"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, april 2004

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

04-05-15, lördag

Nu känns det som om tidernas längsta dagboksuppdateringsuppehåll ser ut att vara till ända. Åtminstone med avseende på tiden efter år 1997. Orsakerna har varit många, allt ifrån en hektisk fritid i slutet av april till härjande datamask i början av maj. En världsomspännande datamask som jag blev varse natten innan tidningar och media kom ut med beskrivningen. Antivirusuppdateringen var också något långsammare än viruset i sig...

Just nu sitter jag ute på Sturups flygplats, njutandes en god måltid Sturupshamburgare, inkluderande tsatsiki. Om ett par timmar lyfter jag åter mot huvudstaden, 16.35 med SK 120. Har valt plats 20F, i nåot som verkade vara ett mindre flygplan. (Visade sig vara Boeing 737 med 3+3-sittning.) Natten ska jag tillbringa på jobbet, ett övertidspass som får avrunda en bra semestertid om två veckor. Förhoppningsvis hinner jag korrekturläsa den senaste månadens dagboksanteckningar också...

Eftersom jag till slut avstod ifrån en nattlig öl och måltid under fredagskvällen, kom jag isäng i relativt bra tid. Drivkraften till hotellrumsinnesittandet var främst resans huvudmål, att få tid för dagboksskrivandet. Väl värt tur och returpriset om 580 kronor. Att sedan hotellrummet gick på det dubbla kan väl vara ett diskussionsämne i sig. Men njutning, trivsel och en levande utsikt bjöds mig hela tiden...
   Hur som helst vaknade jag pigg vid 06.30. Satte mig vid datorn ytterligare ett par timmar innan jag duschade och tog en njutningsbar frukostpause. En perfekt hotellfrukost med lika perfekt avkoppling med näsan stundom försjunken i någon dagstidning.
   Förmiddagen forsatte utomhus. En och en halv timmas stadsvandring ner mot havet. Ett regndis med relativt hård byig vind. Roades bland annat av alla de hundar som samtidigt med mig njöt av frihet och utomhusluft. Dock hade jag strax innan blivit adrenalinbiten av skyddsinstinkt, när en gåsfågel gick till angrepp och flaxade med näbb och hals strax ovanför huvudet. Med MC-handskarna på hade det blivit en hård nockout om jag väl träffat i försvarssyfte. Valde dock att skydda huvudet och springa undan två till tre meter. Fågeln, som nyss passerat gångvängen med sin familj, upplevde mig som ett alltför stort hot mot ungarna. Ett irriterande bemötande i mitt något fågelovana tycke...
   På hotellrummet väntade ett värmande badkarsbad innan det var dags att göra sig iordning och checka ut. Strosade sedan vidare i stans innerkärna som stundom bjöd sol och vindstilla perioder mellan hotfulla skurar och tilltagande snålblåst. Valde att relativt snart åka vidare till flygplatsen. Fick därmed en härlig tupplur innan min flygplatsmiddag...

Lördagen den 10 april 2004: Dagen innehöll två arbetsnätter och däremellan återhämtningssömn. Det mest glädjefulla under lördagskvällens arbetspass var att polisen fick fast en rånare ombord på tåget i Jakobsberg. Troligtvis var det efter ett personrån i Kallhäll. Med ett kvickt larm och snabbt beslut och meddelande till ombordpersonalen underlättades polisens sökområde. Av allt att döma var ynglingen kvar ombord vid genomsökandet av tåget.

Söndagen den 11 april 2004: Efter en härligt lugn arbetsnatt åkte Anki och jag ut till Nynäshamn. Klädförrådet var nära nog uttömt. Strumpor samt underkläder inhandlades längs vägen. Allt fick visserligen inte vara rent mer än någon enstaka minut. Hunden Landor lyckades nämligen sno till sig ett 5-pack strumpor innan jag visste ordet av. En snabb titt ner i papperspåsen räckte tydligen för att väcka intresse och se en möjlighet till extra uppmärksamhet. Väl ute på landstället sov jag under en filt utomhus, i en vårsol som så småningom värmde gott. Kanske var det tur att Anki inledningsvis promenerade med hunden Landor, för annars är det högst osäkert hur pass länge jag hade fått sova såpass ostört som det ändå blev.

Om kvällen åkte vi hem för att se den sista TV-produktionen med årets "Fame Factorygäng". Den slutliga finalen utsänd från Globen. Efter en dag av full njutning, inkluderande ostbågar, var nattsömnen riktigt lockande. Eftersom vi var hundvakter spenderades natten i Ankis föräldrars lägenhet...

Måndagen den 12 april 2004: Efter uppvaknande och frukost tog vi Landor med på en utflykt till de östra delarna av Arlanda. Under hundpromenaden fick jag ett par härliga inflygningsbilder mot bana 26. Mäktigt att se planen på relativt nära håll, utom avlyst område. Med en orädd hund var det absolut inga problem.
   Ett riktigt intressant fenomen uppstod strax bakom ett landande något större Lufthansa-plan. Luftturbulensen skapade två klart och tydligt separerade läten som av passerande överljudsplan. Inget som kändes, men av den tidsmässiga fördröjningen kan det ha haft med vingspetsarnas avstånd att göra. Vad vet jag?

Efter en trevlig och lyckad utflykt blev jag skjutsad till jobbet. Om kvällen åkte jag hem till Rotebro istället för att ansluta mig till gänget, till Anki och hunden Landor. Nej, de fick husera i staden på egen hand denna afton...

Tisdagen den 13 april 2004: Hade en kort, bra och tidig arbetsmorgon. Om eftermiddagen hämtade jag danskläder hos Anki, detta med anledning av att jag sovit hemma och nu ämnade träna. Innan träningen hann jag dock handla och därmed fylla på med mat i kylskåpet hemmavid... Mötet med Anki företogs vid Slussen...

Onsdagen den 14 april 2004: Vilade under dagen hemma hos Anki. Städade och diskade som en sista upp- och urladdning innan eftermiddagssömnen och den stundande arbetsnatten...

Torsdagen den 15 april 2004: Arbetsnatten var lugn trots ett signalfel på spår U1 mellan Upplandsväsby och Skavstaby. Ett signalfel som hann rättas till innan morgonrusningen blev för svår och innan det var dags för överlämning. Utfartsblocksignalen i Upplandsväsby ville inte lösa ut när man kört motriktat, dvs högerkörning... Mina kollegor hade mer av problem. I Jakobsberg uppstod ställverkslåsningar i samband med banarbete. Vid Stockholm Södra drabbades trafiken av en kabelbrand. En brand som kunde fått riktigt förödande följder om inte brandhärden snabbt släckts av en förbipasserande förare.

Vilade upp på hemmaplan mellan nattpassen. När jag väl var kommen åter till jobbet, var dansabstinensen enorm. Klara problem med stillasittandet och en otvivelaktig längtan efter den sociala danskväll jag nu avstod. En klen tröst var att jag snart fick nytta av överskottsenerin, för en tuff arbetsnatt...

Fredagen den 16 april 2004: Arbetsnatten blev tuffare än på mycket länge. Kunde egentligen inte påminna mig när den senast varit tuff rakt igenom. Problemet denna natt var tvivelaktigt planerade banarbeten, där jag i enstaka fall tvingades neka arbeten där jag ansåg att säkerhetsbrister fanns. Bemötte en arbetare med kommentaren: -"Nej, du får återkomma när du vet vart du är." Men arbetstempot med både provkörningar, vilsna arbetslag och normal tågföring var fullt tillräckligt för att ändå blockera telefonlinjerna. Tvingades därmed behålla en strikt linje i säkerhetssamtalen för att få möjligaste effektivitet. Någon lärde sig i alla fall en läxa som i slutänden kan betyda skillnaden mellan liv och död...

