att skadorna var helt försumbara och att jag var berikad med ytterligare en mycket värdefull erfarenhet... Följebilen, dvs de övriga i sällskapet hade redan ca 15 minuters försprång. Ett uppehåll var inplanerat i Nyköping. Räknade med att vara ikapp då, men kom ytterligare lite på efterkälke när vägvalet i Nyköping blev klurigt och lite fel. Hamnade vid en grill och ringde vägbeskrivaren Patrik... En liten ortskarta gjorde resten av jobbet.

De andra var redo att ge sig av när jag väl kom fram till Patriks föräldrahem. Tog mig dock en välbehövlig bensträckare och dryckespause innan färden fick fortsätta. Nu gjorde vi dock följe, jag mestadels bakom följebilen...
   I Västervik tog jag över kommandot. Vi parkerade vid centrumparkeringen, ett par minuters gångavstånd från centrum, samtidigt som det började regna betänkligt. Mina kläder var ju väl rustade, men Caisa fick ta emot lite väl mycket regn. De övriga lyckades mer eller mindre skydda sig med paraply. Matönskningarna var lite olika, så vi blev utspridda på två närbelägna restauranter. Hur som helst ett trevligt stopp.

Färden fortsatte. Efter ett par mil var det dags att förstärka klädseln. Regnskurarna hade sänkt temperaturen en aning. Samtidigt insåg jag att mitt ryggskydd var kvarglömt i Västervik. Alltså var jag snart åter igen rejält avhängd från följebilen, denna gång med drygt en timma. Det tog nämligen sin tid att åka tillbaka. Till Kalmar och det inplanerade inhandlingsstoppet kom jag sent. Affärerna hade stängt sedan tre minuter tillbaka när jag rullade in på parkeringen. De övriga stod vid det laget redan i betalningskön, efter fullgjort uppdrag. Tur att man har duktiga vänner... Själv valde jag att invänta och avnjuta en kaffe och paj på intilliggande Mc Donalds. Behövde lite rast, efter alla mil på motorcykeln, varvid de övriga åter igen bjöds på ett par minuters försprång. Något som inte gjorde mig någonting...

Vid campingplatsen var incheckningen i stuga 43 redan klar. Hade bara att köpa dansentréband och skaffa inpasseringskort för motorcykeln. När det var gjort rullade jag ner i campingområdet, parkerade och anslöt till de andra. Efteråt följde dusch och en härlig danskväll till ZLIPS.

Söndagen den 4 juli 2004: Årets dansvecka bjöd på en bra öppningskväll. Trångt och lite buffligt, men bra. Goda nattmackor förgyllde sedan tillvaron innan sänggång...

Inte lång tid efter uppvaknandet lyssnade jag av mitt mobilsvar. Där hade receptionen ringt in ett obegripligt samtal om att incheckning ej var utförd, och med förfrågan om när jag skulle anlända. Gick upp till receptionen för att meddela att de var ute och cyklade, i och med att nyckeln redan var uthämtad. Dock började de prata om en helt annan stuga, en stuga jag aldrig beställt. Dock skulle detta till slut förklara den digra prishöjningen jag varit med om att betala. Jag hade inte av fakturan lyckats förstå att de var två olika objekt benämnda. Mina misstankar om felbokning av stuga, en stuga med dusch och WC, hade jag redan tidigt undanröjt som möjlig orsak. Att det fanns billiga stugor för 2000 kronor att också hyra, hade jag absolut ingen aning om. Finns inte ens omnämnda i broschyren. Nu var jag dock påförd en sådan redan på faktureringsstadiet, dock ej samtida med min grundbokning... Oerhört skumt och irriterande.

Receptionspersonalen lyckades inte komma inärheten av en logisk förklaring. Som jag upplevde det var det endast en, samma tjej som välkommnat mig dagen innan, som logiskt satt bredvid diskussionens hetta och sökte leta förklaringar. De övriga vidhöll att en felbokning var helt omöjlig att genomföra, att allt ansvar låg hos mig. Därtill ville de att jag skulle ta med nyckeln till det okända objektet och hyra ut den till någon. Alltså dubbla irritationsmoment. Inte nog med för diger räkning, dessutom skulle jag gå deras ärenden med ett objekt jag tidigare aldrig hört talas om. Varför fakturan gjorts otydligare detta år förstod jag inte heller...

Dagen förblev tankfull, ibland irriterad. Försökte dock lägga ner stridsyxan i möjligaste mån. I samspråk med receptionspersonalen kom jag ingen vart. Inriktade mig istället på den Jack n´ Jill-tävling som Nackswinget anordnade under eftermiddagen uppe på Logen. Under tiden som tävlingen pågick lagade Caisa och Pelle iordning god och välsmakande Spagetti och Köttfärssås att avnjuta. Kvällen i övrigt bjöd på Bastu och dusch samt en superbra kväll till BLENDER. Mysfaktorn under kvällen gjorde att jag var "död", och rejält utpumpad när sista dansen började...

Måndagen den 5 juli 2004: Det var varierat väder när vi steg upp och åt frukost. Pelle och Caisa lärde Anki och mig kortspelet "MULLE". Ett intressant spel som dock krävde mer huvudräkning och logik än vad jag var matad med i mitt semestermode... Efteråt åkte vi gemensamt in till Borgholm. Dels för att fika, dels för att Anki skulle kunna boka sina Frankriketågbiljetter med TGV och dels för att vi skulle kunna kompletteringshandla.
   Efter hemkomsten grillade vi. När "Pex and the boys" skulle spela kom en störtskur som vi satt skyddade ifrån av förra årets inköpta partytält. Diskade, lyssnade på konserten innan det gavs utrymme för en kort bastu och dusch. Det var en kväll med riktigt inbjudande dans. Gott om utrymme till CHERRIE. Varierad musikkvalité, men ändå inspirerande. En god möjlighet att dansa ut ordentligt...

Tisdagen den 6 juli 2004: Efter dansen till CHERRIE ordnades en liten sångkväll. Den hölls dock inomhus, men höll på till långt in på natten.

Dagen präglades av viss tomhet då Pelle och Caisa gav sig av. En dag med omväxlande sol och moln bjöd på viss mingeltid och därtill en hel del MC-snack. Det mulnade så småningom på ytterligare och i samband med det så tilltog vinden...

Efter en fiskmåltid kunde jag njuta en mycket trevlig och gemytlig bastu. Gjorde även sällskap ner till havet för ett dopp i havet. Halva gruppen kom dock på efterkälke, men det var en trevlig gemenskap både i och utanför bastun. Lite grann i likhet med "Bastuligans" toppår...
   Kvällen bjöd på relativt bra dans till PERIKLES. Men stundtals var det extremt bökigt och näst intill omöjligt att dansa. Men man ska inte klaga på mysfaktorn trots detta...

Onsdagen den 7 juli 2004: Vi vaknade upp till en solig dag och tid på stranden. Flera timmar solande, rikligt med sololja och ett antal bad bjöds. Inköpte fyra liter jordgubbar som jag rensade när Patrik och Anki lagade mat. "Nannis" var inbjuden och åt tillsammans med oss när vi njöt av kycklingfiléer, god sås och ris. Njöt kvällsbastu, trevlig men relativt lugn i sin utformning, i synnerhet jämfört med tisdagen... Dansupplevelsen var trist under kvällen. Före pause var det nästan ett lidande att dansa till BHONUS. Inte en gnutta förnyelse, utan ett fortsatt trampande i ett låtval som hör tio år tillbaka i tiden. Musikerna kan, bara de vågar. Efter pausen vände trenden också något och kom i trakterna av godkänt. Räddningen var hårdrocken och övergivandet av "mogenstämpeln". Men en uppryckning, (som jag talade med bandet för ett par månader sedan), skulle behövas omedelbart för att underbara musikers talang och kunnande inte ska gå förlorad i dansvärldens dansantare kretsar.

Torsdagen den 8 juli 2004: Natten räddades med hjälp av korvgrillning. När själva danskvällen till BHONUS varit den blekaste någonsin, bjöd korven en smakrik mysstund i natten. Efter någon timma gick vi till sängs.

Vi vaknade upp till ännu en vädermässigt lovande dag. Efter en frukost och dusch var vi snart övertalade att göra en utflykt på Öland. Anki och jag tog motorcykeln, samtidigt som inspiratören Patrik hade "Nannis" med sig i bilen som gott sällskap. Inledningsvis satte vi kurs mot fyren "Långe Erik" vid nordspetsen. Där stötte vi på två av modelljärnvägsklubbens medlemmar, (Staff), med sällskap. Verkligen oväntat men trevligt. Strax därefter avnjöts en god glass i solen. En glass som ute bland klipporna fann sitt öde innan den var helt uppäten. Minnas bör den stund, då Anki i ett oväntat ögonblick lyckades slå glasstruten ur min hand... Enligt utsago helt utan avsikt... (Jag tror henne *ler*)...
   Vår färd gick sedan vidare mot stenåldersbyn "Skäftekärr". En trevlig rundvandring strax innan temperaturen skulle sjunka och molnen ta för sig av himlavalvet... När vi kom tillbaka till Lundegårds kamping, hade Björn anlänt från Stockholm. En fiskmåltid avnjöts innan bastun fick ett besök. Anki lyckades tvätta innan danskvällen tog sin början, och sedan torka kläderna under danskvällens lopp, allt efter en lyckad tidsplanering...

