"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, december 2002

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

03-01-03, fredag

Ute är det riktigt kallt, snövitt och härligt. Själv har jag vaknat till lagom till eftermiddagen och just unnat mig ett härligt långt badkarsbad med någon nyttig badolja. Ytterligare njutning gav den badkudde jag till förra julen (2001) fick av syrran. Men istället för huvudkudde passade den bäst under min rygg. Där var det gudomligt skönt att få stöd och lyftkraft. Jag fick dock se till att ligga still, eftersom kudden (med dess flytkraft) annars kunde komma uppflygandes till ytan via antingen den ena eller den andra armhålan... Den yttersta graden av mysfaktor fick jag sedan av de värmeljus som var upptända och den lättcider som fanns att smaka på badkarskanten...

Ikväll blir det dans, antingen på Yesterdays eller Mälarsalen. Lite svårt att bestämma sig, men det lutar åt "Y" i skrivande stund.

Tisdagen den 31 december 2002: Vid sjutiden på morgonen startade jag årets sista arbetspass för min egen del. Även i år blev det en arbetsam nyårsaftonsmorgon, naturligtvis inte på långa vägar så mentalt krävande som ett år tidigare, men ändå såpass att det inte var lugnt i speciellt många minuter. Fick under hela arbetspasset köra annorlunda tågvägar i Kungsängen beroende på växelfel och mellan Dingtuna och Kolbäck beroende på den urspårning som tidigare skett, förra veckan, med en "Regina" i växel 120, mittspåret Kolbäck.

Direkt efter arbetspasset åkte jag hem för att laga i ordning den Avocado-Bacon-sallad jag lovat att ta med mig till nyårsfesten hos Jonas och Sandra. Året har gått fort och det känns konstigt nog avlägset att jag förra nyårsaftonen var djupt bedrövad och olycklig. Nu var det hur som helst festdags...

Hade nästan givit upp tanken på att hinna till avtalad mötestid när jag fann att bussen var fyra till fem minuter sen hemifrån, (lika sen som jag). På centralen mötte jag Marianne, Jenny och Björn. Middagen blev suverän. Elva supertrevliga personer till en början, innan två av de mest roande festdeltagarna, (för egen del), var tvugna att bryta upp på grund av illamående. Nyårsraketerna beundrades i bister utomhuskyla, trevligt och ganska stämningsfyllt, om än med en myslängtan bortom den aktuella tiden...

Onsdagen den 1 januari 2003: Trots att det var lunchtid när jag vaknade var jag trött. Att jag fått skjuts hem från nyårsfesten hade visserligen sparat mig någon timmas nattlig restid, men jag hade ändå inte kommit isägn direkt. Jobbet kallade och det blev en bra arbetsdag. En ny växel krånglade visserligen i Kungsängen, (jämfört med nyårsaftonen), men samma trafikeringsrutin kunde nyttjas i det stora hela. Mot kvällen blev det till och med riktigt lugnt och skönt att jobba, såpass att jag gärna svarade ja till ytterligare en arbetsdag på övertid följande morgon...

Torsdagen den 2 januari: Åkte efter en kort nattsömn in till jobbet, välmotiverad för en arbetsdag på övertid. Redan på plattformen i Rotebro blev jag varskodd om att banan jag skulle ansvara för inte var riktigt i sin ordning. Ett Arlandatåg kom sakta glidande vid plattformen och förblev stillastående i ca fem minuter. Det jag således fick bråka med under den första timman var ett signal- och växelfel i Rotebro, varvid fjärr- och pendeltåg fick samsas om ett spår norrut mellan Häggvik och Upplandsväsby. Fungerade bra och gav endast enstaka minuters förseningar. När slutligen den korta arbetsdagen var över gick jag och fikade på "Waynes Coffe", Vasagatan. Sedan var jag bokköpsugen och vandrade runt bland mina hemsidesboksförsäljare, men utan att riktigt finna vad jag sökte. En av de billigare böckerna blev det, i väntan på bokalternativ i handeln.

På hemvägen roades både jag och en tjej av två fulla personer i sittgruppen ombedelbart bakom mig. Det var svårt att veta när frågorna var ställda till oss och när det var allmänt pladder. Lugn och ro blev det först när den ena av fullgubbarna gått av, (i Helenelund samtidigt som den trevliga Malmö-tjejen mitt emot), för då somnade den andra i fyllesällskapet.

Kvällen blev effektivt nyttjad till diskande, städande och läsning, även om jag mot natten blev mer stillasittande och bara sporadiskt läsande, hur läslängtande jag än var...

02-12-30, måndag

Med ostbågar bredvid mig sitter jag pigg som en nötkärna uppe i nattens timmar. Har redan sovit en hel del och väntar i princip in morgondagens arbete genom att skriva dagbok och se en skräckfilm som jag just dykt rakt in i. Den handlar om övernaturliga upplevelser, människor som inte får ro i sitt sinne efter döden. "Den andra sidan..." Riktigt spännande och tur att jag redan känner mig pigg...