Väl på hemmaplan borde sömnen prioriterats, men jag var såpass igång att jag inte intog horisontellt läge direkt. Egentligen var det först om eftermiddagen jag fick ro att sova ordentligt. Danskvällen kom som en befrielse. BLENDER spelade strålande och mitt adrenalin fick äntligen göra nytta...

Lördagen den 17 april 2004: Sov hos Anki efter BLENDERS strålande danskväll. Anki åkte iväg på foxtrottkurs. Själv åkte jag till jobbet för att skriva ett par utförliga händelserapporter, med fakta speciellt gällande den senast arbetade natten. Tillsammans med Anki, (som mötte upp vid jobbet), promenerade vi via Fridhemsplan till Karlberg. En underbar pizza avnjöts innan vi tog pendeltåget hem mot Rotebro. En mysigare pizzeria än vad det första intrycket gav sken av. Man bjöds ett relativt gott lugn, troligen mest beroende på att pizzerian mest var avsedd för avhämtning, utan möjlighet till kortbetalning. En härlig måltid, promenad och allmän avkoppling blev verklighet...

Söndagen den 18 april 2004: Rotebro bjöd riktigt gott vårväder. En promenad inplanerades, men vi hade uppenbara problem att komma iväg ut. Mest beroende på att vi hamnade i KOM-köpcentrum. Det positiva med detta var att jag fick tag i nya bra skor, dvs ytterligare en inspirationskälla för promenader. Utrustad även med nya T-shirts i bagaget gick vi tillbaka hem. Först efter ett mellanmål kom vi iväg på allvar. Dock inte speciellt utpräglat gåendes till fots, men väl i riktning mot utflyktsmålet, mina föräldrar.

Hos mina föräldrar bjöds fika. Min barndomsleksakstraktor, färdig för skroten, dockumenterades därtill ingående. Ett fotoprojekt som även Anki hjälpte till med. Bilderna visade tydligt hur mycket man vuxit, rent kroppslängdsmässigt, sedan man naturligt satt på trehjulingens sits. I övrigt bjöd kvällen hemfärd, diskande och matlagning. Till "Fame Factory" och dess examensshow avnjöts sprödbakad fisk, ris och sås.

Måndagen den 19 april 2004: Lämade Anki och Rotebro tidigt om morgonen. Själva arbetsdagen blev mycket lugn, både på Katrineholms- och Salaplatsen. Hann parallellt med ordinarie tjänstgöring avhandla ett halvtimmeslångt samtal med utredare för ett av höstens tillbud. Ett utredningsarbete jag välkomnar och följer med stort intresse. (Nst031011)

Sov middag hos Anki innan jag vid Fältöversten inköpte en t-shirt med riktigt snygg design. Åt sedan en bit mat innan jag raskt fortsatte med Roslagsbanan till Vallentuna. En färd där jag fick sällskap med en dansklubbskamrat, Maria. Väl i Vallentuna var det tågklarering som gällde hos modelljärnvägsklubben. Inledningsvis fick jag aktivera mig ordentligt med ansvar för två stationer samtidigt. Ett arbete som var riktigt stimulerande och som gick över förväntan bra. Hade gott om överskottsenergi när jag återvände till stan. Tog därför en liten extra nattlig promenad i närområdet kring Ankis bostad.

Tisdagen den 20 april 2004: Hade en rakt igenom trevlig morgontur. Av turfördelningen hade jag tilldelats elev. Vi startade vår arbetsdag vid Kolbäcksplatsen utan större bekymmer. Vid Nynäsplatsen fick vi dock bråka med en tillkommen hastighetsnedsättning mellan Tungelsta och Ösmo, som snart resulterade i inställda tåg och tägsättsvändningar direkt i Tungelsta. Mycket bra elevfeedback...

Skyndade mig hem för att tvätta kläder. Sedan raskt tillbaka till stan och ett möte på dansklubben, inför arrangemanget av NDC (Nacka Dancecompetition). Anki och jag stannade endast kvar en kort tid efter mötesslutet. Istället för en sen danskväll åkte vi iväg hem till Rotebro. Behövde ägna tvätten ytterligare en tid, främst för upphängning.

Onsdagen den 21 april 2004: Ytterligare en tidig tjänstgöring. Mot slutet av arbetspasset kom "Blomman" upp på besök. Då han hade jourtid tog vi även en gemensam lunch ute på stan. Återvände om eftermiddagen hem för en kort eftermiddagssömn. Trött återvände jag till stan och dansklubben för träning tillsammans med Viktoria. Om natten sov jag hos Anki...

Torsdagen den 22 april 2004: Fjärde morgonturen på rad. Kände mig inledningsvis lite sliten och trött. Sov under lunchrasten och hade sedan kapacitet för en intressant diskussion efter arbetsdagens slut. I samband med min matlagning och måltid samspråkade jag med en informationsansvarig som i dagsläget fullföljer ett ingående samarbete med några av trafikutövarna. Det kändes som ett intressant meningsutbyte, något som kanske kan driva utvecklingen framåt i den "informationshysteri" som jag ibland upplever ombord på tågen, när jag själv åker i egenskap av resenär. En negativ informationsbild som ofta ger negativa resenärsreaktioner och som med dålig informationsbakgrund ofta spegalar en felaktig bild av verklighetens trafikmiljö och säkerhetsmål. Att hela tiden leta syndabockar hos andra företag, oavsett om orsaken till ett tågstopp är att tåget i själva verket är för tidigt och därmed kommit ikapp ett rättidigt tåg. Bara som ett exempel.

Förblev kvar på jobbet nära nog fyra timmar efter arbetsdagens slut. Fortsatte med utökat underlag och kommentarer till den hösttillbudsutredning jag är delaktig i. Tidsödande men viktigt för att minska risken för liknande stationsinkopplingsproblem...

En snabb sväng hem företogs innan jag återvände till stan för en trevlig social danskväll på Nackswinget. Vid Slussen fastnade jag vid en tjejs ögon. I nästa stund hade vi båda vänt oss om för hälsning. "Gråis", en underbar fd kollega, tillika handledare, från "SJ-tiden" stod nu framför mig. En vän jag inte sett på ett par år, men vars liv jag ändå på avstånd följt genom gemensamma bekanta. Ett trevligt återseende som värmde i hjärtat. Tre intensiva minuter av ordutväxling och ett nytt farväl...

Fredagen den 23 april 2004: Nog satte jag upp höga mål gällande tidig resa till Arlanda, men tidsmarginalerna blev nog till slut mer efter Ankis önskemål. Orsaken var naturligtvis att jag var långsam med såväl packning som frukost. Å andra sidan behövde jag tiden för att få den nattliga tvätten klar och samtidigt njuta några timmars sömn mellan varven. Jag hade nog trott att jag skulle vara tröttare efter den senaste tidens tidiga morgnar och korta sömnperioder, men när vi väl var igång var jag riktigt pigg...

Efter buss- och tågfärd, via Upplandsväsby och Märsta, var vi framme vid Arlanda flygplats i lagom incheckningstid. Trots att vi inte fick välja våra platser i flygplanet, blev det helt enligt önskemål, ett par stolsrader bakom vingen, en maskin i MD-80 serien, "SE-DIR". Vi lyfte tidtabellsenligt på bana 08 och landade i Skellefteå efter ett par skarpa vänstersvängar på bana 19. En trevlig flygtur men med nära nog heltäckande moln...