Själva danskvällen blev underbart bra. Till BOOGARTs musik lyckades jag vårda viktiga semestervänskapsrelationer, (historian har sitt från förra året). Därtill var det trevligt att som hastigast möta en kär gammal vän och danspartner, Pernilla, i pausen. Hur som helst, danskvällen var alldeles för kort, med underbart folk och underbara danser... Om natten bjöds dusch och korvgrillning...

Fredagen den 9 juli 2004: Dansveckan närmade sig sitt slut alldeles för snabbt. Anki och jag ägnade en hel del tid åt att provpacka motorcykeln inför den kommande veckans färd och utflykt. Riktigt svårt att begränsa packningen, att bli lagom för två. Det vi inte kunde eller ville ha med oss packades i en stor väska för vidarebefordran med Patrik via Ängelholm ett par veckor. Nästa moment i semestertrippsförberedelserna var att putsa motorcykeln lite ytterligare. Torkade backspeglarna och såg till att cykeln såg allmänt fräsch ut. I övrigt kändes det som om många gav sig av. Jag skulle sakna många inför den sista danskvällen, det var i alla fall min inre känsla. Har ju alltid svårt att låta tiden gå vidare vid sådana här tillställningar och gemenskapstillfällen.

JANNEZ bjöd hur som helst på en bra och värdig avslutningskväll. När dansen var slut var jag beredd på nästa del av semestern, tillsammans med Anki på MC...

Lördagen den 10 juli 2004: Efter den mycket trevliga avslutningsdanskvällen till JANNEZ, drog vi oss ner till stugan. Det var många jag hade velat säga adjö till, även om flertalet av mina dansvänner runt om i landet redan åkt ett dygn tidigare. Hur som helst, några utvalda fick i alla fall en avskedsdans eller åtminstone en avskedshälsning och lyckönskning om trevlig hemfärd. Väl nere i stugan fortsatte reseförberedelserna. Resekläder lades fram, smutskläderna packades ner i den väska Patrik skulle transportera hem via Ängelholm. Motorcykelväskorna, vår resepackning för den kommande veckan, var redan packade sedan tidigare om fredagen...

Vid 09.30-tiden var vi på benen. Startade resdagen med en rejäl frukost. Sedan städades stugan ingående. Anki stod för en hel del av dammtorkandet. Själv hade jag mer en bisyssla, bland annat torkandes utemöblerna fria från smuts och damm. De övriga i stugan gjorde också betydande insatser, men var tvungna att lämna kampingplatsen innan slutbesiktningen var avklarad. Trots viss stress hann Björn med bussen mot Stockholm från Köpingsvik. Detta trots de kända Ölandsköerna i samband med utcheckningstid…

Stugan fick godkänt direkt. Anki och jag checkade ut strax efter tolv, sedan jag bytt om till MC-kläder. Det var skönt att vara på resande fot. Vi visste inte vart vi skulle, utan startade mer eller mindre förutsättningslöst med att ta oss mot fastlandet. I Köpingsvik rullade vi en stund i "Ölandskön". Dock inte allt för länge. Med motorcykelns underbara krypkörningsegenskaper kändes det bara skönt att bli lite varm i kläderna…

Blåsten var klart kännbar över Ölandsbron. Trots motorcykelns vindkänslighet tyckte jag den uppförde sig riktigt bra. Stabilt i de kraftiga vindbyarna och bara bråkdelen av flygkänsla i jämförelse med de kommande dagarnas kustetapper. Andra motorcyklister led nog värre av broöverfarten enligt vad jag hört i efterhand….
   Väl på fastlandet irrade vi runt i Kalmar ett tag. Hade lite svårt att hitta till den Mc Donalds-restaurant jag sökte. Men en välbehövlig måltid, kycklingburgare, intogs innan vidare resmål prickades in. Den verkliga semesterresan startade…

Från Kalmar tog vi riksväg 25 mot Nybro. Svängde sedan av på lite mindre vägar. Anki hade tidigt antytt att småvägarna gav bra mycket mer från passagerarsätet än stora uttröttande, monotona vägavsnitt. Genomgående för resan var just valet av mindre och mindre, kurvigare och kurvigare vägar. Första resdagen bjöd en lagom blandning för min del. Största utmaningen bjöd nog kartläsandet på. MC-kartans rödmarkerade, rekommenderade vägar, kunde lätt förvirra begreppet om vägstorlek. Men efter några tveksamheter blev vi snart bättre på både beslutsfattande och vägval. En ort som vi utan förplanering passerade var STOCKHOLM i Ronneby kommun, Blekinge. En vackert belägen ort med infartsskytar, ett par hus och inte minst en busshållplats uppmärkt med ortsnamnet. Det var lockande att stanna, men färden fick gå vidare. Att vårt sikte var inställt på småvägarna mot Olofström hjälpte inte. Vi var tvungna att börja leta vandrarhem för natten och hamnade på lite större vägar mot Ronneby innan dess. I Sölvesborg fick vi napp. "Storlogi" erbjöds för natten. Ett boende som var mycket mysigare än det egentligen lät. I en skolsal, i direktanslutning till vandrarhemmet, var salen indelad i sovbås omgivna av gedigna draperier. Förutom två sängar fanns där stolar, garderob och belysning. Som sagt var riktigt mysigt, gemytligt boende.

Hungriga som vi var begav vi oss med motorcykeln till Sölvesborgs stadskärna. Det var festivaltiden och vi hade en otrolig tur att få ett bord på den restaurant vi önskade besöka. Fick en underbar pizza som verkligen förgyllde semesterupplevelsen. Bland annat hade den kayennpeppar som smaksättning. Personalen upplevdes som mycket proffsig, något jag också fick möjlighet att framföra i samband med notan. Tyckte mig känna igen en av gästerna i närheten. Kan ha varit en dansare, men troligtvis var det bara inbillning trots att jag fick ganska direkta blickar av motsvarande slag tillbaka. Det mest uppseendeväckande annars var att Anki lyckades spilla ut lite av sitt driksvattenglas på just det grannbordet, som stod aningen lägre placerat. Långt ifrån någon katastrof, snarare ett bevis på att första dagens motorcykelåkning tagit på krafterna…
   Snart var vi åter igen tillbaka på vandrarhemmet. Gjorde oss iordning för natten och sov sedan gott. Nyckeln vi fått låna i receptionen lämnades tillbaka innan dagen var till ända…

Söndagen den 11 juli 2004: Efter en god men lite sparsmakad frukost gav vi oss av från vandrarhemmet i Sölvesborg. E22 fick föra oss mot Gualöv, där vi svängde av söderut längs kusten. I Åhus fängslades vi av torget och tog en pause. Något tidigt söndagsöppet café hittade vi inte direkt, varför vi åkte vidare efter en tids telefonerande till föräldrar och utvalda vänner. Fick god träning i kullerstenskörning innan vi kom bort från torget. Kanske inte det roligaste underlaget, i synnerhet inte i samband med det duggregn som börjat falla.

I Brösarp skulle vi vika av för att fortsatt följa kusten. Reklam gjordes för ett vägcafé och informationscentrum. Samtidigt som vi parkerade kom vi i samspråk med ett gäng motorcykelfarare som avrådde oss från platsen. De hade just checkat smörgåspriserna, inte speciellt attraktiva. Istället rekommenderade de ett café lite längre upp i backen, invid en butik. Vi hängde på och blev inte missnöjda. Samtidigt som jag klargjorde min maskin strosade en man sakta förbi. Hans blickar ska ha varit fyllda av drömmar och hans motorcykelbeundran stor. Anki hade vid det laget både ögonkontakt och handteckenutbyte med mannen. Hans tummen upp ska ha sagt allt om mitt motorcykelval. Ankis teckensvar, "OK", en lika förnöjsam bekvämlighetsbekräftelse. Så snart vi kommit under tak på det rekommenderade fiket tilltog dessutom regnet. Själv kunde jag njuta av kaffe och underbar prinsesstårta. Spontant satt jag och berömde tårtbitens uppbyggnad och smak, när anki visade på diplom hängandes runt väggen. Bland annat med bevis om regionseger i Tårt-SM 1997… Inte illa… Regnet fortsatte att falla när vi tog avsked av de övriga motorcykelgänget från Trelleborg. Kustvägen låg framför oss med vindbyar och god motorcykelträning. Nästa anhalt blev Simrishamn. Första restaurantbesöket gav ingenting. Vackert beläget vid havet, en regnödslig strand, men stängt till klockan 15.00. Inne i staden blev det bättre lycka. Där kunde god mat avnjutas i sällskap med två tjejer (från Lund respektive Västerhaninge) som anlände samtidigt som oss. Om jag inte missminner mig åt jag lövbiff och klyftpotatis. Hur som helst god mat som väl passade till den inbeställda mjölken. Kaffet som fick avsluta den trevliga måltiden var starkt, starkt, starkt… Inte den yttersta njutningsfaktorn, men en utmaning och en väckarklocka till den fortsatta färden som företogs efter en kort vandring i de närmaste gränderna.