Söndagen den 22 december: När kvällen kom åkte "Blomman" och jag in till Solna för att se den senaste filmen med "JAMES BOND". Som vanligt en hel massa underbara tekniska problemlösningsartiklar, men kanske bara en sak jag blev aningen avundsjuk på. Tillsammans med filmens enda riktiga sötnos kunde "James" njuta av sömn i en svanformad isfrusen säng med till synes underbart goa sängkläder. Gissar att den, i dess omgivande isslottsmiljö, kan slå en "Hästensäng". Annars var inte filmen helt i min smak, som vanligt...

Måndagen den 23 december: Den största delen av julklappsinköpen gjordes under eftermiddagen. Min köplustinspirerade turné började på hemmaplan och slutade efter ett antal timmars handlande i Stockholm stad. Nöjd hann jag också hem, innan det slutligen var dags att återvända till stan...

Natten mot julaftonen spenderade jag på jobbet. En riktigt trevlig arbetsnatt där jag kunde njuta lugn och ro under en hel del av natten. Vissa problem fanns visserligen i övergången från en "trafikmåndag" till "trafiklördag". Ett av citypendelns tåg fick backas i Kungsängen, med tio minuters försening som följd, då tåget under en normal vardag skulle varit tjänstetåg istället för resandetåg enligt lördagstidtabellen.

Tisdagen den 24 december: Redan två minuter över midnatt kom den första julhälsningen från en uppringande lokförare. Under den följande delen av natten kunde jag till stor del njuta av läsning i min bok. En lyxig start på julen, utan alltför många tåg att hjälpa fram i natten. Efter hemkomsten sov jag ut till början av eftermiddagen. Då åkte jag över till mina föräldrar för att fira en riktig jul tillsammans med syrrans familj, min moster och hennes man.

Onsdagen den 25 december: Under onsdagen hade jag tid att läsa och vila upp mig på. På kvällen var jag dock bjuden till fest hos Fredrik och Lisa, ett festtillfälle som jag inte gärna missar när chansen ges. En halvtimma efter utsatt starttid kom jag fram, det kändes som perfekt och i lagom tid. Tillsammans med både känt och okänt folk blev jag kvar till ettiden på natten. Gick en sväng som hastigast förbi jobbet innan en promenad till nattbussen blev lämplig. Under tiden hann jag dessutom hjälpa två pratglada och mycket trevliga amerikanska ungdomsturister, en tjej och en kille, att finna en karta och vägvisning till Odenplan från Vasagatan...

Torsdagen den 26 december: Eftersom nattsömnen kom sent blev det en lång sovmorgon innan jag förmådde mig att städa. Fick om eftermiddagen ett välkomnat besök av mina föräldrar samt syrran med hennes underbara familj. Veronica specialiserade sig på flygsimulatorövningar och Angus körde lika föredömligt på modelljärnvägen. En riktig mognad sedan förra besöket då hastighetsanpassningen var mindre kontrollerad. Malcolm höll mest på med omplacering av kylskåpsmagneterna till nya mönster bland orden.
   Om kvällen bjöds det dans på Yesterdays. Kom dock inte dit förrän halva danskvällen redan var förbi. Orsaken var att jag naturligtvis prioriterade mitt både roliga och trevliga släktbesök i hemmet. Danskvällen var dock också mycket roande och helt ok...

Fredagen den 27 december: Jobbet kallade när dagen kom. Var rastavlösare och lyckades under arbetspasset ha hand om hela fjärren under väl valda delar av dagen. Gjorde därtill ett lönlöst försök med att gå på banken under min lunchtid. Inte ens tanken var riktig i förhållande till en kötid som inte ens var avklarad till dess hälft när jag gjort mina andra stadsärenden och lunchen började gå mot sitt slut... Då var det mer glädjande att få jobba och göra nytta när trafikläget dessutom var relativt gynsamt över alla bevakningsområden. När det blev kväll hade jag Marianne på besök. Tillsammans hjälptes vi åt med vissa installationer på hennes nya bärbara dator.

Lördagen den 28 december: Under min lediga dag tog jag åter igen en lång sovmorgon för att på passande sätt vänta in att Lina skulle höra av sig. Efter att ha mött henne vid centralen åkte vi hem till mig för att fika innan det var dags för vidare avfärd till Arlanda. Följde henne och väntade in tiden för incheckning och avfärd mot Thailand. En av hennes Thailandsväninnor gifter sig kommande vecka.
   Under vår väntan skulle det visa sig att vi haft tur i fråga om bagageförvaring. Lina hade ursprungligen tänkt låta resväskorna vara kvar på centralen. Hade de varit där, och inte hemma hos mig, hade det varit riktigt svårt att komma åt dem. Ett väpnat rån mot FOREX på centralen och därtill gisslandrama gjorde kvarteren omkring centralen utrymda. Den rysktalande gisslantagaren hotade med både eldvapen och sprängämnen runt kroppen. Samtliga dessa hot visade sig efter söndagens gripande vara falska atrapphot...

