"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, augusti 2002

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

02-09-01, söndag

Har nu vaknat upp till ett övertidspass på jobbet. Magen bjuder på träningsvärk som garanterat har sin grund i nattens dans till SELEX, efter en utsökt anordnad danstävling och danskväll i Nackswingets regi. Kvällen är tänkt att bjuda dans på Yesterday...

Torsdagen den 29 augusti: Arbetsnatten slutade i ett oerhört hektiskt arbetstempo. Det blev i det närmaste totalstopp i tågtrafiken mellan Kolbäck och Strömsholm. Hade tåg i Kolbäck som fick vänta mer än en timma på att få framgå. Säkerhetsordningen är bra, men dagens trafikflöden klarar inte ett fel av den karaktären... Jag var överlycklig när avlösningen kom. Då hade jag ändå stannat trettio minuter längre i tjäst än vad som är normalt och brukligt.

Efter jobbet somnade jag i vilrummet. Blev kvar till lunchtid då jag mötte Kicki. Tillsammans åkte vi ut till "Quben" föratt träna. Så mycket dansträning blev det dock inte. Dansgolvet höll på att slipas och lackas. Vi inriktade oss istället på mat, och kunde samtidigt som micron arbetade ta några dansturer på köksgolvet. Gott nog det. En härlig känsla som egentligen räckte bra i sommarvärmen. Sedan hemfärd efter en smaklig måltid i skuggan, sittandes på gräset under ett par skuggande träd.

Efter en kort tid i hemmet beslöt jag mig för att på "Vinst och  förlust" njuta den sista utomhusdanskvällen på Hågelby. Inte många av mina vänner på plats, men ganska avkopplande att vara där trots allt. Hann prata lite med andra passiva klubbkompisar innan jag efter pause drog mig hemåt igen. Eftersom jag just missat ett nordgående tåg inleddes hemresan med en tur söderut och ett avvägt byte i Östertälje.

Fredagen den 30 augusti: Tidig tjänstgöring med ett härligt trafikläge som kändes bra från början till slut. "Blomman" hade ärenden till vår arbetslokal och stod rätt som det var bakom ryggen på mig. Efter att ha suttit med i någon timma gick vi ut på en gemensam lunch, vid tolvtiden. Då hade min arbetsdag slutat och jag kunde koppla av...

Hemma sov jag middag. Om kvällen hade jag planer på dans vid Mälarsalen, men dessa planer kom hastigt att ändras, nästan samtidigt som jag lämnade mitt trygga hem. Jag ska erkänna att jag ganska lätt lät mig påverkas av ett osignerat SMS, som jag gissade avsändaren på, och som inleddes med "Hej hjärtat" och avslutades med "puss". Istället för Mälarsalen åkte jag direkt till mina föräldrar. Där lånade jag omgående bilen för vidare färd mot Uppsala och Liljekonvaljeholmen. Jag hade gissat rätt på avsändaren och fick en hel danskväll upptagen med dans, fika och småpromenader i den vackra parken. Ett lagom litet äventyr som passar mig perfekt, även om vardagen knappast går att planera utifrån detta...

Skjutsade hem SMS-avsändarinnan när dansen var över. Åkte nöjd och lite uppspelt vidare hemåt för en god natt i hemmets trygga vrå. Men innan jag var nöjd startade jag ett par nattliga tvättmaskiner och avbröt sedan nattsömnen för att hänga tvätten och låta den torka effektivt. Allt detta innan morgonen kom på allvar.

Lördagen den 31 augusti: Kände mig ganska utvilad, trots drömmande äventyr och nattliga tvättstugspromenader. Med goda minnen kretsandes i huvudet packade jag ihop en stor mängd ombyten i ryggsäcken. Träning, tävling, danskväll, övernattning och arbetstur, allt skulle ha sin uppsättning kläder under kommande dygn. Lyckades bra och gav mig som planerat av mot Nacka via mina föräldrar.

I Björknäs sporthall hade Nackswinget ordnat med "Nacka Dance Competition". För min egen del stod tävlande tillsammans med Kicki på programmet, i en hård klass med både A,B och C-klass sammanslagna. Vi lyckades hävda oss bra, även om vi var distanserade av flera superpar. Men det blev både kvart- och semifinal samt slutligen även final innan vi behövde ge upp. Sjätteplatsen var mer eller mindre given när väl finalen startade, men superskoj både med långsam och snabb tävlingsrunda i finalen. Gratulationerna var sedan många under hela kvällen, men nog kändes det att det inte var våra tävlingstempon ännu. De båda finalrundorna tog för ett antal minuter musten av Kicki, som tappert på bara vilja genomförde heatet med diverse tilltagande krämpor. En kämpainsats helt enkelt...