Även Simrishamnsparkeringen längs gatan bjöd på uppskattande motorcykelblickar. En mamma bekräftade att hennes unge, ett par år gammal, just fick dagens dos av motorcykelbeundran. Inte mig emot, med tanke på att jag just tagit egna beundrarfoton från andra sidan vägen.
   Färden fortsatte i byiga vindar längs kusten ner till Ystad. Ett mycket vackert samhälle, troligtvis Brantevik, kryssade vi långsamt genom. Vilken njutning och idyll… I Ystad checkade vi efter lite letande in på ett vandrarhems annex, "VILLA FRITIDEN". En mysigt belägen grön villa. Från vårt rum på övervåningen hade jag god utsikt över en vackert regntvättad motorcykel parkerad invid ett träd.

Efter en välbehövlig och skön dusch tog vi motorcykeln in mot staden centrum. Startade med att inhandla måndagens frukost. Därefter gjorde vi ytterligare en stadssväng och parkerade inte långt ifrån stationen. Under vår stadsvandring som sedan följde, kom ett riktigt kraftigt regnväder. MC-kläderna tålde visserligen regnet bra, men utan hjälmar på huvudet blev vi snabbt drypande blöta i håret. En tunnbrödsrulle var smakade dock utmärkt i två uthungrade magar. När vi väl satte hjälmarna på huvudet igen var det skönt att nattens boning var nära…

Måndagen den 12 juli 2004: Vi hade njutit en underbar natt tillsammans, ensamma i ett sovrum för första gången på mer än en vecka. Det var dags för frukost och iordningställande. Från Ystad tog vi den lite större vägen upp mot Sjöbo, innan vi valde i huvudsak mindre vägar vidare mot Höör emellan östra och västra Ringsjön. Troligtvis blev det en rejäl omväg, för småvägarna tog oss mot trakterna av Hörby istället för direkt mot E22 som skulle korsas.

I Höör besöktes först en bensinmack. Anki kände sig aningen frusen varför vi beslöt oss för att åka in mot centrum. Det som inledningsvis var avsett som fikapause blev nyttigt nog till en välbehövlig matpause på en pizzeria i närheten av stationen. Jag avnjöt en Kebabtallrik som aldrig ville ta slut och som var underbart god och mättande. Proppmätt önskade jag helst av allt lite middagsvila. På en parkbänk fick jag ett par minuter att ladda inför den fortsatta färden som avsågs fortsätta mot västkusten och Ängelholm. I princip följde vi riksväg 13 vidare. Endast kortare stopp, bland annat när Ankis förkylning tog sig uttryck i mindre hostattaker som jag delvis tolkade som det överenskomna tecknet i min midja för just önskat uppehåll. Hur som helst var regelbundna pauser viktiga i alla lägen…

I Ängelholm passade jag på att åka förbi min gamla boplats, hotell LILTON i stadskärnan. Mycket verkade sig likt. Väl vid havet och kampingplatsen började vi ringa runt till vandrarhemmen längs västkusten. Både Ängelholm och Helsingborg hade fullt. Privat boende i Helsingborg valdes bort när vi fick napp på en helt ny självhushållningslägenhet i södra Mellbystrand. Ett kap som väl på plats inspirerade oss till en dags långreseuppehåll och ytterligare boende på Mellbystrands vandrarhem. Både servicen och trivseln var högklassig. Motorcykeln fick vi köra in på gården. Helt perfekt…

Efter att ha installerat oss i vår lya, som sagt var helt nybyggd med både dubbelsäng, bäddsoffa och sovloft, tog vi en promenad ut längs havet. Nyduschad som jag var, försvann lusten att bada i det kalla havsvattnet. Årets bleka sommarvärme gjorde havet "svinkallt". Det myckna regnandet hade dessutom färgat havet brunt med lerpartiklar. Men sandstrandspromenaden var god och kvällsmåltiden utsökt i norra delen av samhället. Jag njöt en underbar 150g hamburgare och Anki åt korv med mos. Billigt sedan vi fått 30 kronors rabatt trots påpekanden om prisskillnaden till vår fördel. En minigolfrunda fick avsluta kvällens aktiviteter före mörkrets inbrott. Gänget före oss, (mor, far, dotter och pojkvän) roade oss mycket gott och blev halva behållningen när Anki halvt utklassade mig *ler*.

Tisdagen den 13 juli 2004: Efter en riktigt lyxig vandrarhemsfrukost i hotell-lyxklass, gjorde vi oss i ordning för en dagsutflykt. Inledningsvis skulle vi möta upp Patrik vid "Norrvikens Trädgårdar". Dock hann vi med en sväng förbi Banverkets utställning om det skandalomsusade tunnelbygget genom Hallandsås. Motorcykelfärden genom Båstad blev en långsam historia. Tror dock inte att jag behövde sätta ner foten någon gång, trots att tempot ofta var mycket långsammare än promenadtempo. Kände mig riktigt stabil även de tillfällen motorcykeln nära nog stod stilla. Ett härligt bevis på hur bra kopplingen och den starka motorn samspelar. Att jag är underbart nöjd med köregenskaperna framgår säkert. Lika nöjd är jag över den gedigna körskoleutbildningen…

Vid Norrvikens trädgårdar fanns Patrik på plats. Tror vi alla trivdes med rundvandringen som resulterade i ett par riktigt vackra bilder. Efteråt åkte vi vidare till Ängelholm. På Patriks rekommendationer åt vi underbart god mat på en restaurant vid Skälderviken. För egen del avnjöts varmrökt lax med potatissallad och chokladkaka med kaffe som efterrätt. Väl hos Patriks föräldrar, i sommarstugan, bjöds på ytterligare fika, något jag inte hade något emot.

Även denna afton var vinden byig och stundtals hård. En promenad ut på en av pirerna resulterade i ytterligare ett antal vackra bilder. Främst lämpade sig miljön för porträttfotografering, men även vindkämpande segelbåtar kunde göra sig bra. Mot kvällen fortsatte Anki och jag vidare på egen hand. Innan vi vände norrut igen till härbärget i Mellbystrand, tog vi en efterlängtad tripp ut till Kullens fyr. Vägarna var gudomligt vackra att köra på i kvällssolen. Klipporna runt fyren lika så. Mindes väl min cykelutflykt i ungdomen till dessa trakter. Mindes de kusliga bokskogarna vid Håkull i samband med solnedgången. Nu var jag dock trygg i Ankis sällskap, även om hemfärden blev i dunkel miljö genom ett blåsigt landskap. Motorcykelns helljusstrålkastare kan dock också berömmas. Efter ett tag fick jag rutin även på helljusreglaget, bortsett från ett par misstag…

Efter en viss felkörning och passage av Laholm kom vi fram till Mellbystrands vandrarhem. Sängen bjöd snart på avkoppling, inte lång tid efter att motorcykeln parkerats inne på gårdsuppfarten…

Onsdagen den 14 juli 2004: För andra dagen i följd kunde vi avnjuta en frukost i lyxklass. Vi blev visserligen inte serverade varma smörgåsar denna morgon, men valmöjligheterna och servicen mycket påtaglig. Strax före klockan tio hade vi checkat ut och stod startklara vid motorcykeln. Relativt omgående sökte vi oss ifrån de blåsiga havsklimatet för en färd in mot de småländska vattendränkta skogarna.
   Efter Knäred tog vi av längs natursköna småvägar norrut mot Småland. Lidhult passerades och en god middag intogs i Unnaryd. Dagens lunch bestående av fisk, god sås och potatis…

Från Unnaryd tog vi oss över till Hyltebruk, för vidare färd mot Skeppshult, Smålandsstenar och Gislaved. Efter tankning, glass och en kopp kaffe fortsatte färden mot Göteborg. Vi åkte mycket natursköna vägar via Sjötofta och Tranemo. Om jag inte minns fel passerade vi här, vid ett par tillfällen , en järnvägssnutt avsedd för dressinåkning. Väl skyltat i samband med järnvägsövergångarna. Den vidare motorcykelfärden företogs vidare längs riksväg 156 och riktigt översvämmade partier av landskapet. Från Landvetter åkte vi vidare via Öjersjö fram till syrrans boning. Där mottogs vi väl och bjöds relativt omgående på god mat.

Kvällen blev riktigt trevlig. Inte nog med att familjen fick lära känna Anki bättre, jag fick dessutom tid för avkopplande innebandyspel med Angus. Vi turades om att omväxlande vara utespelare och målvakt. Malcolm roades mest av att putsa på motorcykeln. En sysselsättning jag redan utfört med gott resultat. Nattensömnen bjöds perfekt nog i soffan för min del och i en extrasäng för Ankis del.

Torsdagen den 15 juli 2004: Vid elvatiden hade vi ätit frukost, tagit ut pengar på bankomaten och var redo för vidare färd norrut. Göteborg lämnades och färden företogs längs mindre vägar upp genom Kungälv, över Tjörnbron vidare över öarna Tjörn och Orust. En bit upp mot Munkedal hängde jag på ett annat motorcykelgäng. Jag fick ligga i för att hålla samma tempo, dvs accelerera ordentligt så snart möjlighet gavs längs de krokiga smala landsvägarna, och bromsa ordentligt inför de kraftigaste svängarna. En som jag inte rådde på, var en tung sporthoj som plockade oss en efter en genom kurvorna. Såg honom tydligt kommandes i backspegeln och fick ett tacksamt bemötande när jag höll ut i nästa kurva. Han såg erkänt duktig ut när kurvan togs med överflyttad kroppsvikt och knät nära marken. Nog om detta, men även jag kände att kurvtagningsrytmen mer och mer kunde matchas mot gänget jag följde efter. Veckans acceleration nyttjade jag sedan på E6:an, när jag snabbt ville passa på läget mellan två bilar vid en stopplikt från den korsande vägen. Det var inte många sekunder innan jag var uppe i trafikrytmen, ca 90 km/h. Omkring fem sekunder är min uppskattning. Hela accelerationen på ettans växel, med helt rätt väggrepp och känsla. Anki verkade också trivas utan obehag.