Flygbussen förde oss till Skellefteå busstation. Där avnjöts en glass, trots att det bara var ett par plusgrader i luften. Promenaden till Skellefteå kamping bjöd inga problem. Inte heller incheckningen. Stugan var i stora drag som jag mindes den, lagom för två personer, utan WC och dusch och endast utrustad med en kokplatta att laga mat på och lite porslin att duka bordet med. Men själva matlagningsbiten var under denna semesterutflykt av klart underordnad betydelse. Istället såg jag fram emot en inledande middag på den närbelägna vägkrogen. En härlig avkoppling avnjutandes sprödbakad torsk, rejält med potatis, god sås och slutligen en stor stark "Norrlands guld". En middag som sedan lockade till en kortare tids vila i stugan innan duschen fick intas i den närbelägna lite mindre gemensamhetsanläggningen. Sedan danskläderna kommit på företog vi oss en promenad till busstationen för färd till Skelleftehamn.

En underbar danskväll avnjöts mellan klockan 20.00 och 02.00 till både BLENDER och BOOGART. Trängseln var visserligen betydande, men sedan man fått grepp om dansstilen och det runda dansgolvet gick det riktigt bra att dansa. Tyckte visserligen att uppbjudningseffektiviteten hade kunnat utökas med demokratiskt uppbjudande istället för den omväxlande uppbjudningsformen "damernas och herrarnas".

Lördagen den 24 april 2004: När dansen var över, strax efter 02.00, fick vi skjuts av Caisa och Pelle till kampingplatsen. Nu låg det ett tunt snötäcke på marken, ett ytterligare bevis på att våren kommit olika långt i landet.

Vi steg upp i lagom tid för en promenad till Skellefteå centrum och vidare bussfärd till Kåge. Där, vid pizzerian, blev vi upphämtade av Mikael och hans son Oliver. Vi kom snart till ett härligt beläget hus som enligt mig måste ha varit större invändigt än utvändigt. Troligtvis förvillades jag av det tillhörande garaget som bjöd ytterligare gångar att springa vilse i. Ett trevligt besök och fika som jag gärna gör om. Tyvärr var Veronica inte hemma utan utflugen till Malmö över helgen...

Under hemvägen, till kampingplatsen, spisade vi på MAX. En välbehövlig måltid innan kvällens iordningställande och dans i Skelleftehamn till JANNEZ och AVALON. De sistnämnda fick ett stort plusbetyg. Till skillnad från JANNES hade AVALON bra ljudbild. Därtill mycket tilltalande musik rakt igenom. Golvet bjöd mer utrymme än fredagen och betyget för danskvällen blev gott. Därtill ett plus enär vi hann fika tillsammans med norrlandsparet Therése och Örjan. Härligt med vänner runt om i landet.

Söndagen den 25 april 2004: När dansen i Skelleftehamn var över fick vi skjuts av Bo. Med minne från min förra Skelleftemara år 1999, erbjöd han oss spontant skjuts in till stan och kampingplatsen. Väl där var det dusch och sömn som gällde för Anki och mig. En helg med tolv timmar dans tar på krafterna. Och mer dans väntade...

Vi steg upp någon timma före utcheckningstid. Städade stugan och avslutade med en dusch i gemensamhetsbyggnaden. Efter nyckelåterlämnandet gick vi med packningen mot stadens centrum. Åter igen en favorit i repris, dvs matuppehåll på MAX. Sedan en stund i den svaga vårsolen innan flygbussen tog oss utt till Skellefteå flygplats. Det blev en intressant flygning. Lyfte från bana 01, högersväng och sedan kurs söderut. I Stockholm blev inflygningen söderifrån via Täby, Bergshamra, Jakobsberg, Upplandsväsby in på bana 01L. Hastigheten tyckte jag var relativt god. Likaså inflygningshöjden över Väsby. Gladde mig åt att för första gången se gocartbanan vid gränsen mellan Järfälla och Sollentuna kommun. Helt klart en trevlig inflygning där jag gärna hade haft fler ögon än mina iaktagningsbegränsade två.

Via Märsta fortsatte vi raskt kommunalt till Bredäng. BLENDER stod för kvällens danstillställning på EBBAs klubblokal "Quben". Kanske kände bandet igen oss från fredagsen Skelleftemara, men jag vet ej om de tänkte så långt. Hur som helst åter igen en bra spelning. Fyra danstimmar gick klart snabbt...

Måndagen den 26 april 2004: Vi sov under natten hos Anki. Tog mig an ett övertidspass om eftermiddagen. Hade därmed Eskilstuna och Kolbäcksplatsen i besittning under tjänstgöringspasset. Åkte om kvällen tillbaka till Anki och bjöds perfekt bukfylla för en utsvulten mage. God korv med hemlagat potatismos. Sedan var det sömn som gällde...

Tisdagen den 27 april 2004: Sov relativt länge. Hade mycket sömn att ta igen. Åkte till jobbet vid lunchtid för att gå på ett stormöte. Det blev ett antal timmars sittande på betald övertid, bland annat njutandes en välsmakande stor bit smörgåstårta...

Hann hem till Anki för att sova ett par timmars middagssömn innan den ordinarie nattarbetstjänstgöringen. Det blev en riktigt hård arbetsnattmed trettio anordningar. Därtill avslutades arbetspasset med ett signalfel som härhörde till ett E-arbete i Jakobsberg, med avstängd hjälpkraftledning.

Onsdagen den 28 april 2004: Innan jag åkte hem ifrån en hård arbetsnatt, fick jag hjälp under en dryg kvarts tid. I samband med mitt Jakobsbergssignalfel säkerställdes genom denna uppbemanning att framväxlingarna i Västerås inte äventyrades av upptagna telefonlinjer och mig i ständig sysselsättning. Pendeltrafiken klarade sig också relativt bra. Strömmen och signalerna kom tillbaka mellan Barkarby och Jakobsberg innan hemgång. Allt frid och fröjd för en utmattad hjärna...

Sov till ca 15.30. Hade visserligen inte kommit isäng direkt, men sov gott när det väl varade. Såg fram emot en kvällsträning. Viktorias morgon-SMS hade strålat av träningslust, något som dock snart förtogs av at Viktoria fick magont. Efter en kort uppvärmning avbröt vi tränandet. Stannade själv ett litet tag för att bevittna våra inlånade instruktörer Henrik och Lotta. Ett tränarpar jag uppskattar och som har berikat min dans många gånger förut... Drog mig dock hemåt även jag, hem till Rotebro...

Torsdagen den 29 april 2004: Startade om morgonen från mitt hemborg för en dagtur på jobbet. Hade ett trevligt signalfel mellan Spånga och Barkarby som endast i mindre grad störde tågtrafiken. Det handlade dock om ett gott samspel mellan rättidiga tåg och fungerande teknik. Gillade läget och satt kvar ytterligare någon timma, glatt road av avancerad trafikledning. Dock låste sig Spånga ställverk samtidigt som signalreparatörer kom på plats för åtgärdande av fasfelet, fel nummer ett. Tog ett tåg i stopp vardera riktning innan jag lämnade över. Hade inte hunnit vidtaga fullständiga felavhjälpningsmetoder utan lämnade över problemställningarna. Nu med andra ord på båda spår istället för mitt tidigare enkelspårsproblem.

Fortsatte arbetsturen i positiv anda. Men vart fly förbannad just då jag skulle gå hem. Då möttes jag av en säkert skämtsam kommentar om att jag skulle orsakat signalfel nummer två. Hade inte grundkällan till ett sådant uttalande varit ifrågasatt, hade jag nog hållt med, men nu när jag inte ens fått möjlighet att felsöka kände jag mig oskyldigt beskylld. Nog för att det tydligen tog tid att åtgärda felet sedan jag blivit avlöst, men jag ansåg fortfarande att jag givit två timmars nära nog fläckfri tågföring. Vilken adrenalinchock och uppåtkick, utan någonstans att göra av den...

Trivselkvällen blev min räddning. Men det tog tid att skaka av sig all upprördhet, speciellt med tanke på att den var helt obefogad att bära omkring på. Men till slut blev jag vänligt inställd till min omgivning och dansade loss ordentligt. En trevlig avslutning på kvällen, precis i den anda dagen tidigare startat...