Under danskvällen anslöt Marianne till danssällskapet. Jag gladde mig åt att hon kom och gästade klubbens partaj. Själv var jag halvt utslagen under kvällen, men det blev en hel del danser i alla fall. En härlig uppföljning på själva tävlingen. SELEX körde riktigt hårt med oss dansare, men det var uppskattat. Ingen mesdanskväll där heller... *ler*

Skjutsades under nattens timmar till jobbet, för att över huvud taget orka jobba det övertidspass jag lovat ställa upp på om söndagsmorgonen... Vred mig säkert hundratals varv i sängen, uppspelt och utan speciell nattro i kroppen.

02-08-29, torsdag

Nattens timmar går ganska snabbt, även om jag tycker det är långt till dess att min avlösning ska dyka upp. Då ska klockan vara 06.00 och en mängd arbeten vara avslutade, en mängd tåg framväxlade och trafiken i full gång både från Västerås, Arboga, Bålsta osv... Morgonens sovande timmar blir nog på jobbet. Har lovat att träna med Kicki strax efter lunchtid. Om kvällen blir det eventuellt sista kvällen på Hågelby för denna sommar...

Måndagen den 26 augusti: Nattsömnen var inte speciellt lång, men jag var relativt pigg på jobbet ändå. Perfekt var det sedan att sluta redan vid 12-tiden. En av de underbart korta förmiddagstider vi ibland har. Stökade lite på vinden och fick nya välbehövliga ytor i klädkammaren. Nu känns lägenheten så pass städad att man kan ha vänner hos sig utan att skämmas. En härlig känsla, som jag visserligen haft i någon veckas tid nu... *ler*

På kvällen fick jag tag i Marianne. Det var skönt att höra hennes röst igen och skönt att veta att hon hade det bra efter omständigheterna. Och nog känns det som om jag saknar henne. Inte för att jag hade förväntat mig annat heller, men ändå... Jag brukar ju vara ensam om veckorna...

Tisdagen den 27 augusti: Ytterligare en tidig arbetsdag. Denna dagen trafikledde jag dock bara tågen under ca 15 minuter. Därefter kunde jag göra nytta inom redaktörsvärlden och bland annat intervjua nya medarbetare. När jag lämnade jobbet hade jag bara korrekturläsningen kvar innan intervjutexterna var klara att publiceras. Detta får dock vänta till fredagen.

Efter jobbet ställde jag mig i kön till posten. Betalade kommande Ö-viksresa innan jag åkte hem. Diskade någon enstaka tallrik innan Thomas och Maria kom på besök. Modelljärnvägen hamnade naturligtvis i centrum, i och med att resten av kvällen skulle bjuda detta tema på bortaplan. Vi tog oss således vidare till Vallentuna. Där var vi inbjudna av en modelljärnvägsklubb med tiotalet entusiaster på plats.

På plats blev vi introducerade i en härlig modelljärnvägsmiljö. Fick mig direkt en förevisning i ställverksteknik, spårplan och signallösningar. Jag hade som vanligt inställningen att jag skulle sättas på prov "SÄO-mässigt", alltså att mina kunskaper i "säkerhetsordningen" skulle riskera att kännas bristfälliga trots min utbildning. Men snart insåg jag att jag hade full koll på läget trafiksäkerhetsmässigt. Mer än flertalet av de andra, trots livslånga järnvägsentusiasmskap hos deltagarna. Citypendellokförare dominerade modelljärnvägsligan, men jag kände också igen folk från Svenska Järnvägsklubben, som jag säkert inte sett på i runda tal tolv år. Hur som helst blev jag snart betraktad som om jag hade full koll på läget, även när det gällde att framföra och växla tågen. Detta trots att jag var livrädd för att köra något tåg förbi någon stoppsignal. Deras säkerhetssystem var visserligen digert, men misstag vill man undvika...
   Körkvällen höll på i cirka fyra timmar. Jag välkomnades även till framtida körkvällar, enär "riktiga tågklarerare" ansågs vara en bristvara i landet. *ler*

Blev hemskjutsad och drömde redan om modelljärnvägar. Blev riktigt biten av att köra på en stor järnväg under andras ledning. Att få vara en "riktig lokförare" för en stund på en signalreglerad modelljärnväg... Nästa gång måste jag nästan ha med mig något eget fordon.

Onsdagen den 28 augusti: Efter en ordentlig sovmorgon gick jag upp och satte mig framför datorn. Under mina vakna timmar laddade jag bland annat om internetsäkerhetsrutinerna för min dator. Detta gjorde att till och med min egen hemsida kunde visas med bilder. Dessa var annars av någon anledning "barnförbjudna" enligt datorn... Laddade sedan inför mitt nattarbetspas med ytterligare några timmars sömn.