I Munkedal åt vi en god lunch. Lasagne, mycket väl vitlökssmaksatt, i princip i min smak. Färden fortsatte sedan via mindre vägar upp mot Ed. Förutom ett tankningsuppehåll i Ed, kunde vi inte låta bli att stanna och beundra den storslagna utsikten vid en närbelägen rastplats i änden av sjön "Stora Le". Dalsland är verkligen vackert. De kurviga och ibland gropiga vägpartierna upp mot Rävmarken och mina forna släktingars Nössemark, tog rejält på krafterna. Men samma vägval hade gjorts om jag fått välja igen. Trots allt en trötthet som är långt mycket njutbarare än monoton landsvägskörning.

Från Nössemark gick färden in i Norge. Längs den norska riksvägen 21 tog vi oss vidare norrut. Vid Flateby njöt vi norsk glass betalad med svenska sedlar. En intressant cykelkonstruktion uppmärksammades av Anki. En helt vanlig cykel hade som en slags tandemvariant en ledad påhängscykel för en yngre familjemedlem. Riktigt smart lösning där den vuxne helt kunde svara för styrning och balanshållning.

Tränade lite tempohållning genom att hänga på enstaka bilar längs de kurviga vägarna. Med någon framför gick det lättare att i förtid få information om kurvornas beskaffenhet. Jag var visserligen, naturligtvis, långsammare i själva kurvtagningen, men kunde ofta kompensera så fort kurvan öppnade upp och vägen övergick i ett rakt parti. Men precis efter ett riktigt kurvigt parti gav jag upp och tog rast vid en underbart vackert belägen bro.

När vi sedan träffade på E18, begav vi oss hem mot Sverige igen. Inne på svenskt territorium startade jakten på en nattbostad. Töcksfors vandrarhem var fullbelagt, lika så ursprungsmålet i Edane, Arvika. Kristinehamn bjöd dock två platser i ett fyrbäddsrum. Dock hade vi bara två timmar och en kvart på oss för incheckning, så målsättningen var given. En effektiv resa mer eller mindre direkt ner till Kristinehamn. En välbehövlig bensträckare unnades. Nackdelen var att ett koppel om tre långtradare som omkörts tidigare kom förbi igen. Glädjande nog strax innan ett flerfiligt vägavsnitt närmare Karlstad till. Semestern som sådant har visserligen inte bjudit särskilt många omkörningar, men nog är det lätt att accelerationen sekundsnabbt ökat motorcykelns hastighet till trakterna av den övre hastighetsacceptansen. Den momentana hastighetsökningen ger visserligen en effektivitet som slår alla andra omkörningar i trafiken och som om den inte missbrukas bara ger positiva effekter i mitt tycke, men som naturligtvis har sina risker i betydligt längre bromssträckor än vad kanske gemene man förstår. Och visst är det ofta "farten som dödar", men säkerligen minst lika ofta omkörningar som sker utan accelerationsresurser, med för lång tid i mötandefältet som följd, osv, osv… Jag är i alla fall glad över att ha 127hk i ryggen om jag skulle behöva avsluta en omkörning riktigt snabbt, trots alla "betryggande" säkerhetsavstånd och gjorda säkerhetskalkyler. Bromsarna är det ju inte heller något fel på *ler*.

Till kampingplatsen i Kristinehamn, tillika vandrarhemmet, kom vi med en kvarts marginal. En kvällsmåltid på det bredvidliggande Mc Donalds fick avsluta en upplevelserik dag. De två andra bäddarna i rummet förblev tomma under natten, en natt som bjöd på lite halvorolig men relativt god sömn…

Fredagen den 16 juli 2004: Efter en dusch checkade vi ut från vandrarhemmet och gav oss iväg i jakt på en frukost. Klockan hade passerat 10, varför Mc Donalds inte längre bjöd frukostutbud. Annars hade vi tänkt unna oss en "Roger" där. Jakten gick vidare i Kristinehamns centrum. Vi hittade lämplig parkering bredvid kanalen och fann såsmåning om en skagenbaguette att spisa till frukost.
   När hungern var stillad begav vi oss av norrut. Planerna var inledningsvis diffusa, men växte sig snart starka. Filipstad stod som första delmål via riksväg 63 och en hel del mindre, mer njutningsbara vägavsnitt. I Filipstad fikade vi. Kaffe och Wienerbröd avnjöts för min del i solen. Samma härliga värme som dagen före. Färden vidare mot Kopparberg avbröts vid ytterligare ett fikaställe. Mycket mysigt längs med vägen. Anki ville inte ha något, men jag såg fram emot en efterrättspaj i solen. Utomhusvistelsen avbröts redan innan jag slagit mig ner. En nära blixt och dunder gjorde att utomhusgästerna, ett par stycken, snabbt drog sig inomhus. Själv evakuerade jag först packningen. Samtidigt hjälpte personalen mig med brickan, mycket servicebetonat. Ringde hem, fikade och var sedan klar för vidare färd i samband med att regnet upphört. Runt om, i synnerhet i norr och öster, tornade gigantiska mörka åskmoln upp sig. Min längtan att göra en utflykt till Sunnansjöregionen, Ludvika, syntes dumdristig. Men färden vidare mot Skinnskatteberg och Fagersta syntes fortfarande lockande trots regnrisken. Kanske blev denna dags naturupplevelser de starkaste för resveckan. Efter Kopparberg fotograferades intensivt. Man riktigt såg skyfallen mot den mörka himlen längre fram. Under en lång tid syntes spåren av dessa skyfall på vägbanan, samtidigt som solen gassade. Dimman blev ibland riktigt påtaglig och luften enormt fuktmättad. Klibbigt varm fuktighet som ändå svalkade på något underligt sätt. I dessa regioner kunde man också se hur kampingplatsgästerna solade, inte långt ifrån den mörka molnfronten och de vackra blixturladdningarna. Väl ute på riksväg 68 mot Fagersta var vi ikapp regnet. Mötande motorcyklister gav på ett mycket talande sätt handtecken inkluderande lättförståliga väderprognoser. I nära nog tjugo minuter åkte vi i strålande solsken och störtskurar. En trolig vattenplaningsolycka passerades, där framhjulet vikt sig. I övrigt bara njutning mellan vattensträngarna, i riktning mot en av åskfronterna och en lågt stående regnbåge.

I Fagersta var solen förmörkad av molnen. Färden ner mot Ängelsberg gick långsamt. Dåligt stenskottsriskunderlag och kraftigt regn gjorde att bilarna fick köra om. Bedömde att regnet skulle sluta lagom till Ängelsberg. Jag fick nästan rätt, för vid delmålet, den restaurant jag många gånger hört talas om, sken solen vackert mot regndropparna som slutade falla ett par minuter efter ankomsten.
   Maten var utsökt. Bland det godaste jag ätit på flera år. Gösfilé i en underbar anrättning. Ett rekommenderat besök till en billig penning om 150 kronor…

Efter måltidsuppehållet och en mycket kort Ängelsbergspromenad åkte vi vidare mot Sala. I Heby stannade vi till vid en OK/Q8-mack. Fyllde på vattenförrådet och gick på toaletten. Under tiden jag förberedde avfärden, fick jag ett telefonsamtal med de inledande orden: -"Vad fan gör du vid en OK-mack i Heby?" Orden kom från samma järnvägsvän som vi torsdagen, en vecka tidigare, stött på vid fyren Långe Jan, på Öland. Nu såg de oss igen i samband med att de körde förbi bensinstationen. Hur liten är världen egentligen?

Anki och jag fortsatte via Morgongåva ner längs riktigt små vägar till Sigtuna. Det var mörkt när vi närmade oss Stockholms län, Märsta, Upplandsväsby och hemmet. Men precis som tidigare under veckan gjorde helljuset ett gott intryck på mig. En stund före midnatt var vi hemma. Motorcykeln fick vila efter en vecka med drygt tvåhundra mil och en mätarställning visandes 4162km sedan inköpet den 18 juni. Väl i mitt hem förblev jag sittandes kvar framför datorn ett par timmar in på natten. Men Anki sov snart gott…

Lördagen den 17 juli 2004: Emedan Anki gick upp tidigt, för resa till landstället, hade jag sovmorgon ytterligare ett par timmar. Vid 13-tiden började jag min tjänstgöring. Ett inledande övertidspass som uppmjukning efter semestern. Om kvällen var jag promenadsugen. En promenad som inte blev speciellt lång och som slutade med bussfärd och nattvila i Ankis lägenhet.

Södagen den 18 juli 2004: Ett tidigt morgonarbetspass, även detta på övertid. En lunchpromenad resulterade i ett mjukglassinköp bredvid stadshuset. Trots att mjukglassen serverades i bägare, blev den omåttligt svår att äta. Vindbyarna gjorde allt för att blåsa iväg både smält glass och strössel. Tack och lov hade jag utrustats med ett flertal servetter, men misströstade slutligen ändå efter att ha träffats av glass lite var stans på kläder och händer. Fick ställa glassen på marken, i skydd för vinden, och äta med sked på ett klart obekvämt sätt…

Om kvällen föll ett stilla duggregn utomhus. Själv passade jag på att putsa motorcykeln fri från knappa etthundra mils vägdamm.