Det var inte utan att jag också hade velat följa med planet till Förenade Arabemiraten vidare mot Thailand. Det såg ut att bli en resa med ett relativt stort plan, (som sig bör). Om det inte var en stor Aribus måste det ha varit en Boeing 767:a. Har i efterhand blivit osäker på vilken flygplanstyp som har just den typen av jetmotorer, två stycken riktigt stora motorer...

Söndagen den 29 december: Denna dag var verkligen avsedd för njutning i hemmet. Min studietakt var visserligen klart reducerad eftersom TV:n tilläts distrahera. Men vad gjorde väl det? Man ska ju smälta och utvärdera det man läser också. Hade hoppats på ett fikabesök också, men det uteblev inte helt oväntat.

02-12-22, söndag

Bakom mig har jag en vecka som jag inte med säkerhet minns detaljerna av. Men mycket av tillvaron har handlat om läsning, jobb och köplustar. Positivt är att titta ut och se hur isen utanför bär alla skridskoåkare som bevistar de plogade banorna på "min sjö", den välkända sjön Norrviken. Två underbara vinterdagar med solsken, korta men vackra, har passerat. Ikväll blir det bio med "Blomman"...

Tisdagen den 17 december: Vad jag förstår firades STIG:s namnsdag, (Stockholms Trafiklednings IntresseGrupp), relativt lugnt på jobbet, trots att årets löneuppgörelser fortfarande har sina brister, trots löften, under tidigare förhandlingar. Själv är jag nog ganska nöjd för tillfället eftersom yrket som sådant i landet har blivit mer rättvist uppmärksammat i förhållande till det ansvar som åligger alla trafikledare. Därtill var jag nöjd med att vara ledig.

Om eftermiddagen åkte jag ut till "Nannis" och besökte familjen hon arbetar hos. Sista arbetsveckan för henne och sista riktiga besöket för min del under denna period. Innan jag åkte hem följde jag även "Nannis" till hennes nya boende. Kunde inte låta bli att vara nyfiken...

Under min hemväg slog jag mig till ro på "Seven-eleven". Tror att jag satt försjunken i min bok i över en timma, med småavbrott för kaffedrickande och studerande av min omgivning, samtidigt som jag lät bokens tankar smälta in i minnesbanken...

Onsdagen den 18 december: Jobbade om eftermiddagen efter att ha tagit mig en välbehövlig sovmorgon. Det mest uppseendeväckande under arbetsdagen var ett missförstånd i fråga om när jag skulle tillåta en öppningsbar bro att bli lokalfrigiven för båtpassage. Ett klockslag var presenterat för brovakten med avseende på ett extra godståg. Mina förbehåll var att godståget, (om kommandes i rätt tid), skulle ha företräde. Skulle godståget avgå sent från utgångsstationen skulle istället båten få företräde. Skissade med andra ord även på det godstågsscenariot innan jag meddelade mitt tidsbeslut till brovakten, något som allstå misstolkades i alla fall... Skrev en enkel rapport för att om möjligt förebygga framtida missförstånd... Godståget avgick i tid och båten fick i stort sett vänta in den tid jag beslutat. Som tur var en båt av mindre storlek, någorlunda lättmanövrerat...

Torsdagen den 19 december: Sovmorgon även denna dag. Därtill riktigt rörig trafiksituation med följderna av urspårning, (uppkörd växel), i Kolbäck och två urspårningar på godsbangården i Västerås. Lämnade efter mig mer än dubbelt så mycket skriftliga anteckningar, (gällande samtal och trafikbeslut), än en vanlig arbetsdag. En befrielse att lämna jobbet...

Fredagen den 20 december: Fortfarande en rörig dag på jobbet. Lyckades väl ganska bra för egen del, men antalet tågurspårningar för området utökades med ytterligare en på Stockholm Central. Ett tomtåg spårade ur under omständigheter jag inte vet fakta i. Själv hade jag mest besvär i Sala där jag efter ett upprört samtal med banarbetare fick ställa stopp i signalerna framför ett avgående tåg. Ett rälsbrott var upptäckt, orsaken till att banarbetarna desperat ville ha stopp på tåget. Han undrade med mig om han kunde stoppa tåget (med handsignalering), något jag i och för sig svarade bifallande på, samidigt som jag lugnade honom med att jag hade tåget under kontroll, något som banarbetarna också med egna ögon snart fick beviset på. Kunde därefter orderge tåget om en största tillåtna hastighet om 20 km/h över det trasiga spåret. Föraren tog uppgifterna på ett bra sätt, även om vi under resans gång redan hade varit tvungna att prata med varandra, då med en något vassare attityd. Hur som helst var vi båda ganska roade när jag bara kunde önska honom en "trevlig fortsatt resa"...

Trots en kort nattsömn var jag ganska pigg när jag efter arbetsdagen trängdes med folk på stan. Hittade tillslut vad jag sökte. En present åt Marianne, några åt mig själv och slutligen en julklapp åt "Nannis".
   Hämtade sedan bilen hos mina föräldrar och fortsatte handlandet på Coop Forum i Rotebro. Väl på hemmaplan packade jag in allt i kyl och frys innan jag diskade och städade inför "Nannis" hemmavistelse. Om kvällen åkte jag över till henne för att hjälpa till med packningstransport till mitt hem. Hennes sista arbetsdag var över... En bit mat och mys i soffan innan nattsömnen gjorde sig gällande...