Fredagen den 30 april 2004: Hade en eftermiddagstur inplanerad men var uppe tidigt trots detta. Började med en promenad och shoppingrunda på Fältöversten, vid Karlaplan. Via jobbet tog jag mig sedan bort till MC-varuhuset för att inspireras inför den stundande semestern och motorcykelsäsongen. Emellan varven, under promenaderna, arbetade jag på möjligheten att byta danspartner under NDC. Viktoria hade lämnat återbud och jag var lockad att ställa upp på hemmatävlingen trots detta. En liten chansning, vild och häftig...Hade Anki haft tävlingslicens hade hon varit självskriven partner...

Arbetsdagen blev ett relativt lätt kapitel. Redan inledningsvis blev jag avbytt för elevträning vid min operatörsplats. Strosade runt i lokalen och nyttjade tiden till socialt umgänge istället. Något jag unnar mig alldeles för lite när jag sitter koncentrerat operativ. Positiv diskussionstid och fikachans helt enkelt...
   Efter min tjänstgöring, som också blev operativt, duschade jag och gjorde mig iordning inför danskvällen på Mälarsalen. Såg fram emot dansen och lovade personalen att jag skulle stanna länge. Kanske var det just därför som motsatsen blev till verklighet. Anki såg trött och sliten ut. Då jag lyckats knyta upp en danspartner till lördagens tävling, minskade det akuta dansbehovet även i mitt blod. Kort och gott fanns det mer att ge, men jag var fullt tillfredsställd med att åka hem och ladda batterierna inför lördagens uppoffringsövningar och NDC.

Lördagen den 1 maj 2004: Danskläderna packades tidigt. Redan vid 10.45 var vi ute vid björknäs sporthall för att ta emot ett flyttlass möbler och saker från klubblokalen. Nacka dancecompetition stod för dörren. Själv stod jag uppsatt på tre arrangörslistor. Dels förberedelsepatrullen, kassatjänstemannapatrullen och slutligen dödspatrullen, vars nattarbete var "livsavgörande" i fråga om smidigt iordningställande av sporthall och klubblokal till ursprungsskick eller bättre.

Så när som att en av tre beställda dansprislådor, (pokaler och dylikt), ej fanns levererad blev tävlingen en höjdartillställning i vanlig ordning och rang. Prisutdelningarna avlöpte relativt smärtfritt ändå, med tillfälliga pokaler i väntan på de rätta. En viss förvirringsgrund, men flera gånger en riktigt roande tillställning att förklara individuellt efter själva utdelningscermonin. Mina förberedelser bestod mest av bordsbensinställningar och kabelskyddstejpningar. Ett tidsödande men ack så viktigt uppdrag *ler*, som dessutom förgylldes med ett specialavspärrningsprojekt invid en känslig projektor...

Själva tävlingen företogs med inhopparen Kristina L. Första heatet kändes lite som ett "gränsfall" i fråga om framgång. Domarsiffrorna blev dock utmärkta, och med tanke på endast ca tio minuters träning var allt godkänt. Till och med nästa runda. Ett heat som fick mig att le resten av kvällen. På något oförklarligt sätt lyckades vi inleda kvartsfinalen i baktakt. En baktaktsmanöver jag inte väntat mig, hade svårt att bli övertygad om och som dessutom tog några sekunder att bli av med. Domarna var i stort sett så skparpsynta som man kunnat hoppas på och i princip förvänta sig. Bedömning för "tekniskt fel" i tre av fem fall. Ett resultat som inte räckte längre än till en elfteplats av fjorton startande par. Detta i den första NDC-tävlingen med poängstatus för de lägre klasserna...

Roade mig under resten av tävlingen åt fotografering. Utöver det, spenderades energi på den underbara danskväll som fortsatte med SELEX härliga drag...

Söndagen den 2 maj 2004: Efterarbetet gällande Nacka Dancecompetition tog sin början så snart live-bandet SELEX kört sitt sista extranummer. En dusch var dock högst nödvändig, dels för att få lite nya krafter och dels för att inte riskera avkylning och förkylning. Vid 03.30-tiden gav Anki och jag upp. Sporthallen var då i det närmaste tömd, Ceylon hade återfått sin inredning och det mesta var återfört på respektive ursprungsplats. Underbart grillade hamburgare hade vid det laget också hittat sin plats i magtrakten. Fylld med rostad lök, bacon, underbar dressing, sallad, ketchup, senap och säkert ytterligare någon ingrediens förutom ost som jag inte kommit ihåg. Underbar nattlig bukfylla i alla fall...

Sömnen hemma hos Anki varade till drygt 12.00. Sedan åkte jag ut till mina föräldrar och med bil vidare till stormarknaden Coop Forum. Inhandlade några förvaringsboxar, som åt mig var avsedda för frakt av CD-skivor. Ansåg mig ha lite tur med vädret. Inte bara med avseende på solskenet, utan även med avseende på min tidsplanering. Jenny T ville gärna senarelägga musiklyssnarstunden ett par timmar, dvs låtuttagningarna inför vårt musikvärdsuppdrag kommande torsdag och sociala danskväll.

Tidsmarginalerna blev trots alla tidsfrister knapp. Lastade mina skivor i ett par boxar och gav mig av till Björn och Jenny. Resten av kvällen, med avbrott för lite mat och TV-tittande, åtgick sedan till låtrecensioner och låtvalsprocedurer. Trött och aningen utmattad åkte jag sedan hemåt och behöll således bilen över natten...

Måndagen den 3 maj 2004: Vid sextiden på morgonen lämnade jag tillbaka den lånade bilen hos mina föräldrar. Åkte därefter tillbaka hem för ytterligare lite sömn innan det var dags att återuppta motorcykelåkandet för säsongen. Väl på körskolan upplevde jag ett verkligt självförtroendelyft. Det gick klart bätte än väntat att utföra körgårdens övningar. Innan jag började tyckte jag 750cc-maskinerna såg skräckinjagande stora ut. Men efter bara någon minut, kändes det hemvant på dess rygg. Möttes dessutom av kommentarerna "Ja, du har ju gjort allt..." och "Hur kommer det sig att inte du fick uppkörning i höstas?" Två uttalanden som ytterligare stärkte tron på mig själv.

Även när regnet sakta börjat falla hade jag god kontroll på hästkrafterna. Krypkörningen i garagevändningarna var inget problem, inbromsningarna okej. En bra start på säsongen och övningskörandet 2004 helt enkelt. Att en lektion var inställd gjorde inget. Hade själv stundom svag huvudvärk och en dominerande hunger när jag åkte hem via Kallhäll. Blev sur på en tågvakt, "dörrstängare", som inte ville ta åt sig av kritik gällande dörrstängning mitt framför nosen på ett äldre par som snällt väntat och släppt av folk vid de nya provisoriska träplattformarna i Jakobsberg. Folk hann med andra ord bara av, och mer än ett halvt dussin personer blev i alla fall frånåkta...