02-08-25, söndag

På något sätt känner jag mig idag som någon slags verklighetsfrämmande direktör, med en verklighetsförankring som gemeneman lätt skulle fördöma. En företagsledare som med klöver i sikte är beredd att vända upp och ner på tillvaron för mer än en person, kanske ett helt samhälles livsnerv. Personligen har jag dock varken klöver eller speciellt lättsammanfattade mål i sikte. Sanningen är dock att jag försökt få ett grepp om tillvaron och min känsla av ensamhet, enär jag fortfarande vet vad som är upp, ner, rätt och fel. Rätt och fel kan visserligen diskuteras i en oändlig historia som ingen kan ha svaret på. Men med den känslan av att ensamhet om veckorna som eventuellt skulle kunna få mig till snedsteg och än mer vilsenhet har jag valt att önska ett avbrutet förhållande med Marianne.
   Ingen lätt och självklar uppgift när jag som bekant är mycket fäst vid henne. Inte ens våra många olikheter, där jag bland annat gillar en morgonsol strömmandes in i sovrummet om morgonen, kan med säkerhet vara motivation nog. Hon är den kanske mest intressanta flickvännen jag har haft och spenderat min tid med. Det största problemet är att "nettotiden" tillsammans hela tiden begränsas av avståndet. Sex månader tillsammans "brutto" skulle behöva byggas på med semester året om eller att vi bodde tillsammans. Ingen av dessa lösningar tror jag dock kan finnas inskrivna i stjärnorna i dagsläget. Kanske motivation nog. Tänk bara på vilka ställningstagande ett eventuellt barn skulle skapa. Som sagt var bäst att se över tillvaron när jag fortfarande vet vad som är upp eller ner, vad som kan vara rätt eller orätt...

Har under dagen varit och storhandlat. Mötte Patrik efter att ha betalat varorna. Han jämförde mitt handlande med semesterveckan på Öland och undrade om varorna var till mina föräldrar också *ler*.
   Under själva handlandet var mina tankar inte alltid fokuserade vid uppgiften. Redan inledningsvis lyckades jag glömma bort vart kundvagnen stod. Detta trots att jag bara rört mig på en yta av ca 20 * 20 meter. Jag saknade Marianne vid min sida, kanske mest beroende på att jag den senaste tiden lyckats leva upp till de ideal som hon delvis påverkat mig till. Har lyckats minska mathållningskostnaderna genom matlådor och en full frys, precis som för dryga fem år sedan. Inte heller har jag varit onyttig och köpt fika var morgon osv... Har känt mig riktigt harmonisk på den fronten, men utan att direkt kunnat dela med mig av framgångarna. Kanske är det detta som gjort mig än mer tom på ett annat sätt, inuti... Aldrig får man vara nöjd. Eller kanske är det så att jag aldrig kan bli nöjd. I somras fick jag ju snart smått panik när Marianne ej fanns tillgänglig vid min sida. Nu hoppas jag kunna få höra av henne som vän även i framtiden. En slags nyordning som förhoppningsvis skapar ordning i min hjärna, trots allt, utan att riskera äventyra vänskapen mer än nödvändigt... Men ännu känner jag ingen speciell skillnad. Ännu är det för tidigt att säga om jag lyckas minska min inre otillfredsställelse i tid av "evig väntan"...

Efter att ha kört hem alla varor och fyllt frysen full åkte jag till mina föräldrar för att lämna tillbaka bilen. Efter hemkomst flyttade jag saker från klädkammaren till vinden, åt god pannkaka med sylt och undrade hur Marianne mådde. Sammanställde slutligen mina bilreseutgifter samtidigt som jag såg den underbara filmen "BILLY ELLIOT" på datorns DVD-spelare.

Lördagen den 24 augusti: Efter en kort natt, med bland annat lite tvättande, så packade jag inför lördagens tävling, den första med Sandra, i Katrineholm. Vid sjutiden på morgonen hämtade jag Jonas och Sandra vid deras hem. Mitt vägval förde mig längs järnvägen över Gnesta och Flen. En vacker men kanske lite långsam väg. Mindre än en halvtimma efter oss kom sedan Sandras föräldrar, för att som publik stödja och supporta.