Måndagen den 19 juli 2004: Hade en ledig dag som uppskattades mycket. I princip gick tiden uteslutande åt för städande av hemmet. Packade upp resväskorna och fyllde kylskåpet med nya varor innan Anki kom på besök om kvällen. Tillsammans åt vi pizza innan det blev dags för nattvila…

Tisdagen den 20 juli 2004: Förmiddagen spenderades uteslutande i hemmet. Fortsatte med städande innan jag begav mig ut på vägarna med min motorcykel. Besökte först MC-affären, sedan mina föräldrar som just fick dalslandsbesök. Åkte vidare på en liten tur innan det var dags att åter igen uppsöka lägenheten för eftermiddagssömn. Natten tillbringades sedan på arbetsplatsen. En lugn natt med bland annat Arlandabanan som bevakningsområde…

Onsdagen den 21 juli 2004: Efter arbetsnatten åkte jag hem till mitt eget hem. Sov ut om förmiddagen och lämnade om eftermiddagen in motorcykeln för ytterligare montering av beställda tillbehör. Snart är motorcykeln iordningställd till det skick jag önskar. Hoppas att resterande detaljer är till lika stor belåtenhet som motorcykeln i övrigt.

Om kvällen tog jag pendeltåget in till stan. Efter några affärsärenden, bland annat ett besök på apoteket, begav jag mig till Anki. Där bjöds jag på spagetti och köttbullar.

Torsdagen den 22 juli 2004: Fick en kortare sovmorgon hemma hos Anki. Anki själv hade nyttjat några av morgontimmarna till läsning i soffan, arbetsförberedelser. Min arbetsdag började vid niotiden. Blev aningen sen sedan det visat sig att arbetsturens starttid ändrats något gentemot almanackans anteckningar.
   Under lunchen köpte jag mig en glass att avnjuta i solen. Blev sedan tidigt avlöst efter en lugn arbetsdag. Detta bäddade för en avkopplande dusch på jobbet och en liten matbit på stan innan pendeltåget förde mig mot Tumba, för färd tillsammans med Anki mot Hågelby. ZLIPS spelade underbart bra. Tillsammas med en mycket tilltalande dansmiljö under det nyinvigda dansbanetaket blev det en superbra danskväll. Det kändes att danssuget var stort efter nästan två veckors danssvält.
   Under en stor del av hemfärden hade vi besök av en av dansklubbens många Jenny. Det kändes bra att hon slapp åka hela vägen ensam.

Fredagen den 23 juli 2004: Nattsömnen blev kort. Trots detta var jag klarvaken redan innan väckningstiden var inne. Gick därför upp och kunde sedan unna mig en promenad från Ankis lägenhet fram till jobbet. Efter en kort och bra förmiddagstur på Västeråsplatsen, hela västra delregionen, var det dags för dagsvila i Ankis lägenhet. Allt för att ladda inför den arbetsnatt som komma skulle. En lika lugn arbetsnatt med sydsidan som bevakningsområde. Men nog hade jag hellre förberett en segelbåtsutflykt tillsammans med Anki, eller varit på GYLLENE TIDERS konsert vid Stadion. Under min promenad till jobbet fick jag lite smak på konsertstämningen. Säkert ett tusental personer som tänkte avnjuta konserten utanför Stadions murar…

Lördagen den 24 juli 2004: Dagen bjöd mest lugna sysselsättningar. Emellan nattpassen njöt jag mest av frisk luft via Ankis helöppna lägenhetsfönster. Långa stunder kunde jag också njuta stor soldyrkan vid fönsterkarmen, inte minst i samband med tidningsläsande. Kände mig dock stundtals lite ovälkommen på min plats. Ett sällskap gick omkring och pekade. Kanske inte nödvändigtvis på mig, men nog kändes det så. För mig är dock fönster, balkonger och liknande till för att nyttjas. En plats jag tycker man ska kunna sitta och hänga vid i timtal utan att någon opponerar sig. Trivs med att hänga med i gatulivet när jag inte har tågen att följa på spårplanen. Finns många sätt att fördriva tiden på, att på ett billigt sätt drömma sig bort… Att jag därtill kunde njuta av lite ljudsvep från GYLLENE TIDERS förberedelser på stadion gjorde inte saken sämre. Hörde visserligen ingen karaktäristisk grupplåt, men dock musik…

Arbetsnatten inleddes mycket lugnt…

Södagen den 25 juli 2004: Var mitt uppe i en tung arbetshelg. Nätterna var dock lugna och helt till belåtenhet. Dagtiden gick mest åt till vila eftersom dygnet även avslutades med ett nattpass...

Måndagen den 26 juli 2004: När arbetspasset var slut var även jag relativt trött. Åkte hem för att sova och få lugn och ro... Hade hoppats på ett samtal från motorcykelaffären med besked om avhämtningstid. Nu fick jag istället beskedet att alla tillbehör inte kunnat monteras med gott resultat. Därför beslöts att motorcykeln fick kvarstå för tillbehörsservice ytterligare en tid...

Om kvällen, efter ett träningspass i stan, kom Anki över till Rotebro, lagom för att gemensamt kunna åka över och hälsa på Michael och Jane i deras nya lägenhet. Där blev vi kvar ett par timmar i samtal under trevlig fikastund. Fick dessutom med mig ett bra CD-ställ som blivit över. Bara att tacka och ta emot...

Tisdagen den 27 juli 2004: Hade fått ledigt av turfördelningen som kompensation för den hårt tursatta helgen före. Kunde njuta av att vara på hemmaplan. Saknade visserligen min motorcykel, men fick stå ut med vetskapen att de gjorde allt för att få radioutrustningen att fungera. Men av allt att döma kunde det ta tid...

Om kvällen mötte jag upp Anki vid Älvsjö station. Gemensamt åkte vi bil ut till hennes landställe utanför Nynäshamn. Vi vattnade blommor och njöt lite god kvällsmat, pasta med god svampsås. När det började skymma tog vi bilen tillbaka in mot stan och vidare ut till Rotebro, där övernattning skedde...

Onsdagen den 28 juli 2004: Efter lite sovmorgon tog jag bussen till Upplandsväsby och MC-affären. Ville kontrollera hur tillbehörsarbetet gick, och därtill ge underlag för en fungerande motorcykel att hämta innan fredagens norrlandsutflykt. Fick löfte om en funktionsduglig motorcykel till dess, dock troligtvis utan fungerande radio.

Värmeböljan var påtaglig. Köpte en juice som jag avnjöt sittandes med tidningar på perrongen. Eftermiddagen bjöd sedan arbete... Sov hos Anki...

Torsdagen den 29 juli 2004: Hade bytt till mig en tidig morgontjänstgöring. En kort förmiddagstur dessutom, i alla fall med tidigt avbyte. Nyttjade tiden på hemmaplan för att tvätta. Behövde lite ren tvätt med på min resa i norrland som snart skulle företagas... Anki kom ut och sov över hos mig...

Fredagen den 30 juli 2004: Gick upp tidigt om morgonen för färd in till stan och jobbet. Anki fick dröja sig kvar ett par timmar innan hennes arbetsdag skulle starta. För en gångs skull kändes det som om det var gott om folk på jobbet. Dessutom hade jag en arbetstur som passade utmärkt för kompledighetsansökan, något som också blev verklighet vid 10-tiden. Åkte då hem för att effektivt packa och ta några korta tupplurar för att bli ännu piggare inför kvällens MC-körpass norröver. Min helgledighetstripp skulle inledas...

Som avtalat åkte jag ut till MC-affären strax före klockan 14.00. Var nog egentligen rejält tidig, men motorcykeln var ihopmonterad med nya värmehandtag osv. Radioenheten var dock ännu satt ur funktion. Skall installeras vid senare tillfälle, sedan funktionsdugliga komponenter kommit hem. Insåg att tiden var mogen för komplettering av min packning medan motorcykeln ännu var opackad. Åkte först till en hästsportbutik för inhandlande av reflexväst. Sedan begav jag mig till Coop Forum för inköp av ett mindre tält och en helt ny sovsäck. Min gamla sovsäck insåg jag fanns under långtidstransport i en väska hem från Öland via Ängelholm. Med andra ord oåtkomlig...

Vid 16-tiden gav jag mig av hemifrån efter att ha packat motorcykeln klar nedanför porten. Tankade vid OK/Q8 i norrviken och tog sedan en liten tripp förbi mina föräldrar, där även syrran, Angus och Malcolm befann sig. En timma senare begav jag mig iväg norrut längs E4.

Mitt första stopp gjorde jag redan i Uppsala. Dels för att nyttja toaletter, men också för att hungern behövde stillas i form av energipåfyllnad. Ett stopp som visserligen var trivsamt, men som samtidigt var aningen stressat i min iver att komma vidare. När jag skulle lämna parkeringsplatsen märkte jag att jag inte var van vid motorcykelns larmutrustning. Lyckades utlösa larmet två gånger innan jag kvittera det på rätt sätt. Mest synd tyckte jag om en annan motorcyklist i närheten, som samtidigt försökte prata i sin mobiltelefon... Kanske misstag jag lär mig av så småningom...