Tisdagen den 4 maj 2004: Kom på benen relativt tidigt. Inte minst beroende på att gratulationerna började strömma in genom både telefonsamtal och SMS. Städade lite grann innan jag åkte iväg till MC-skolan för två timmars gårdspass. Det var en skön inneboende känsla av att behärska allt. Detta trots att jag la ner cykeln på marken en gång mot slutet av lektionen. Jag var troligtvis för dålig och slarvig med att separera den maximala inbromsningen från själva undanmanövern i uppkörningsbanan. Släppte troligtvis ej ens bromsen, (oavsett om framhjulet tillfälligt låste sig eller ej). Hann bara tänka "Ja, nu står jag helt still", samtidigt som jag var väl medveten om att cykeln inte var centrerad eller i balans att hålla upprätt. Sedan hörde jag hur gaspådraget ökade markant, ett ljud som inte direkt speglade närvarobegreppet "här och nu". Känslomässigt hade det ljudet kunnat komma precis från vems cykel som helst. Inget jag i den sekunden kände behov av att analysera. Men vid det laget, inom ett par hundradelars sekund, visste jag att kopplingen var säkrad i ett bra grepp. Ett grepp jag fortfarande månade om och höll kvar även sedan jag klivit eller hoppat av. Visste att det inte spelade någon större roll att motorvarvtalet tillfälligt gick upp. Lugnt satte jag mig istället ner på huk just där jag landat med fötterna. Efter att ha släppt gashantaget, vred av tändningen och började planera för uppresandet av cykeln. Med andra ord i samma stund som övriga hunnit vända på sina huvuden för att se vart motorljudet hade sin källa. Själva lyftmomentet var en sekvens jag än så länge inte haft nog med teknik att klara själv...

Efter en mycket lyckad körning åkte jag hem för att fira mig själv med våfflor, glass och sylt. En utsökt födelsedagsmiddag innan jag begav mig av till dansklubben för att träna med Anki. Som avrundning unnade jag mig därtill en tid i bastun, innan vi slutligen begav oss hem till Anki för att spisa underbar kladdchokladkaka med grädde...

Onsdagen den 5 maj 2004: Gårdsträningspasset var en njutning från början till slut. En skön känsla att plugga på gränsen till överkurs, att nöta detaljer för att om möjligt kunna inge ett förtroendeskapande lugn och cykelhantering. Tog hur som helst tillfället i akt att under hela lektionen fara fram och tillbaka i serpentinbanan. Borde ha hunnit med mellan två och tre mil, (två till tre varv per minut), acceleration, slalom, inbromsning, vändning, varv efter varv... Som sagt var, en njutning att våga ge sig hän åt cykeln och hjälpa den runt i svängarna, nästan pressa ner styret och hålla farten vid liv... Eftermiddagen spenderades med en hel del tid i solen. Gav mig bland annat hän åt en färd till MC-varuhuset för att ställa frågor och få svar inför ett eventuellt motorcykelbeställande. Den röda varianten av min drömhoj fanns inne, dock ej den silverfärgade som dock var beställd...

Torsdagen den 6 maj 2004: Efter avfärd från Anki om morgonen, avnjöts en medhavd morgonfika invid en fontän vid Sundbybergs station. Vid 09.30 avnjöt det första trafikpasset för året, en vanlig dubbellektion. Vädret var inte att klaga på. Härligt solsken och lagom värme, något i svettigare laget. Av min körning fanns kanske mer att önska. Aningen stel inledning med en hög frekvens av fel. Styrdes inledningsvis allt för mycket av hörsnäckans tankar, i stället för att tänka själv och handla därefter. Tveksamhet i beslutsfattande och handlig kunde klart påvisas. Men med nyvunnen distans till MC-körandet fanns hopp att se för framtiden...

Efter körskolans lektioner bar det av hemåt via Kallhäll, där en glass avnjöts i solen. Packade iordning mina CD-skivor och gav mig sedan av till dansklubben för en musikvärdsafton tillsammans med Jenny T. En social danskväll som blev bra. Kanske aningen många lite okända låtar, men variationen var det inget fel på. Tempot relativt bra avpassat det också.

Fredagen den 7 maj 2004: Trots semestertider gick jag upp tidigt och förflyttade mig till jobbet. Kompenserade en kollega för ett framtida turbyte och fick därigenom en härligt lyxig dag framför trafikledningsskärmarna mellan klockan 06.00 och 09.30. Sedan fortsatte jag semesterfirandet med en promenad till MC-varuhuset som öppnade klockan 10.00. Eftersom vårvärmen var påtaglig och solen hettande, fortsatte promenerandet till Rålambshovsparken för ytterligare soldyrkan. Väl tillbaka i Ankis lägenhet kokade jag spagetti som avnjöts med god stekt bacon.

Samhällets personlighetsytterligheter visade sig under min och Ankis färd mot de norra förorterna. I Karlberg utmärkte sig en dam genom att varna folk för en sten som låg på betryggande avstånd från allt och alla. Själv tänkte jag bara "Jag gick en dag i skogen..." när hon yttrat "Se så, snubbla inte på stenen nu ungdomar...". Lite längre fram gjorde jag lite halvosynlig parodiscen, avsedd för Anki att bevittna, genom att ta ett överdrivet stort men försiktigt steg över en tidning som "farligt" låg och skräpade på gatan. Den stora "knäpphetschocken" kom senare när vi sneddandes diagonalt över den otrafikerade gatan och närmade oss det övergångsställe damen just beträdde. "Å nej, vill ni bråka, så..." "Nej, inte gå här, jag först..." Förbryllad ville jag inte komma inärheten av henne igen. Normalt sett brukar jag ha gott om tålamod, även för personlighetsytterligheter, men inte denna dag. Tog omvägar kring den person som jag såg som mycket större hot än vilken sten som helst i stad och skog...

Anki och jag hade ursprungligen tänkt oss dans på Yesterday. Men danslusten var blek och vi stannade under kvällen hos mina föräldrar. Mer lånad än så blev alltså inte bilen...

Lördagen den 8 maj 2004: Uppvaknandet skedde vid niotiden, hemma i Rotebro. Efter frukost företogs en promenad till Infracity. Anki besökte en hästsportaffär, som bland annan saluförde intressanta reflexvästar. Kanske något för framtidens MC-åkande...
   Vi fortsatte med buss till Mc Donalds för Milkshakeinköp, eventuellt Ankis första genom tiderna. I Väsby centrum stötte vi på dansaren Arto med följe. Efter en stunds pratstund fortsatte vi till en MC-butik nära järnvägen. Där fick vi ett väldigt gott bemötande. I takt med att jag visade intresse för den nyintagna ST1300A, ett blivande provkörningsexemplar, genomskådades hur sugen försäljaren själv var på denna modell. Måtte jag vinna lite pengar förutom kortet jag så gärna vill ha i min hand... *ler*

Innan vi åkte till Anki avnjöts Potatissoppa ute på min balkong. Efter förflyttning till stan, en dusch och kroppsligt iordingställande, gav Anki och jag oss iväg mot Åvägen i Sundbyberg för en inflyttningsfest. Ytterligare ett känt ansikte skulle vi se innan vi ens hunnit på bussen. Vid busshållplatsen väntade nämligen även min kvinnliga körskolelärare. Jag tyckte det var skarpt av henne att känna igen mig civilt, utan MC-ställ på kroppen. Själv var jag aningen osäker till dess vi väl mötte varandras blickar och började samtala.

Inflyttningsfesten hos Hanna och Fredrik blev mycket minnesvärd. Mycket god mat inhämtad från Uppsala, trevliga människor och en riktigt mysig lägenhet. För min del var nästan alla intryck nya. Anki kände i alla fall några av gästerna redan inledningsvis. Även om de flesta förblev mer eller mindre annonyma för mig, så etsade sig i alla fall några ansikten in in minne och på näthinna. Till festen hörde Sveriges semifinalmatch mot USA. Ingen hade väl trott att TVn skulle få stå orörd. Resultatet dämpade inte feststämningen, tvärt om... En taxi delades till slut för färd via Roslagstull till Kungliga tekniska högskolan. precis 50kr var...

Söndagen den 9 maj 2004: Både Anki och jag klev upp tidigt. Framför oss hade vi en frukost vid Gullmarsplan, bussresa med dansklubben till Köping och en tävlingsdag. För min del innebar det tävlande med Kristina L. Vi hade som måtto att ta poäng om vi inte förledde oss att dansa i "baktakt", som i Nacka Dancecompetition, NDC. Inledningsvis var ingenting självklart. Men uppvärmningshalvtimman gav oss tid att bryta ner dansen till grunden, analysera baktakt och krockrisker, att genom idogt blundande skapa den känsla som krävdes att föra/följa med tillit och tilltro...