Lördagen den 21 december: Jag var riktigt trött och sov länge. "Nannis" var definitivt piggare och tittade därför bland annat på morgon-TV. Efter en sen frukost och lite hempyssel åkte vi om eftermiddagen in till stan. Där vinkade jag av "Nannis" när hon tog bussen mot sitt Gästrikland...

Själv fortsatte jag att njuta av lugn och ro tillsammans med min bok och lite kaffe på en av centralhallens bänkar. Hann läsa riktigt mycket innan Jenny mötte upp mig en dryg timma efter "Nannis" avfärd. Gemensamt gick vi till Mariannes fest i en lägenhet på Kungsklippan. Förutom god matnjutning såg vi på dansvideoklipp och bilder från sommarens Ölandsvistelse. Underbara och längtansfulla bilder... I nattens timma åkte jag sedan hemöver med nattbussen...

02-12-16, måndag

För mig har dagen i sin helhet känts mer som en fredag än en måndag. Arbetsdagen var riktigt intressant och njutningsbar med stundom småhektiska perioder, där jag så effektivt som möjligt fick undvika tågköer i samband med fordonshaverier och samtidigt prioritera växelfelsarbeten med enkelspårsdrift som följd. Men det allra roligaste minnet från dagen blev nog en episod i samband med förplaneringen av tågstopp till följd av sprängningsarbeten. När jag ringde upp avstängningsarbetets tillsyningsman kom jag till en tjejs mobil, vars återgivna röst gav en starkt norrländsk brytning och en förundran över hur jag hade hennes telefonnummer. Men eftersom jag fått telefonnumret av tillsyningsmannen i samtalet innan och jag samtidigt repeterat det i vanlig ordning trodde jag inte att jag ringt fel. Och innan samtalet kom till sitt slut hade vi kommit fram till att det kunde vara hennes pojkvän som ringt mig tidigare. Mycket riktigt, det nummer han hade i huvudet var inte sitt eget utan flickvännens. En ganska gullig och dessutom komisk historia som både fick sin lösning och som sedan roade mer än mig och tillsyningsmannen...

Efter jobbet kände jag för att sitta och läsa. Hittade ett tåg som medförde vagnar med sköna säten. Där satt jag en dryg timma och åkte runt med perfekt läsro och omgivande stimulerande miljö. Hem kom jag lagom för att göra kvällsmackor, surfa och titta på TV. I morgon är jag ledig, något som för med sig att jag eventuellt även nyttjar natten till läsning eller något annat stimulerande och eftersatt i min tillvaro...

Fredagen den 13 december: Efter en härligt skön arbetsnatt sov jag ut i min underbara säng. Om kvällen åkte jag över till mina föräldrar för att fira min mors tidigare födelsedag. God smörgåstårta och annat tilltugg och perfekt uppladdning inför ytterligare en arbetsnatt.

Lördagen den 14 december: Denna arbetsnatt blev otroligt lugn. Det normala fredagsstöket uteblev helt, trots att jag hade hand om det södra pendeltågsstråket. Troligtvis hade alla ungdomar festat sig trötta natten mot Lucia. Kunde i lugn och ro övervaka trafiken och när nattens lugn blev verklighet kunde jag läsa och testa nya hemsidesprogrameringsgrepp... Vid sjutiden på morgonen blev jag avbytt...

Sov lagom länge för att hinna piggna till innan kvällens personalfest och julbord på en restaurant i Gamla Stan. Julbordet var i min mening perfekt, lika så det sällskap jag fick i min nära omgivning. Kunde ytterligare bekanta mig med våra nya medarbetare Therese och Malin, samt därtill ytterligare roas av min kollega Vidar, som alltid roar med ett speciellt lugn och gnista i blicken...
   Stämningen var helt enkelt hög och riktigt upplagd för en superbra festkväll. Det enda som ursprungligen fanns som negativ aspekt var trängseln och svårigheten att mingla runt borden. Men min festlust avtog snabbt och plötsligt. Musiken på dansgolvet hade kommit igång och var olidligt att avnjuta och utan minsta förnöjsamma känsla för någon. Volymen var hemsk inledningsvis. Mina bordsvänner, några av dem, ville åka hem. Så även jag som insåg att jag hade mer ro i kroppen av att byta tur med Vidar för söndagen. Mitt nya arbetspass skulle således börja klockan 07.00 istället för 14.00. Ett mycket bra beslut eftersom jag då fick söndagseftermiddagen fri... Festen var över för min del, nöjd gick jag genom stan och reste så småningom hem i natten...