Tävlingen gick bra. Under den första kvalificeringen var vi ett av fem par som blev direktkvalificerade till semifinalen, utan en extrachans. Under uttagningen hade vi nöjet att dansa till en riktigt underbar låt av "BONNIE TYLER". Aldrig har jag haft en sådan ståpäls på huden. Gåshud genom hela heatet. Ett älsklingsheat att minnas...
   Efter semifinalen var det färdigtävlat för oss. Vi lyckades inte hävda oss lika bra i det något högre tempot. Men det kändes ganska bra i alla fall. Kanske lite överarbetat av mig?
   Före, efter och emellan heaten hade jag i övrigt uppgiften att fotografera för Svenska Danssportförbundet. Inte en helt lätt uppgift då den nyinköpta blixten hade gott om inställningsmöjligheter som jag inte hunnit pröva ut i förtid. Kameran överför tyvärr inte de olika exponeringstiderna automatisk, utan man få köra helt manuellt vid dessa tillfällen. Mot slutet av tävlingsdagen blev bildresultaten bättre, men jag är inte helt nöjd ändå.

Efter tävlingen åkte vi direkt hem till storstaden. Duschade hos Jonas och Sandra, för att sedan gemensamt åka vidare till Björn och Jenny för en kombinerad kräftskiva och födelsedagsfest. Marianne var redan på plats och fick mig att känna mig vid gott mod, trots mina svåra grubblerier... Försökte koppla av mesta möjliga...

02-08-23, fredag

Om gårdagen gick i "plåstrens tecken", inte så mycket själsligt utan rent kroppsligt, hoppas jag snarare att dagen kommer att få en läkande effekt. Kan räkna upp till tre skrapskador och en ytlig skärskada som krävt lite omplåstring. Uteslutande har det rört sig om yviga rörelser som nockat till dörrposter och stolar. Den senaste så sent som i morse.

Nu ska jag in och jobba ett övertidspass på jobbet, med utryckningstillägg och allt. Ingen dum tillvaro i min annars lediga femdagarsperiod. Därtill ska jag köpa mig en extern blixt till kameran. De ringde under gårdagen och berättade att de troligtvis hittat vad jag sökte till min digitala kamera.

Onsdagen den 21 augusti: Ännu en ledig dag som utnyttjades för en härlig sovmorgon. Eftersom jag var tvungen att utföra ett bankärende fick jag god hjälp att komma ut i sommarvärmen. Som vanligt cirka 28 grader varmt i skuggan. Inget ovanligt ett år som detta...
   Gick till jobbet för att äta upp en matlådas innehåll, som jag med flit lämnat kvar. Gick därefter på en fotorunda och en fotoutställning utomhus vid Nybroviken. En utställning "Världen från ovan". Stora vackra fotografier med naturtema från världens alla hörn. En mängd exempel på både unika naturformationer, livsförutsättningar och samhällsbyggnationer. Ett fotografi som uppenbarligen fängslade många var en frivillig fotografering av över 1000 nudister i Frankrike. Med denna syn i bagaget fortsatte jag min stadsvandring...

Vid Slussen mötte jag Sandra och Jonas. Sandra och jag tränade för Jenny F i samband med höstens start av tävlingsträningskursen. En riktigt givande kursdag. Även Jonas behövdes på ett hörn och fick inte sitta still speciellt länge.

Torsdagen den 22 augusti: Jag väntade i stort sett hela dagen på att kvällen skulle infinna sig. Sysselsättningsproblem hade jag dock inte eftersom jag proppat tvättmaskinerna fulla under förmiddagen. Torkskåpet var länge upptaget, till min besvikelse. Torkade efter bästa förmåga mina dansshorts och kvällens danströja i en luftström som sipprade ut i en springa. Lyckades bra även om torktiden blev betydligt längre än vanligt.

Om eftermiddagen mötte Jag "Yez" vid slussen. Tillsammans gick vi och åt en enklare middag innan det var dags för gemensam färd till Hågelby. ZLIPS spelade underbart. Vet inte om jag riktigt dansade i standard därefter, enär det var trångt och ibland riktigt besvärligt. Hade en känsla av att jag ibland var lite överenergisk och hård i min förning. Men jag hoppas att den inte var brutal. Tjejerna lyckades i alla fall utmärkt. Perfekt väder och de flesta av dansvänner var där. Därmed lite svårt att fokusera på de man kanske helst vill dansa med. Lyckades väl sprida danserna förvånansvärt bra, men på bekostnad av en viss sorts dansstress. Jag trivs nog bättre med många danser i följd tillsammans med en enda person som förmår förmedla musiken och danskänslan på ett bekvämt sätt.