Fortsatte min färd och stannade nästa gång vid Gävlebro för en fikapause. En kopp kaffe som gav en extra njutning och liten extra kick. Riksväg 83 fick sedan föra mig en bit inåt landet förbi Bollnäs och andra kända trakter. Det var med en blandning av bultande hjärta, nyfikenhet och nostalgisk återblick som jag i sakta mak letade mig igenom Arbrå. Vad säger man? Forntida minnen av kärlek...

Nattvilan kom att bli på kampingplatsen i Järvsö. Hade turen att stanna till där bara ett fåtal minuter före stängningsdags. Letade upp en trivsam plats och slog upp tältet, ivrigt uppvaktad av myggor. Skyddade mig bäst med min svarta hjälmhuva trädd över huvudet. Måste dock sett lite skumt ut, samtidigt som jag i handsfree gick och samtalade med Anki över mobiltelefon...

Natten skulle bli mycket vacker. En underbar månuppgång beskådades över bergen strax före läggdags. Därtill förgylldes natten då och då av passerande natt- och godståg. De sistnämnda gav ibland upphov till jordbävningsliknande upplevelser, bara någon centimeter från marken, ovanpå ett väl använt liggunderlag...

Lördagen den 31 juli 2004: Redan vid incheckningen hade jag beställt en frukost. Till och med en "lyxfrukost" som förutom en smörgås och kaffe skulle innehålla en juicedryck, "Pago". För övrigt den sista flaskan, något som tydligt poängterades som extra lyxigt.
   Dagen startade dock med en smidig ihoppackning av tält och packning. Därefter duschade jag och tog motorcykeln upp till frukosten, redo för avfärd. Pratade med ett "Goldwing-par" men avnjöt i övrigt en frukost i lugn och ro njutandes en god morgonsol...

Min resa fortsatte via Rv 83 mot Ljusdal. Efter en tankning och ett dryckesköp fortsatte jag via Delsbo och upp längs småvägar vidare till Sundsvall. En lite otrevlig upplevelse hade jag i en av kurvorna i närheten av Hassela. I en av högerkurvorna fanns plötsligt en mötande bil i sin helhet på min halva av vägen. Hade jag varit en bil, hade det inte varit långt till en frontalkollision. Nu kände jag mig själv kall och lugn. Min kurvtagning var välplanerad och kontrollerat hållen till rätt kant, med möjlighet att köra ännu lite tightare om nöden krävt... Men på näthinnan finns ändå ett ansikte inpräntat och de lite osäkra manövrarna för att hålla kvar bilen på vägen och leta sig tillbaka till den rätta sidan av vägen. En individ utan tillräcklig riskbedömningsfantasi för att göra säkra kurvtagningar i hög hastighet...

I Sundsvall stannade jag till på MAX. Jag var inte nämnvärt hungrig, men det var ändå gott att få en hallonsmothie och äppelpaj i magen. Därtill alltid perfekt att nyttja tillhörande bekvämlighetsanläggningar före avfärd... Nästa måltid skulle njutas längs Indalsälven vid "värdshuset utsikten". Fick en god pannbiffssmörgås. Riktigt mäktig och perfekt njutning tillsammans med den underbara och storslagna utsikten. Det var en bekväm framfart genom norrland. Sköna och lugna kurvor med bekväm medelhastighet. Ramsele var helt klart en större ort än vad jag under de senaste åren trott. Har ända sedan barnsben hört talas om orten i olika sammanhang. Dock tror jag det var första gången jag var där själv...

I Strömsund gjorde jag en mängd ärenden. Det kändes som sista utposten innan "Lappmarken". Inte riktigt med sanning överensstämmande, men nära på. Åt i alla fall en halv pizza tillsammans med en lättöl innan det var dags för penningauttag och kontant tankning. Därefter siktade jag vidare längs de norrländska vägarna västerut mot Gäddede, inte långt från den norska gränsen. Allt eftersom solen närmade sig horisonten saktade jag farten. Medelhastigheten skönk betydligt, men ensam på vägarna kunde man ta sig i princip vilka friheter som helst. I det här fallet att köra 70 km/h istället för skyltarnas påbjudna 110 km/h. Ofta prisade jag för mig själv hjälmens inbyggda solvisir. Mycket användbart att ha halvvägs framför ögonen. Det var vackert men lite ansträngande att ha solen strax ovanför själva vägbanan. Allt i jakten på vilt längs vägkanten. En ren skulle också envist hindra mig ett par minuter, men höll sig väl synlig hela tiden...

Under min väg till Gäddede stannade jag till vid en underbart vackert stilla sjö. Två fiskare stod och representerade "lappmarkens sysselsättningsrikedom", något jag var tvungen att dokumentera med min kamera. Fick förutom en trevlig pratstund, även föreviga delar av deras fiskelycka...

För andra dagen i rad handskades jag med små tidsmarginaler i fråga om incheckning på kampingplatser. Som dagens sista gäst, någon minut före stängning kl 22.00 kom jag fram till kampingplatsen i Gäddede. Personligen trodde jag nog att jag hade lite mer marginal, men det berodde på att jag kallt kalkylerade med att MC-klockan gick en timma sent, senare tretton timmar sent samt slutligen uppskattningsvis tretton timmar och fem minuter sent... Tanken på att ställa om den fanns, men nu var jag ju van vid omklakylering, så den fick fortsätta att gå fel under resten av resan.

Reste upp tältet efter att ha parkerat motorcykeln startklar inför en tidig söndagsmorgon. Pratade lite med en eldvaktande norrman innan jag duschade snålt och gick till sängs. Hade missförstått incheckningsrecepitonisten gällande duscharna. Att det för varmvatten krävdes mynt var jag klar över. Men troligtvis gällde det även kallvatten, för jag lyckades endast aktivera en mycket mycket smal stråle av kallvatten. Men nog för att tvätta av sig under med visst tålamod. Som alternaviv fanns ju också vattnet vid stranden...

Söndagen den 1 augusti 2004: Uppstigandet var väl planerat. Batteribrist hos mobilen gjorde att jag hade den avstängd så mycket som möjligt. Vaknade dock någon enstaka minut före den planerade uppstigningstiden 05.20. Packade ihop tält och packning effektivt, men utan stress. Fyllde vattenflaskorna och gav mig av ut i fjällvärlden på min motorcykel.
   Morgonen var underbar. Sol från en helt klarblå himmel, inledningsvis helt utan moln. Passerade natursköna Jorm och Jormvattnet innan Stora Blåsjöns vackra vyer. En väldigt speciell känsla inombords fyllde mig när jag passerade grinden som normalt stänger av vägen från tidig höst till sen vår över Stekenjåkk. En känsla av välbefinnande, självförverklignade och frihet. I och med detta var ett av delmålen med mitt motorcykelinnehav förverkligat. Jag hade nyss börjat övningsköra när jag inspirerades av Sandra Dahlberg och "Fame Factory" att beställa informationsbroschyrer gällande "Sagavägen".

Åkandet över fjällmassivet var underbart. En punkt 876m över havet var tydligt utmarkerad. Sikten framåt i det närmaste obegränsad på sina ställen. En väg i oändligheten, som dock övergick i skoglandskap lite väl snabbt. Å andra sidan bjöd nerfärden mot och förbi Klimpfjäll på ytterligare stor njutning. Ett litet rekord slogs när bränsleförbrukningen visade extremt låga värden, både 26,6 och 27,3 km/liter.
   Min nyfikenhet för just Klimpfjäll gjorde att jag nästan kände igen mig vid ankomsten. Strax före avfärd hemifrån hade jag studerat både karta och flygbilder över området, med några av Sandras beskrivningar av området i bakhuvudet. Lite av nyfikenheten bestod ju av att uppleva lite "samma sak". Stannade därför och fotograferade lite vid infarten samt dessutom strax efter passagen av idolbostaden. Klockan var omkring 08.50 vid det senare av fototillfällena.
   En intillboende granne kom nyfiket ut och över vägen för att prata. Ett samtal som nästan uteslutande behandlade funderingar om hur Klimpfjäll skulle marknadsföras, hur landskapsbilden skulle sparas med utsikt över vattnet. Förr ska landskapet tydligt ha erbjudit odlad mark en bit upp på sluttningarna från vattnet. Den vy jag fastnat för skulle också finnas med i redan befintliga broschyrer enligt den trevliga ortsbon... Samtidigt som jag svängde ut från vägkanten fick jag ytterligare en tanke att föra med mig, en minnesbild på näthinnan och trolig inbillning aktiverad av ett ljust hår från baksätet på en grön svensktillverkad bil av lite äldre modell...

Min färd vidare genom Lappland bjöd på flera djurobservationer. Inledningsvis två kor som fritt promenerade på vägen. Att få dessa att förstå vart jag önskade dem var ej lätt. Men efter ett par minuter var vägen fri för fortsatt färd. Nästa djurnära upplevelse var av betydligt mer överraskande natur. En oerhört stor rovfågel, någon örn, startade strax framför motorcykeln, ut över vägbanan på relativt låg höjd med långsamma vingslag. Inledde med en relativt hård inbromsning som visserligen hade mer att önska, men som ändå kändes bra att ha inlett. Fotbromsen var instinktivt med, precis som inövat, även om just bakhjulsinbromsningen var lite väl tilltagen inledningsvis... Men motorcykeln har en underbar inbromsningsstabilitet och effektivitet i grunden...