När själva tävlingen var igång kändes allt bra. Fotarbetet kändes riktigt naturligt inledningsvis. Musiken tilltalade mig i stora drag, och gav till och med en kick av självbelåtenhet när jag tyckte vi gjorde mer av en tråkig låt än man någonsin kan önska sig. Semifinaldansen hade nog behövt vara lika skarp som kvartsfinalen, men en åttondeplats, precis utanför finalen, gav full tillfredsställelse. Precis lagom bra resultat...

Hemfärden blev effektiv med klubbussen. Väl hemma i Ankis lägenhet slogs TVn på. Hockey WM-finalen hade just börjat. Sverige fick en drömstart med 3-1 innan den svenska stoltheten klappade igenom. Vändpunkten var bland annat ett brutalt påhopp på Peter Forsberg. Otäckt att se, även om han snart åter igen stod på benen. Till slut var vi besegrade med 3-5. Med en nytänd besvikelse äntrades kudden och nattsömnen... Finalförlust för andra gången i rad mot just Canada.

Måndagen den 10 maj 2004: Rivstartade om morgonen med SMSande med "Yez". Mötte henne strax efter åtta om morgonen vid centralen. En promenad till Kungliga biblioteket företogs, via Rådmansgatan. Förutom att jag mött en av sveriges bästa danstjejer direkt vid Karlaplan, mötte vi (jag och "Yez") även min huvuddanspartner Viktoria vid ett övergångsställe på Birgerjarlsgatan. Ett kort samtal innan promenaden fortsatte, att slutligen nå slutmålet vid centralen och X2000 tåg 427 mot Göteborg. Yez skulle tillbaka hem med 09.10-tåget. Själv återvände jag till Ankis lägenhet för lite sömn, TV-tittande och slutligen nyttogöromål i form av diskande...

Om kvällen åkte Anki och jag gemensamt till Rotebro. Handlade lite och mumsade sedan i oss pannkaka slötittandes på TVn.

Tisdagen den 11 maj 2004: Efter en morgon i mitt eget hem gav jag mig vid elvatiden iväg mot körskolan för att ta en dubbel trafiklektion från klockan 13.40. Precis som gången innan fanns det mer att önska av den personliga prestandan i trafikmiljö. Under den inledande körperioden gjorde jag en lång rad fel. Sedan, efter att jag nära nog kört mot enkelriktat, blev körningen mer strukturerad och nära både mina egna och min körskolärares krav. Men nog är jag lite besviken på att trafiklektionerna fortfarande ska bjuda tufft tankearbete. Placeringarna fungerar visserligen relativt bra, så länge jag inte stressar igenom vänstersvängarna. Men fortfarande finns det tillfällen då jag måste söka av vägen lågt längre bort än jag i dagsläget har i åtanke att planera för. En livsviktig funktion när det gäller att i tid anpassa hastigheten inför korsningar och framförallt kurvor. Jag kan mycket bättre, dags att visa det...

Om kvällen har huvudet fyllts av bryderier. Ny uppkörningstid finns planerad till den 25 maj, något som visserligen lockar men som just i dagsläget inte passar schemat ett dugg. Förutom inplanerat medarbetarsamtal med chefen, måste jag även flytta arbetspasset. Knivigt värre...

Trött sitter jag nu på pendeltåget in mot stan och Ankis lägenhet. Det känns inte som om jag gjort mycket annat än att färdats idag. Efter körlektionerna lämnade jag MC-väskan hos Anki, för att sedan direkt bege mig till min egna hemort. Träffade Anki endast som hastigast, mycket beroende på ett inplanerat styrelsemöte för hennes del. Snart, snart sängdags...

Onsdagen den 12 maj 2004: Efter en kortare sovmorgon begav jag mig förbi jobbet, trots semestern, för att lägga en möjlig grund till ett passande schema under kommande och nya efterlängtade uppkörningstid den 25 maj. Denna gång handlar det inte bara om turbyten, utan även om flytten av ett inplanerat medarbetarsamtal med min närmaste chef den aktuella dagen.

Vid 11.30-tiden, efter en kortare fika och e-mailläsning, gav jag mig av mot körskolan. Likt de senaste dagarna blåste nordanvinden kall, en stor kontrast till förra veckans värmebölja. Den varmaste platsen för soldyrkan hittade jag vid busshållplatsen invid Sundbyberg station. Eftersom jag samtidigt var trött valde jag att stå över en buss för ytterligare en halvtimmas livsnjuteri, sittandes i den vindskyddande busskuren. Eftersom jag hade fortsatt gott om tid, valde jag att äta en korv innan mina körpass.
   Körningen blev en positiv upplevelse. Det var tredje dagen med trafiklektioner och första gången det på allvar kändes naturligt att sitta på cykeln under hela körlektionen. Inga större misstag, en relativt effektiv körning och en bra grund för nötande av kurvtagningsteknik i framför allt korsningar. Mestadels körde vi i Jakobsbergstrakten, dvs inte helt okända regioner för min del. Till min glädje höll mina MC-kläder det mesta av kylan borta, men vindbyarna var tydliga under de motorvägspass lektionerna bjöd. Väl framme vid skolan igen var det inte långt borta med en huttrande kropp...

Om kvällen hjälpte jag Anki med tvätt, handlade och tog det allmänt lugnt i TV-soffan. En svag huvudvärk präglade mitt humör aningen negativt, åtminstone i den tröga tankevärlden. Hoppas inte Anki drabbas, nu när hon anlänt från sin ridlektion...

Torsdagen den 13 maj 2004: Torsdagen bjöd en helt ledig semesterdag. Ingen körlektion och endast packningsuppdrag inför den stundande Malmöflygresan. Kvällen bjöd en underbar socialdanskväll på Nackswinget till AVALON. Oannonserat liveframträdande som verkligen kan höjas mot skyarna. Fick även tillfälle att framföra beröm över deras spelning i Skelleftehamn, slutet av april. Från klarhet till klarhet med andra ord för bandet...

Fredagen den 14 maj 2004: Har förflyttat mig till mitt sydsvenska favoritcafé, närmare bestämt "Cyberspace Café" i Malmö. Den inbeställda menyn följer också traditionerna med kaffe och blåbärspaj förgylld med vaniljsås. Det som skiljer sig från tidigare minnesbilder är takten med vilken man åldras. Det är visserligen några år sedan jag sist var här, en varm förstajunidag med jobbet för ett par år sedan, men man hör nu än mer tydligt till den äldre skaran i lokalen. Men trivseln och stämningen är det inget fel på. Med min bärbara dator uppslagen och påslagen känns inträdesbiljetten säkrad.

Startade min färd tidigt i morse. Tog samma buss mot centralen som jag brukar nyttja vid tidig tjänstgöring, dvs ca 05.15 från Anki. Jobbet fick snabbesök av mig, men endast för att hinna läsa och vidarebefordra e-mail från chefen till min mobil. Vidare tog jag 05.50-tåget mot Märsta, för vidare färd till Arlanda. Checkade in och valde en av mina favoritplatser bakom vingen. Denna gång plats 30F i en MD80-modell av någon sort, "LN-RLF". Starten med SK 105 företogs via bana 19R och sedvanlig högersväng ut över Märstatrakten. Den visuella kontakten med marken försvann därvid och återkom inte förrän strax före landning, under inflygning och sväng över Lund in mot bana Sturp bana 17. Då bortser jag visserligen från en kort visuell markkontakt vid Mälarens sydkant, troligvis i närheten av Mariefred. Inflygningen var riktigt intressant. Lund kändes igen på de anslutande järnvägslinjerna inklusive ett långt godståg och öresundståg i möte på stambanan. Vinden och avdriften under inflygningen var påtaglig. Vid flertalet tillfällen fick vi kompensera med extra gaspådrag för att ytterligare kontrollera inflygningsvinkeln. Inte minst i slutfasen ovanför landningsbanan. I samband med upprätandet åtnjöt vi ett par sekunders gaspådrag och sedan en kontrollerad "Power-off-stallanding". Vid det laget var jag beredd på att vi skulle avbryta landningen och lyfta, men bromssträckan var fullt tillräcklig när vi väl fått markkänning. Troligtvis med marginal och på den första tredjedelen av banan.