Söndagen den 15 december: Var i god form när jag vaknade. Välmotiverad åkte jag till jobbet. Upplevde ett trivsamt arbetspass som följdes av möjligheten att åka och lyssna på "Nannis" underbara sånginsatser i samband med en julkonsert. Ytterligare roande var att jag fick glädjen att möta upp "Nannis" kompis Sara, en pigg och skojfrisk person. Henne hade jag tidigare bara mött som hastigast under en pubrunda och mest pratat med i mobiltelefon, då jag vid samma tillfälle fått emotta bra vägbeskrivningar, ett par veckor tillbaka i tiden.
   Eftersom vi hade en hel del tid "att slå ihjäl", hann vi bli ganska goda vänner. Verkligen min typ av humor, ständigt utstrålande musikalisk glädje och "alltid" på någon form av bushumör. Inte alla som väcker den busiga sidan hos mig...

Efter att ha vandrat vägen till kyrkan, (platsen för julkonserten), ett par gåger och efter att ha inhandlat välsmakande frukt och godis, intog vi en bra plats på tredje parkett. Jag njöt verkligen av musikupplevelsen och var därmed än mer nöjd över att ha arbetspasset bakom mig och ledigheten framför mig. Efteråt roade vi oss alla tre, både "Nannis", Sara och jag. Jag fick anstränga mig för att nå någorlunda rätt sångnivå när vi hemma hos "Nannis" satt och sjöng vid pianot. Favoritsånger blev "Mer Jul" med "Adolphson . Falk" och "Happy new year" med ABBA. Härlig stämsång, inte minst ifrån proffsen som omgav mig... Vilken underbar stämning, verkligen värmande både mitt vanliga och mitt musikaliska hjärta. Man kan bli kär av mindre... Detta var mäktigt...

Slutligen gick vi iväg för att livnära oss på pizza i kvällens timma. Därefter gjorde jag Sara sällskap under returen tillbaka till Stockholm central. Innan min egna hemfärd hämtade jag en bok på jobbet...

02-12-13, fredag

Sitter uppe under nattens arbetspass och upprör mig över andras olycka. "Nannis" ringde sent under gårdagskvällen och berättade om hur illa behandlad hon blivit av en unge, vars "ögontjäneri" och sociala missanpassningsgrad jag känner rätt väl vid detta laget. Det känns så fel att en godhjärtad och barnkär person som "Nannis" ska behöva få glasögonen sönderslagna innan övriga inblandade parter inser att det finns problem att lösa. Problem som jag i mina fingertoppar, (på långt håll), känner vibrationerna av och som måste lösas innan pubertet och ytterligare personfrustreringsfaser kommer in i utvecklingsbilden. Har själv haft förmånen att undersöka missförhållandereaktionerna (för att om möjligt lära mig lite själv), vid tidigare möten och lekstunder. Får hoppas att dessa tecken på (som jag tidigare tolkat det) eftersatt och avundsjuksskapad uppmärksamhetsbrist kan vara vad som väcker en uppfostrande skara, som inte fullt ut lyckats ge den trygghet som troligtvis sökts i frågan. Ingen lätt uppgift att ta tag i. Barn är ju experter på att hålla föräldrarna i ett blint grepp, där lyhördhet må vara det nödvändiga verktyget bortom alla vita "blindkäppar". Om ljug dessutom visar sig lönande blir det bara än värre... Nog med mina psykoanalyser...

Min arbetsnatt verkar bli lugn. Den första av två stycken...

Tisdagen den 10 december: Hade en arbetstur som gick riktigt snabbt, trots att den höll sig under "tråkig kontorstid". Efter jobbet kunde jag inte låta bli att fingra på ett par datorböcker igen. Ett dyrt beteende, men ändå ett riktigt friskhetstecken att jag åter igen börjar ha ett sug efter kunskapsökningar...

Onsdagen den 11 december: En tidig arbetstur som till en början bedrevs operativt på "Uppsalaplatsen" med ansvar för Uppsala C och sträckan upp mot Avesta-Krylbo. Efter en rast, något längre än vanligt och sömn sittandes i fikarummets soffa, tog jag tag i administrativa uppgifter under resten av arbetsdagen.

Efter jobbet fick jag för andra dagen i rad fingrarna på en dyr datorbok. Inte stannade pengarna i fickan denna gången heller... Men fina böcker är det, läsvärda och kunskapsbildnade också. Se om jag till julen kan hinna igenom dem alla. Sitter numera ofta på kaféer och pendeltåg och läser...
   Under kvällen mötte jag "Nannis" vid Slussen för att åka till den fria träningen vid Nackswinget. Under träningspasset fick vi riktig fart på "Spinnarna". Mycket föranlett av grundläggande teoriåterblickar. Vilket lyft i dansen, snabb detaljutveckling oerhört rolig att se och känna i fingertopparna.

Under hemfärden, efter att ha följt "Nannis" hem, tog jag mig en långläsningsfika på "Seven-eleven" vid centralen. Härlig avkoppling till midnattstid...

Torsdagen den 12 december: Klockan var ställd på 06.30, då jag ringde och gratulerade mor min, i egenskap av födelsedagsbarn. Sov sedan vidare till klockan 10.30 då ett uppvaknande var väl avpassat för lönemöte på jobbet. Ett intressant och givande möte. "STIG" (Stockholms Trafiklednings IntresseGrupp) har snart namnsdag, något som aldrig går helt obemärkt förbi...