Resans jobbigaste del mötte jag innan Vilhelmina. Uppskattningsvis nära nog en mil utgjordes av "stenskottsfara", vassa, kantiga stenar över i princip hela vägbanan. Två hjulspår gav visserligen en viss lättnad i framförandet, men hastigheten (satt till 70 km/h) gav bara utrymme för halva den tillåtna hastigheten långa sträckor. Detta vägarbete har efteråt även visats sig vara relativt välkänt i sin karaktär, bland norrlänningar... I övrigt bjöd de norrländska vägarna en underbar motorcykelåkning där man mil efter mil och kurva efter kurva kunde träna placeringar och kurvtagningsteknik enligt de instruktioner jag ärvt från körskolan. Främst var det Lapplands vägar som får bra betyg. Omgivande landskap bjöd stundom klart sämre vägunderhåll...

I Åsele blev jag väl omhändertagen i restauranten i campingområdets ytterkant. En mysig lokal med uppstoppade djur och underbar personal som gav mysig stämning trots att det var lunchtid och inte pubtid. En välsmakande köttfärspaj fick bli min första riktiga matbas för dagsetappen. Därtill en trevlig pratstund med en uppflyttad Haningetjej...

Först om eftermiddagen kom jag fram till dagens mål, landstället utanför Ö-vik. Efter telefonsamtal med nära och kära inriktade jag mig på kvällens uppdrag. Hade sedan långt tillbaka lovat bjuda min vän Jenny D på en middag ute. Packade om och åkte över till henne för att duscha. Välbehövligt för att kunna känna sig ren och fräsch.
   Själva middagen avnjöt vi i de mysiga hamnkvarteren. Det hade visserligen börjat blåsa upp något, men stunderna i sol var riktigt njutbara. När det var dags för kaffe hade dock underbart vackra molnformationer gjort tillställningen aningen kylslagen. Därför drog vi oss inomhus för ytterligare någon timma i samspråk. Ett trevligt återseende som fortsatte i hemmiljö innan det i mörker, strax efter midnatt, var dags för mig att leta mig ut till landställets kusliga skogsmiljö...

Måndagen den 2 augusti 2004: Trots att den nattliga färden från Jenny D gick längs välkända Ö-viksvägar, blev den nattliga genomsnittshastigheten låg. Men mer än ett rådjur såg jag skönt nog inte. Väl ute vid landstället behöll jag min säkerhetsmundering på. Hjälmen isolerade väl och utestängde ljud jag inte önskade höra. Då var det lugnare att höra de egna andetagen när jag i augustisommarmörker letade mig fram till stugan. Låste upp och kände mig tryggare...

Vaknade relativt utvilad. Hade sovit med en lampa tänd och med radion som sällskap i natten. Inget måste men trevligt, inte minst för att radioutbudet ser lite annorlunda ut. Lokalradion, Västernorrland, har klarat sig relativt bra genom åren från att hackas sönder av reklam. Ett positivt tecken på trivsam stabilitet...

Frukost njöt jag av vid Gullviks havsbad. Detta sedan jag packat allt och avslutat på landstället. Fortsatte vidare till Paradisbadet för dusch, bad och relax innan den riktiga avfärden söderut. Mitt mål för kvällen var en campingplats utanför Sundsvall, Kvissleby. Vid Högakustenbron stannade jag för att äta en mycket välsmakande pastarätt med olika köttsorter och dipp. Tyckte grannbordet var lite väl kalla i sin hållning, såväl internt som externt. Mest en slags språkförbistring i en miljö av vuxet frånskiljda och barn i olika boenden en bra bit från varandra. Nu smutskastades inte expediten i sig, (något som präglade det interna vuxenpratet om andra), men jag satsade på en extra liten drickspeng till expediten, då jag hela tiden serverats effektivt och samtidigt med det omnämnda flerfamiljskomplexet. Expediten log när jag sa att det var "jämt", samtidigt som jag tror hon förstod att jag avsåg ett slags bemötandekontrast jämfört med omgivningen korthuggna kommentarer rörande maten...

När jag anlände till Högakustenbron, före målet mat, mötte jag Michael och Jane. Det var inget beslutat, men vi visste att mötet hade god chans att inträffa. Jag låg visserligen redan avståndsmässigt efter redan i starten från Örnsköldsvik. Nu kom jag i princip samtidigt som sällskapet skulle ge sig av vidare norrut mot Mellansel.
   Min resa gjorde ytterligare uppehåll i Sundsvall, på MAX. samtidigt som jag var sugen på kaffe och paj, hade jag passande nog drabbats av tillfällig magsjuka. Men ett par gånger i toalettkön undanröjde vidare problem. I lugn och ro kunde jag istället leta mig ut till campingplatsen. Hade tänkt mig en tidig kväll i tältet, men en trevlig felkörning ut till "Lörudden" och trevliga tältgrannar bäddade för sen sänggång.

Inbjudan till en kopp kaffe kom redan då jag rullade in på tältplatsområdet. En tvättlina var spänd på god höjd mellan två träd. Tältområdet bjöd lite varierat markinslag. Allt från sand till rötter och gräs. Däremellan buskar och enar. Damen i det Holländska sällskapet, som jag nu stannat framför, berättade att de hade gissat på omväxlande BMW och YAMAHA innan de gemensamt utbrustit HONDA PAN EUROPEAN. Motorljudet hade varit grunden till gissningen. Själv ägde mannen i sällskapen "brodermotorcykeln", dvs YAMAHA FJR1300, sedan två månader tillbaka. Efter att ha tittat ut en bra tältplats till fots, tackade jag ja till en fika efter tältuppsättningen. Körde ytterligare en bit med motorcykeln och parkerade där underlaget bedömdes tillräckligt gott för min underläggssten...

I dryga två timmar satt vi sedan och pratade motorcyklar och annat intressant. Klockan var omkring midnatt innan vi bröt upp. Innan jag sedan kom i säng hann klockan bli än mer... Men trevlig avslutning på campingen var det. En underbar sommarupplevelse helt enkelt, inte minst med tanke på att jag även tillät mig en lugn stund nere vid stranden innan jag gick till sängs...

Tisdagen den 3 augusti 2004: Gick upp när solen kommit en bit på himlen. Det var fortfarande tidig förmiddag när morgonhavsbadet var avklarat och tältet ihoppackat. Gav mig av från campingplatsen utanför Kvissleby söderut, med endast en minimalt lätt frukost avspisad. Först vid Tönnebro fyllde jag på matförrådet ordentligt. Beställde en god tallrik fisk med extra potatis. Slutligen avnjöts även en kopp kaffe innan jag gav mig av vidare.

Vid Gävlebro passerades 6000km exakt. Stannade bara till lite kort för att tanka. En tät dimma kom smygande över vägen strax före Upplandsgränsen. Det vackra vädret antogs vara ett minne blott, men faktum var att jag endast mötte ett fåtal droppar, de första längs norrlandsresan, i höjd med Knivsta. Vid det laget hade jag för första gången retat upp mig på en bilist. En äldre dam som konsekvent körde om och samtidigt störde trafikrytmen då hon gick in framför mig och andra. Efter den tredje omkörningen beslöt jag mig för att hon inte skulle få någon mer chans att störa trafikrytmen. Höjde därför medelhastigheten med någon kilometer i timmen och utnyttjade den omkörning som hon borde gjort, varvid jag påpassligt tog hennes plats utan att förlora fart, trots att hon helt omotiverat gått in framför bara för att få bromsa själv... Korkat... Som om hon var övertygad om att motorcyklar gick långsamt, eller att hon inte vågade köra efter en motorcykel???

När jag kom till parkeringsplatsen hemma var jag mycket nöjd med hela trippen. Totala mätarställningen visade på 6150km och helgtrippen hade blivit 1944km. Otroligt tillfredsställande att ha förverkligat norrlandstrippen trots ett aningen pressat tidsschema, som dock i verkligheten blev väl avpassat med känslomässigt lugn och semesterbetonad prägel...

Sov middag ett par timmar innan det var dags för nattjänstgöring på sydfjärren...

Onsdagen den 4 augusti 2004: Efter en arbetsnatt, med stillbild på Svelandsbanan, sov jag ut ordentligt. Var slö mest hela dagen om jag minns rätt. Om kvällen följde jag dock med ut till Ankis landställe. Vi vattnade och avnjöt goda smörgåsar. Tröttheten gjorde sig dock påmind, och vi beslutade oss därför för sömn på plats, trots att morgonen skulle bli mycket tidig.

Torsdagen den 5 augusti 2004: Efter att ha lämnat Nynäshamn före klockan 05.00 blev jag skjutsad ända fram till jobbet. Anki hann därefter få ytterligare någon timmas sömn. Jag arbetade skönt nog en kort förmiddagstur på Uppsalaplatsen. Blev därtill tidigt avbytt, perfekt för att njuta sommarväder utanför dörren innan tröttheten blev betungande på något sätt. Väl på hemmaplan var det tröttheten som dominerade. Sov middag under ett par timmar. När kvällen kom var jag dock beredd på både dans och promenad. Nu blev det endast en promenad på Kungsholmens västra delar. Dansen skippades eftersom bandet var föga lockande och tröttheten fortfarande påtaglig i vissa avseenden... Njöt istället av goda välsmakande varma svampsmörgåsar. Perfekt lyx före sänggång...