Flygbussen fick föra mig till de centrala delarna av Malmö. Gick av vid centraalstationen och letade därifrån reda på ett hotell med lagom stimulerande utsikt. Vägrade att sitta i min ensamhet med utsikt över någon innergård. Fick snart ett rum, det sista som uppfyllde mina huvudkrav, mot Stora torget, en våning upp. Inte direkt billigt, men desto mysigare med badkar och allt. Krävdes visserligen att man var vig, då badkaret var inbyggt och ordentligt upphöjt ett par decimeter, med ett ytterst litet marmortrappsteg som hjälp tillbaka mot golvnivån. Återstår att se hur man sover...

04-04-10, lördag

Nu när nattens lugn brutit av den hektiska långfredagskvällsröran med sabotage, sjukdomsfall och polisingripanden i nordvästra Stockholmstrakten, ser trafikledningsnatten ut att bli bra. Har några arbeten ute och ännu några tåg, men den normala godstågsströmmen genom Västerås har utebliviit. Jag misströstar inte...

Måndagen den 5 april 2004: Måndagens arbetsdag avlöpte lugnt. Endast ett signalfel i Flemingsberg som gjorde tågtrafiken lidande. Själv blev jag dock snart avlöst för lunch och satte mig därefter på ett bra mycket lugnare bevakningsområde.
   Direkt efter arbetsdagens slut besökte jag för första gången min barndomskompis Niklas i sin stadslägenhet. Ny för mig, även om han bott där sedan i höstas. Inte alltför långt från Ankis boning. Med andra ord högst lämpligt att besöka på min väg hem till Anki denna afton. Väl hemma hos Anki såg vi på videoinspelningar av "Fame Factory". Mycket trevligt slut på en redan bra dag...

Tisdagen den 6 april 2004: Ytterligare en arbetseftermiddag. Det mest dramatiska som inträffade, utom mitt bevakningsområde, var att järnvägssträckan Älvsjö- Västerhaninge stängdes av under ett par av kvällstimmarna. Orsaken var ett antal inringningar till polisen om ett par grabbar som skulle åka både på koppel och pendeltågstak i trakterna av Trångsund och Skogås. Då ingen med säkerhet kunde säga att de överlevt i kontaktledningens närhet befarades att de ramlat av längs vägen. Enligt utsago skall värmesökande helikopter och fotpatruller deltagit i sökandet längs banvallen, men utan resultat. Efter arbetsdagens slut begav jag mig hemåt, för en natt i mitt eget hem och lite klädpåfyllnad.

Onsdagen den 7 april 2004: Efter en natt och morgon i min egen säng, klev jag upp och tog tåget in till stan. Arbetet bjöd en dagtur med stor möjlighet till egna uppdrag. Under den tid jag fanns till förfogande för tågledaren passade jag på att uppdatera ställverksbeskrivningarna. Ett effektivt nyttjade av arbetsdagen till det specialuppdrag jag åtagit mig. Nu är det bara på webbfronten som ställverksuppdateringen haltar. Tyvärr var dock programvaran för uppdatering inte verksam, varför jag fick beställa nyinstallation och därmed skjuta upp uppdaterandet ytterligare.

Eftermiddagen spenderade jag hos Anki. Eftersom hon red och Viktoria var upptagen på annat håll, sökte jag en ersättare till kvällens fria träning. Den överskottsenergi jag bar motiverade mig till slut starkt. Fia antog utmaningen och bjöd en jättetrevlig danskväll. Lagom lång och lagom intensiv, efter att ha blivit upphämtad och så småingom avlämnad vid Gullmarsplan. Under väntetiden värmde jag mina händer runt en härlig kopp kaffe. Samtidigt stötte jag på ett gäng kollegor som haft en dag fylld av seminarier, konferenser, ute på "Hasseludden". De verkade nöjda men trötta och var fyllda av hemlängtan...

Den sista delen av kvällen, och efterföljande natt, spenderade jag hos Anki...

Torsdagen den 8 april 2004: Vaknade upp till en ledig dag. Under förmiddagen letade jag mig ut i stan och så småningom även till de norra förorterna för att jaga en lämplig present till min moster. I princip visste jag vad jag skulle ha, men innan jag fällde det slutgiltiga avgörandet ville jag se att jag stod fast vid min minnesbild av en underbar Orreforsskål. Det blev just det jag eftersökt.
   Letade mig sedan ut till mina föräldrars hus för att få leveransen till Dalsland säkrad. Fick dock vänta ett par timmar innan huset blev befolkat, men väntan väl väl värd. Det kändes positivt att jag fick träffa båda två innan avfärd. Och biten mat jag fick var både välbehövlig och välsmakande. Drabbades mer och mer under eftermiddagen av huvudvärk och ett slags illamående som jag delvis relaterade till just matbrist. Men en förkylning kändes inte alls varken omöjlig eller långt borta...

Från mina föräldrar stack jag åter igen direkt in till stan. Fick lift i förarhytten mellan Rotebro, (dit jag tagit mig först) och Stockholm central av Katarina. Den vän jag delvis lärde känna under en avflyttningsmiddag i höstas, med gemensamma bekanta. Väl i Stockholm mötte jag upp till en fika med "Blomman". Intressanta och ofta järnvägsrelaterade diskussioner som sedan fortsatte då jag liftade tur och retur Arlanda i en linjekännedomsresa. Fascineras av att man ständigt upptäcker nya detaljer, trots att man åkt sträckan i förarhytten relativt ofta. Hur som helst bra för det arbete jag så ofta gör i form av trafikledning...

Till slut, om kvällen, fick Anki se mig. Klockan var dock sent slagen eftersom jag även låtit kvällen bjuda på en hemresa för att fylla på mitt bortavistelseklädförråd med rena kläder. Riktigt skönt att i trött format slå sig till ro efter en hel dags rännande... Först dock lite välbehövlig kvällsvard...

Fredagen den 9 april 2004: Relativt tidigt väcktes vi av Landor, (hunden). Efter lite frukost tog vi bilen förbi Fia för vidare färd till det natursköna naturskyddsområdet Tyresta, söder om Stockholm. Där tillbringade vi relativt många vårvarma timmar i en nära nog 15 km lång promenad. En promenad som kom att kännas i benen, inte minst efter de pass man försökt tämja Landors ivriga spårsökning och stundom ivriga dragkamp. Men till slut kändes det effektivt att stanna upp så fort kopplet blev spänt och sedan fortsätta så fort dragandet avtagit. En tålmodig uppfostringsprocess som jag inte vet om jag har mest erfarenhet att klara av bra. Men lite tålamod kunde jag allt bidra med...

Sov om eftermiddagen och var endast vaken för en välsmakande middag som Anki ställt iordning. Sömnpasset blev mycket intensivt och skönt. En perfekt uppladdning inför den arbetsnatt som följde...