Gick efter mötesslutet ut på stan för att dels införskaffa nya kläder och dels för att omplacera pengar. Lyckades framgångsrikt med båda uppdragen innan jag begav mig hemåt till en lockande middagssömn innan arbetsnatten...

02-12-09, måndag

En ny vecka, kryare och friskare. Förra veckan var stundtals ett segt sömnlängtande äventyr. Som tur var kunde jag minska ner arbetsveckan på ett högst lyxigt sätt, just för att samla krafer... Ikväll ska jag nyttja några av dessa kraftresurser på "fri träning" med "Nannis" på dansklubben Nackswinget. I övrigt har jag haft en ledig dag fylld med hemmagöromål, främst vid datorn...

Onsdagen den 4 december: Morgonen började med motgångar. När jag i det närmaste var klar att lämna lägenheten, redo för ett gruppmöte på jobbet, började jag blöda näsblod. Insåg att det inte var idé att lämna tryggheten i detta tillstånd. Blödningen var inte den mest lättstoppade, normalt ett tecken på att förkylningen börjar ge upp, men efter en kvart gick jag i alla fall hemifrån. Näsblodet var slut och bussen kom nästan i tid. Föraren var dock av det absolut försiktigaste slaget, så pendeltåget hann åka ifrån oss alla. Nästa insatspendel var dock inte alltför långt borta, varför jag nöjde mig med att skicka ett litet SMS-meddelande till chefen om några enstaka förseningsminuterar vid mötesstarten.
   Väl inne på centralen hade jag satt på mig min signalorangefärgade säkerhetsväst. Behövde den för att obehindrat kunna korsa spåren på lämpligt ställe och slippa tidsförlusten trängandes med alla andra. Nu kunde jag gå direkt till jobbet och tjäna närmare fem minuter. Till slut innebar det i själva verket en perfekt timeing till mötesstarten...

Mötet var intressant men lite tröttande ju längre dagen led. Men alla genomgångna teman behövdes för allmänkännedomen. Många frågetecken kunde rätas ut, sådant som annars bara riskerar att bli rykten...

Rättade till några akuta administrativa Outlookuppgifter på jobbet innan jag åkte hem för att sova, sova, sova... Vid det laget hade jag också hunnit köpa ytterligare utrustning till min filofax och en dyr bok i ämnet hemsidesskapande, med en inre känsla av tillfredsställelse, som i forna dagar (några år tillbaka).

Torsdagen den 5 december: Förkylningen var inte så jättepåtaglig, men jag kände mig ändå inte i toppform. Kanske fanns en tendens till feber när jag väl tillät mig att känna efter. Då hade jag redan blivit beviljad kompensationsledigt från 09.45, då min rast började. Innan hade jag haft en riktigt trevlig arbetsdag styrandes tågtrafiken i Uppsala och mellan Uppsala och Avesta-Krylbo.
   Väl hemma var sängen jättelockande. Klockan hade närmat sig lunchtid vid det laget, eftersom jag stannat kvar ett tag i stan för att äta och lindra en vrålhungrig uttömd mage...

När kvällen kom mötte jag "Nannis" vid centralen. Tillsammans åkte vi ut till trivselkvällen på dansklubben. En mycket trevlig tillställning, även om min kondition tog slut halvvägs... Följde sedan "Nannis" till hennes hem, som vanligt innan jag åkte till jobbet för att vila ut på en alltför efterlängtad något obekväm viksäng...

Fredagen den 6 december: Ytterligare en kort arbetsdag där jag lyckades få kompledigt från klockan 11.00. Då hade jag bara kört operativt mellan klockan 06.00-06.30 samt 09.00 till 09.40. Det sistnämnda passet fyllt av tekniska motgångar. Trafikstörningar pga ett tidigare gasolutsläpp i Eskilstuna och sedan ett delvis ej fungerande tangentbord. Mycket irriterande och svårarbetat läge...
   I övrigt hade jag fått tid att göra administrativa uppdrag så länge datorer fanns lediga för detta ändamål.

När jag åkte hem kände jag mig verkligen risig. Tårta, med anledning av trafikledningscentralens tioårsjubileéum, kändes inte alls lockande. Jag var glad över att kunna åka hem...

På kvällen vaknade jag till liv. "Hjärtat" kom och gjorde mig sällskap i hemmet både före och efter danskvällen till DATE på Mälarsalen. Kände mig dock mer rustad för sängen än för dansgolvet, varför dansen begräsades till tiden från 22.00 till midnatt. Krafterna fick sparas till annat, inte minst med tanke på den kommande julfestdansen om lördagen och det faktum att jag fick angenäm skjuts hem... Munter var jag dock, något som inte direkt minskades av ett slags rollspel, som någonstans mellan sjätte och sjunde akten fick avbrytas av ett dubbelvikt gapskratt. Som bakgrundsmusik hade valts ett kassettband från 80-talet, där jag i slutet (något oväntat) hade spelat in ett mästerligt stränginstrumentspelande på en hembyggd ensträngsgitarr. Att lyssna på detta och samtidigt koncentrera sig på framförandet av en "actionroll" blev för mycket. Nu räcker det med frågan: -"Ska jag spela lite gitarr?" - för att muntra upp minst en skådespelartalang...*ler* Tilläggas kan att varken dialog eller rollspel kunde slutföras under dessa alltför muntra förhållanden. Krävs mer koncentration och passion om man inte är något vältränat teaterproffs...