Fredagen den 6 augusti 2004: Arbetade en kort förmiddagstur på Västeråsplatsen. Rena turen att jag inte försov mig riktigt ordentligt. Anki väckte mig med mindre än femton minuter kvar till tjänstgöring. Kände mig dock fräch nog att vara effektig och kasta mig iväg ut på stan. En buss kom perfekt och jag var endast tre minuter sen till jobbet. Var samtidigt glad att slippa den nattur som annars ofta följde till turen. Orsaken till försovningen var att väckningen var ställd till ljudlös volym...
   Åkte hemöver och njöt av det vackra vädret. Mest samtidigt som jag putsade motorcykeln ren från den smuts min långresa tidigare samlat.

Mot kvällen begav jag mig till Anki. Tillsammans gjorde vi oss redo för avfärd till Barva. I god tid kom vi fram. Kända ansikten från många olika delar av landet mötte oss. Jag borde ha blivit mer förvånad än mitt ansiktsuttryck meddelade, då vänner från Umeå uppenbarade sig. Trevligt att råkas även i sydliga danslandskap... Danskvällen som sådant blev mycket bra. Dock för kort...

Lördagen den 7 augusti 2004: Om natten åkte vi längs djursafarivägar från dansen i Barva, BLENDER, till Ankis landställe utanför Nynäshamn. Vi såg flertalet rävar och andra djur vid och på vägbanan. Grävlingar, katter och rådjur inte minst... En lite krävande hemfärd som jag var för trött för att ta ansvar för. Anki gjorde en strong insats i natten...

Väl ute på Ankis land gällde det att sova. En kort men intensiv sömn, som för min del endast kort avbröts för justering av fönster och luftkonditioneringsgrad. En bit in på förmiddagen tog vi bilen via en affär, vidare mot hamnen i Nynäs. Där blev vi lägligt hämtade med segelbåt.

Resten av dagen bjöd på trevlig segling. Fick se Muskö från vyer jag aldrig tidigare sett. Viss landpåkänning och annan intressant precisionsnavigering bjöds innan mer öppet vatten fanns att tillgå. Solen värmde gott och temperaturen var inte långt ifrån 30 grader Celsius. Detta gav både färg, i from av solbränna, och trivsel... När vi funnit vår övernattningshamn, bjöds vi på middag. Rostbiff och potatissallad samt hemodlade tomater av olika sorter. Underbart välsmakande och mysigt. Innan mörkret lade sig hann vi med lite läsning. Orkade själv inte fördjupa mig i någon bok, utan ägnade mig åt motorcykeltidningsreportage...

Södagen den 8 augusti 2004: Att vakna upp på en segelbåt var njutbart. Analyserade inte så speciellt mycket just då, men i efterhand njuter jag av hela helgen seglingsupplevelse. En frukost avnjöts i mer eller mindre stiltje. Men vinden tilltog och vi gav oss av söderut från en vik nära Åva och Smådalarö.

Relativt tidigt fick jag prova på att styra, till och med kryssa lite. Kände dock att jag saknade en hel del av teorin för att kunna ta ansvar för framförandet. Därför överlämnade jag ganska snart manövreringen till mer erfaren personal. Mycket var visserligen logiskt och mycket närbesläktat med flygteori. Men mer fanns att önska i kunskapsväg innan jag önskade specialansvarsbitar...

Fastnade istället helt för kikaren. Utkik var jag bra på, speciellt som det fanns många vackra skapelser utmed stränderna. Därtill platser, exempelvis Ornö, som jag kunde identifiera med hjälp av kikare och sjökort. En trevlig eftermiddag med rejäl avkoppling helt enkelt...

Väl inne i hemmahamnen bjöds vi på middag. God fisk, potatis och sås. Innan hemfärden med tåg, hann vi också med en kopp kaffe. En underbar seglarhelg var till ända, men sommarnatten fortfarande mycket njutbar...

Måndagen den 9 augusti 2004: Avnjöt en dagtur, 9-18. Åkte efteråt hem till Rotebro. Hämtade motorcykeln och gav mig av på upptäcksfärd mot de södra Stockholmsförorterna. Sökte leta rätt på Ankis ridkursskola. Hade med hennes skyddsutrustning ifall det skulle passa. Fördrev solnedgångstiden vid ett bad vid Mälarens strand, innan myggorna blev för påflugna. Kryssade då vidare på motorcykeln mot Stuvsta. Anki var vid det laget nära tunnelbanan, så vi åkte mot hennes lägenhet var för sig...

Tisdagen den 10 augusti 2004: I vanlig ordning vaknade jag upp i Ankis lägenhet. Det som skiljde sig från den vanliga vardagen, var att jag blivit ombedd att skita i arbetsschemat och njuta en ledig dag istället. Tydligen var jag schemalagd för mycket under månaden. Helt perfekt med tanke på den rådande värmeböljan och det ännu stabila högtrycket. Med anledning av detta tog jag vid lunchtid min motorcykel genom staden, via apoteket för inköp av solskyddsfaktor, ut till Årsta havsbad. Njöt flera timmar av en underbar sol och av ett par bad i vältempererat badvatten.

Återvände till stan och Ankis lägenhet när rastlösheten till slut gjort mig ressugen. Tog vägen via Vendelsö och Trollbäcken in mot stan. Kände mig riktigt hemma med stadskörningen, som företogs via Sveavägen, Odengatan upp mot Valhallavägen.

Sov kvar hos Anki, som även denna afton hade ridningslektioner ute i Sätra...

Onsdagen den 11 augusti 2004: Hade en tidig tjänstgöring. Hade haft lite svårt att sova. Mycket beroende på värmen i Ankis lägenhet, men också beroende på den smärta som inledningvis upplevdes som tandvärk eller värk i käkbenet. En huvudvärkstablett lindrade dock snabbt de förkylningssymptomen och gjorde arbetsdagen riktigt god.

Åkte efter jobbet till Ankis lägenhet. Förblev kvar där hela aftonen, mycket beroende på mitt försök att komma ikapp tiden med dagboksskrivande... Inväntade Anki genom att diska, lagom till dess hon kom hem från ridningskursen vid 22.30-tiden...

Torsdagen den 12 augusti 2004: Min lediga dag började hemma hos Anki. Åt en rejäl frukost framför TVn, efter att ha njutit av en lång och välbehövlig sovmorgon. Trots detta kände jag behov av extra sömn. Förkylningssympthom som jag ville motverka innan kvällens inplanerade dans på Hågelby till EXPANDERS. Motorcykeln körde jag hem om eftermiddagen. Lagom för att hamna i den värsta rusningstrafiken. Inte så att det störde, men det tog sin tid att inledningsvis komma till Roslagstull.

Efter en dusch på hemmaplan tog jag tåget mot Hågelby. Hade först tänkt att åka MC, men värmen gjorde att det inte kändes som någon lockande dansförberedelse, att komma fram svettig och dan... Tåget var mer avkopplande. Läste inledningen på den bok om segling som jag fått låna av Ankis far. Det tar sin tid att lära sig båtens stag, segel och andra benämningar.

Trots att Anki var på ridning blev danskvällen bra. Hade lite svårt att bestämma mig för om kvällen var halvbra eller bra. EXPANDERS med nya medlemmar gjrode i alla fall bra ifrån sig. Malin fick god chans att förgylla min danskväll, som genomlevdes utan någon form av stress... Fick avslutningsvis skjuts med Malins vänner till pendeltåget vid Stockholm södra.
   Hungern gjorde att jag hoppade av pendeltåget redan vid Stockholm C. Inköpte två burgare och en stor läsk innan jag fortsatte norrut i natten...

Fredagen den 13 augusti 2004: Äntligen har jag fått iväg mitt klagobrev till campingplatsen på Öland gällande den felfakturering jag drabbats av. Retar mig fortfarande på att jag fått betala 2000 kronor för mycket, att ha blivit påförd stugobjekt jag aldrig beställt. Återstår att se hur det går. Receptionspersonalen på plats, i somras, hade ju inte mycket till övers för att ställa allt tillrätta.

Bortsett från lite småplockande i min stökiga lägenhet, har jag mest vilat inför arbetsnatten. Har de senaste dagarna pendlat, varannandagsmässigt, mellan förkylningssymptom och friskhetstecken. Idag var det kindbenet som smärtade lite på min högersida i färdriktningen...
   Själva arbetsnatten har börjat lugnt. Endast med tillfällig rapport om obehöriga vid spåret mellan Rotebro och Upplandsväsby, samt ett relativt snabbavhjälpt kontaktledningsfel mellan Säby och Ekeby, samt ogräsbekämpningståg i Salatrakten...

Lördagen den 14 augusti 2004: Resterande del av arbetsnatten blev lugn. På hemmaplan sov jag till fram på eftermiddagen. Då såg jag till att göra lite nytta i samband med tvättande. I övrigt kvarstod vissa förkylningssymptom som jag försökte kurera med sömn. I samband med matintag, pizza, såg jag en bra damfotbollsmatch i Aten-OS mellan Brasilien och USA. Spelmässigt borde Brasilien vunnit, men då de kroknade i andra halvlek blev USA de lyckliga med resultatet 2-0.

På kvällen åkte jag in för att arbeta ytterligare en arbetsnatt...

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2005-12-22 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!