04-04-04, söndag

Helgen har varit händelserik, oväxlande, omöjlig att planera och samtidigt riktigt lugn och behaglig. Största problemämnena avhandlades redan under lördagen, men även söndagen bjöd viss osäkerhet relaterat till jobbet. Jag fick vara beredd på att jag eventuellt skulle rycka in på ett nattarbetspass natten mot måndagen, utan att egentligen ha med arbetspasset i sig att göra. Kvällen blev dock lugn och jag ser nu om kvällen ett tillfälle att få vila ut en natt i mitt hem. Anki och jag har just sett den sista veckofinalen för våren i elevernas vardag vid "Fame Factory-skolan".

Söndagen inleddes annars hos Anki tillsammans med henne och hunden Landor i Ankis föräldrars hem. Efter en kortare morgonpromenad och en efterföljande frukost, åkte vi med bil ut till Upplandsbro och skogarna kring fornlämningen "Rösaring". Det blev en härlig promenad under ett par timmar, i skog, längs stigar och upp på platån vid "Rösaring". Utsikten var mycket storslagen. En en vacker dag, utan dis och regn i luften, är den en ännu mer imponerande syn att se över Mälaren över mot både Södertälje och Mariefred. Nu var det bara fyra plusgrader och nämnda molndis, men trots allt härligt vindskyddat i skogen...

På vägen tillbaka till stan tog vi vägarna förbi min lägenhet. Mest för att kolla posten och för att hämta min bärbara dator. I övrigt upptogs bara kvarten hemma av okidévattnande. Mina underbara växter som har blommat hela detta år...
   Väl hemma i Ankis lägenet bjöds min välbehövda middagssömn och god mat iform av lördagens rester, stekt falukorv och spagetti. När Anki planterat om en stor del av sina plantor fick både hunden Landor och jag skaka liv i oss. Kvällen skulle som bekant avnjutas i Ankis föräldralägenhet...

Tisdagen den 30 mars 2004: Solen var uppe innan jag om morgonen fick ro i kroppen och kunde sova. När Anki lämnade lägenheten var jag mer eller mindre "död". Sovmorgonen var mycket välbehövlig. Ett tillfälle att verkligen uppskatta nattjänstgöringar och inte minst tiden före...

Onsdagen den 31 mars 2004: Arbetsnatten blev i min smak. Samarbetet med viss personal ute längs spåret var inledningsvis aningen svårt och opedagogiskt, men relationerna mjukades upp så snart arbetena fick klartecken och blev beviljade. Vore enklare om alla arbetade mot samma mål och hade en känsla för varför aningen byråkratiska grepp kan krävas för en säker och effektiv järnvägsarbetsmiljö. När morgonen grydde var jag i alla fall nöjd och på gott humör. Arbetsnatten hade varit riktigt bra...

Väl på hemmaplan var jag dock allt annat än trött. Gick inte och la mig förrän vid 12.30-tiden om jag minns rätt. Då var jag dock i desto större behov av vila inför den kommande dansträningskvällen med Viktoria. Om jag skulle ha någon som helst chans att tillgodogöra mig våra instruktörers, (Hasse och Marie), budskap behövde åtminstone hjärnan vara i vaket tillstånd. Seghet i densamma var nog att både acceptera och vänta.

Efter träningspasset åkte jag hem till Anki. Sov gott, utan att för en gångs skull stanna kvar uppe knapprandes på datorn. Sömnen var efterlängtad...

Torsdagen den 1 april 2004: Sovmorgon avnjöts i viss mån hemma hos Anki. Förblev inte kvar i sängen speciellt länge, men en lung förmiddag var ändå njutningsbar. Efter en mindre frukost gav jag mig iväg ut till körskolan. Bokade upp MC-körtider för maj månad. Hade åter igen en mycket stark längtan efter det MC-körkort som ändå var nära i höstas, i samband med uppkörningen den 16 oktober... Startar min utbildning igen under början av maj månad. När kortet är i hamn återstår att se. Men både jag och skolan hoppas på att uppkörningen ska kunna vara i maj månad den också.

Eftermiddagspasset avlöpte relativt väl. Var på jobbet nära nog en timma före arbetspassets början. En tid som jag nyttjade till matlagning. Alltid skönt att ha det avklarat innan själva rasten kommer. Då är det nog svårt att hinna koppla av ordentligt. Den skummaste känslan jag hade under eftermiddagen var att mina ords genomslagskraft denna dag hade otroligt föga verkan. Lokförare jag pratade med kunde ställa samma frågor om och om igen, trots att jag beskrivit trafikbilden utifrån de frågor jag fått. Ett exempel var en förare som klagade på att signalbilderna var restriktiva. Gång på gång ville ha ifrågasätta varför pendeltåget kunde ligga före honom. "Det måste ju ha varit sent ut på sträckan". Till slut var jag tvungen att ta till en tråkigare ton och åter igen förklara att det inte fanns något pendeltåg före... Försökte sedan att för egen del vara lung och än tydligare. Tror jag lyckades ganska snabbt eftersom jag snart var på gott humör igen, bland annat beroende på mer lättinformerade individer. Livets vardag helt enkelt...

Direkt efter arbetsdagen åkte jag direkt ut till dansklubben. En danstillställning med livemusik dans och gratis fika med tårta. Jag hann inte vara på plats speciellt länge, men tempot och stämningen gjorde att jag gav allt i vartenda danssteg. Kläderna hade säkerligen kunnat vridas ur, så blöta var de och så slut var jag när sista extranumret var spelat. En underbar danskväll som jag avslutade med en basturunda...

Fredagen den 2 april 2004: Fredagen bjöd på en tidig arbetsdag. Var aningen tröttare än normalt. Kanske beroende på att andelen tidiga morgnar med mitt nya schema är färre. Eftermiddagen spenderade jag hos Anki. Gemensamt åkte vi sedan till dansen på Mälarsalen. Hade tyvärr inte med mig rabattkort men danskvällen blev såpass bra att jag jag gott kunde leva med fullprisinträde till musiken från JANNEZ.

Lördagen den 3 april 2004: Lördagen bjöd på sinnesstämningarnas alla tänkbara ytterligheter. Det började med en bra hemfärd från Mälarsalens härliga dansafton. En trevlig tunnelbanefärd med ett pratglatt och roande gäng i vår närhet. Två unga tjejer roade sig med att åka runt på tunnelbanan för att prata med folk. Något de lyckades bra med.

Om fyratiden gick Anki från lägenheten för att hos sina föräldrar starta sin hundvaktarperiod. Själv skulle jag vila ut och ladda inför en arbetsnatt jag lovat arbeta åt arbetsgivaren, "kallat privatbyte" eftersom en tredje part blivit inblandad i hela byteshistorien. Allt var frid och fröjd fram till dess jag om morgonen blev uppringd från jobbet. Där var jag nu uppsatt på en morgontur, allt annat än vad jag lovat arbeta. Utan makt att genomskåda vad som gått snett gav jag mig raskt iväg till arbetsplatsen. Där var det mycket som verkade rörigt. Tågtrafiken gick visserligen bra, men den arbetstur jag lovat arbeta syntes utsåld på övertidstjänstgöring till en annan medarbetare. En procedur som för tillfället upprörde mig mycket, men som jag inte grepp nog att se bakgrunden till. Framtiden fick helt enkelt utvisa vart planeringen gått snett, om den varit förutsebar och logisk eller inte. Kanske har jag litat för blint på överenskommelsen, att jag inte dubbel- eller trippelkollat ordentligt. Arbetsturen var hur som helst spårlöst försvunnen från min och min kollegas schema, oavsett orsak...

Anki hade också en dag som gick både upp och ner. Inte alltid lätt att vara hundvakt och ansvar för en lekfull och ung hund mitt ibland anda människor.

På kvällen såg Anki och jag lite sporadiskt på TV. Tröttheten tog dock snart överhanden, varpå vi gick och la oss...

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2004-09-05 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!