Lördagen den 7 december: Lördagsmorgnen kom snabbt. Åkte in till stan vid tiotiden, för att möta "Blomman" och Anders vid centralen. Därifrån gick vi till "Hjulmarknaden" i stadshuset. Ansträngande att gå i trängsel, men också trevligt och lite nostalgiskt mysigt. Höll i pengarna ganska bra, och köpte bara litteratur för dryga tvåhundra kronor.

Efter hemkomsten hann jag hem för att sova lite middag. Ingen lägre sömn, men fullt tillräckligt för att vakna laddad och tänd på den kommande julfestkvällen.
   Vid 17-tiden mötte jag "Nannis" vid centralen. Därifrån åkte vid ut till Nackswingets klubblokal, värmde upp med julglögg och avnjöt snart en mästerlik julbordsbuffé. Lika så ett trevligt och välsammansatt program av roande ordförandetal och dansuppvisning. När danskvällen så startade var jag i toppform. Förkylningen hade jag lagt bakom mig. Bjöd upp, blev uppbjuden, och dansade så mycket jag bara orkade under kvällen. BLENDER bjöd på en underbar danskväll. Sångerskan är så skarp, inte minst när hon samtidigt med sången kunde dansa dubblebugg utan att flåsa extra. Helt underbart att se. Jag skulle ha glömt bort texten många gånger om i hennes ställe...

En dusch, snabb bastu och sedan hemåt tillsammans med "Nannis". Vi fick sällskap av Björn och Jenny till centralen, innan nattbuss väntade oss. På bussen kunde vi roas av en lätt fyllbult, (ganska ung grabb), som påsod sig vilja sig söder om Södertälje. Han gav skenet av att alla skojade med honom och trodde inte att bussen gick norrut. Supersvårt att avslöja om det var äkta förvåning som drabbade honom eller om han bara roade oss runt omkring. Han fick dock till slut hjälp med både det ena och det andra för att till slut inse att han var på väg till Upplandsväsby. Om han såsmåningom lyckades övertala en kompis på orten om övernattning där vet jag inte. Jag antog hela tiden att mobiltelefonbatteriet skulle hinna ta slut innan allt var bestämt. Nannis och jag gick dock av innan historiens slut skrivits...

Söndagen den 8 december: Viss snuva infann sig åter igen under natten. Men det gjorde inte så mycket eftersom det blev en lugn dag på hemmaplan. Trevligt att vara omgiven av sällskap när man är i "slowmode". Mysig frukost och lunch i soffan, vintermörker och stearinljus... Om kvällen gjorde jag i alla fall "Nannis" sällskap till hennes hem. Men det var en bister utomhuskyla, riktigt fuktig sådan, som mötte oss. Annars var det skönt att ha lite restid att ägna åt bokläsande. När natten kom var jag riktigt pigg...

02-12-03, tisdag

Undrar vilket som är minst ödesdigert, att bli överkörd av en bil, eller att klara sig och i nästa skede bli ihjälslagen av dess förare? Har nyss känt adrenalinet i kroppen under min promenad på Kungsholmen. Hade jag själv varit av modell äldre och inte med min balans av idag hade det första scenariot nog varit mest troligt. Nu överlevde jag även scenario två genom att inte brusa upp ytterligare när jag 30 meter ifrån händelsernas centrum tvingades känna mig aningen tufft och hårt fasthållen med en hand i stadigt grepp om vardera jackkrage och en del av halsduken. En man i min ålder, klart kraftigare men med en skrämsel och ilska i blicken. Om han var skrämd kanske han till nästa gång bygger på marginalen av trafiksäkerhet. För nu var det med absolut minimalt avstånd och tack vare min tunga på rätt plats som det bara blev ett "spontansimulerat olycksljudsscenario" och inte en riktig påkörning.
   Vid korsningen ... blev det grönt för gående. En vänstersvängande bil som till en början verkade framföras någorlunda sunt såg plötsligt en minimal lucka att accelerera på. En förartanke som varken följde trafikregler eller mitt trafik- och gångmönster. Trots att jag minskade ner steglängden en liten aning, hade jag bilen framför mig sedan jag lämnat en något tryggare refug i mitten av gatan. Bilen sneddade tillslut ytterligare i sin framfart och jag drabbas av en blixtsnabb och helt oförberedd adrenalinkick som på något sätt kan ha tänkts syfta till att skydda mig, på minimalaste avstånd med överkropp och fötter, från den framrusande plåtburken. Hur som helst har jag utan förvarning slagit vänsterknytnäven, kort följt av högerknytnäven in i bilens sidoplåt alternativt fönster. Slaglängden kan max varit mellan sju och tio centimeter, för jag upplevde varken ansträngning eller svårighet att utföra vad sinnet spontant krävde. Inga direkt hårda slag med övervåld heller, men efteråt dock en svagt brännande smärta i vänsterknogarna sedan bilen vid detta laget fått upp en relativt hög hastighet förbi övergångsstället framför mina tår och min nos. Troligtvis lät det verkligen som en påkörning, för bilen körde som sagt var lite tveksamt åt sidan. Jag fortsatte gå, glad för livhanken och förvånad över mitt adrenalin och känsloutbrott, förföljd...

Just nu sitter jag på Arlandas utrikesterminalsrestaurant med en tallrik pasta och grönsaksröra. Här finner jag nu lugn, skrivlust och ro, samtidigt som jag nyss förnöjsamt såg Thai-Airs Boeing 747 starta på en mycket regnvåt bana 19R. Vilket uppiskat vattenmoln efter de fyra stora jetmotorernas pådrag.

På jobbet har vi nu invigt vårt nya schema. Vissa påtagliga brister finns, men förhoppningsvis rättas dessa till snart. Bland annat innehåller listan ett bollande av vissa områden på "sydfjärren" mellan olika operatörsplatser beroende på tid och bemanning. Samtidigt känns det helt fel att bemanna ner den nya Eskilstunaplatsen, som har visat sig vara en av de tuffare efter övertagandet för ett par månader sedan... Hur som helst, en ganska kort och skön arbetsdag, en positiv sak med mitt schemaval.

Måndagen den 2 december: En gripande film, en påminnelse om livstidens begränsning och det oerhörda värdet att se sina verkliga vänner omkring sig och ta väl vara på tid med vänner, föräldrar och andra som betyder själslig styrka i tillvaron. "Lilja-4ever" är den starka film som får livslutsen, sympatin och skammen att vakna. Samtidigt förstår jag också poeten och låtskrivaren "Dileva" i låten med titeln "Vem ska ska jag tro på?", trots att den inte fanns med ibland andra mycket starka och känsloladdade filmlåtsval Lukas Modysson gjort till sin film. Vem hade inte velat vara Liljas vän och livsgnista på vägen? Personligheterna i filmen hade så mycket mer att berätta om livet, tankar, tro och dödsfruktan än vi fick se... Mer än vi kanske orkat se? Jag såg nog bedrövad ut när jag i ensamhet gick ut från biografen, köpte mig en kopp kaffe och en bulle... Expediten bemödade sig verkligen om att fånga min uppmärksamhet när jag öppnade ytterdörren, på väg ut mot kylan. Hon fick ett leende till svar och ett "tack och hejdå"!

02-12-02, måndag

Njuter just nu en lugn arbetsnatt mot måndag morgon. Förutom att sabotörer under gårdagskvällen slagit sönder ett par otillgängliga signaler i Ekolsund, mitt i djupa skogen, så har arbetspasset varit lugnt och bra. Vad dagen i övrigt kommer att bjuda vet jag inte. Kanske träning med Kicki under kvällen? Ännu inget bestämt...

Lördagen den 30 november: Efter en välbehövlig sömnnatt var jag fortfarande snuvig. Kände dock en viss förhoppning om bättring när jag om förmiddagen åkte in till jobbet för en arbetsdag på "Västeråsplatsen" och därefter hela "sydfjärren". En arbetsdag som visserligen tog på krafterna, men som bortsett från förkylningsansträngningen var någorlunda lugn och i allmänhet njutbar.

Kände för att hitta på något lugnt, men ändå någonting, med tanke på den väntade söndagssovmorgonen. Ringde några få utvalda kompisar men utan att få napp. Hade just beslutat att göra ett egenhändigt biobesök när "Nannis" ringde, som från ingenstans. Hon valde att hoppa över festande och undrade om hon fick göra mig sällskap under kvällen, kanske natten. Efter jobbet möttes vi därför, båda lite trötta och relativt förkylda. Jag hade passat på att besöka apoteket för inhandlande av bland annat nässpray. En god investering även om jag är en sparsam förbrukare av sådana varor.

Någon bio blev det således inte. Istället en liten mysig TV-soffstund innan jag därefter installerat en adventsljusstake och sängen lockade för sömn. Även om jag lite smått undrade vad som lockat "Nannis" denna kväll, så var jag glad över att ha kompissällskap. Speciellt bra anpassat till båda våras "välsynkade" förkylningar...

Söndagen den 1 december: När lunchtid kom tänkte vi aktivera oss, men vi förblev lågprofilaktiverade, med soffan och sängen som vårt hem. Utanför fönstret såg det ut att vara kallt. Ett sporadiskt lätt snöfall lockade dock adventssinnet en aning.
   "Nannis" stannade kvar och gjorde mig sällskap ända till dess det var dags för min resa till jobbet om kvällen. Då hade jag dessutom varit osällskaplig med nattförberedande sömn en dryg timma emedan "Nannis" tittade på TV:n.

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2005-12-22 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!