Fick skjuts hem även denna gång. Saknade danskvällen när jag överskottsenergirik kom innanför dörrarna. Beslöt mig för att göra nytta av energin genom att bädda om sängen, diska och plocka upp det som störde ögonfröjden i lägenheten. När detta var klart tände jag upp all tänkbar mysbelysning. Det mest udda tilltaget i detta energiutnyttjande kom sedan när jag började behandla mina krukväxter. Mer jord till en stackare på stereobänken, men annars mest vattenpåfyllnad av övriga. Kände mig pratglad men vågade inte direkt sjunga till musiken på radion. Kändes nästan som om jag förväntade mig att telefonen skulle ringa mitt i nattens tysta timma, så att jag åtminstone fick prata av mig lite energi, humor och annat som fyllde hjänans arbetsmyror med last...

Sov hela natten med mysbleysningen påslagen och radion härligt skvarlande. Nybäddningen gjorde inte upplevelsen sämre...

02-08-20, tisdag

Man pratar om den varmaste augustimånaden på över hundra år, i klass med sommaren 1997. Jag är också varm och just nu lite snurrig. Orsaken är känd, då jag tagit en liten dos av "triangelmedicin" för att bli av med mina förkylningssymptom som inte velat släppa i mitt vardagsrumsklimat. Långledigheten har börjat efter en riktigt arbetssam natt. Alltid svårt när man ställs inför en ny tidtabell i kombination med en mängd nattliga arbeten. Tågtrafiken har utökats på den bana jag övervakade, vilket inte går helt smärtfritt vid allt framväxlande i Västeråstrakten. En riktig röra helt enkelt...

Mot morgonen skulle det dessutom visa sig att banarbetena i Spånga inte kunde avslutas i tid. De tidigaste morgonpendeltågen fick stå i väntan på avslut och pendeltågsdygnet fick en dålig start... Vad jag förstod blev det en rörig fortsättning på dagen även sedan jag gått hem, dock kanske mestadels på våra andra trafikledningssträckor...

Hemma sov jag gott fram till början av eftermiddagen. Installerade datorns nya ljudanläggning som levererades månader försenat, under måndagen. Har legat och läst en hel del under eftermiddagen och låtit dagen gå framåt i ett lugnt tempo. Hittade ingen kamrat att dela tiden med, vilket kanske var tur i all min medicingivande matthet...

Söndagen den 18 augusti: Efter en tidig arbetsdag, mitt favoritarbetspass, kom jag hem med energi i kroppen. Skurade en stor del av badrummet och rensade upp det sista i köket innan Marianne äntligen kom på besök. Eftersom hon skulle vidare till Gävle under kvällen blev det ett intensivt möte och bara på hemmaplan. Trevligt i alla fall, även om jag inte helt kan släppa längtan efter en riktig vardagssamvaro med lite mer energiutjämnade mötestillfällen. Men underbart är väl kort...?

Måndagen den 19 augusti: Laddade inför den kommande arbetsnatten och var endast vaken under middagstid. Eftermiddagssömnen blev lite orolig eftersom jag hela tiden väntade på att dörrklockan skulle ringa. Fick till slut min högtalarleverans till datorpaketet efter två månaders väntan. Kanske inte så mycket att vänta på, men bra att ha fått utrustningen komplett tillslut... Något jag kanske mer ser fram emot är den flygsimulatorutrustning som jag tillsammans med en kollega har beställt. Med en flygplansstyrutrustning inklusive pedaler bör flygkänslan bli än mer gedigen och tillrättalag. Chanserna att lära sig landa i svåra väderleksförhållanden borde öka dramatiskt.

02-08-17, lördag

Dagen har börjat riktigt bra. Jag måste visserligen bortse ifrån att mina förkylningssymptom fortfarande kommer tillbaka i genomsnitt varannan dag och att Marianne inte hann hälsa på mig om morgonen, men i övrigt en tillfredsställande tillvaro helt enkelt. Gick upp när jag kände mig utvilad och började omgående att diska, plocka upp småskräp och sedan svabba köksgolvet. Det senare av projekten har jag länge önskat göra, men utan att det blivit gjort. Tyvärr hann jag inte mer innan klockan var 12.30. Då var det bara att packa sig iväg till jobbet för en lång arbetsdag...

Onsdagen den 14 augusti: Morgonen passerade med sedvanlig värme i lägenheten. Balkongdörren måste verkligen vara på vid gavel för att man inte ska smälta bort i sommarvärmen och luftfuktigheten som nu haft sitt grepp om Sverige i ett par veckor.
   Om eftermiddagen åkte jag som planerat in till jobbet. Fastän jag gjorde ett bra jobb hade jag små gnagande känslor av otillräcklighet när jag lämnade jobbet. Ibland riktigt svårt att hinna prioritera rätt manövrar vid rätt tillfälle och inte förbereda såpass mycket att man får göra om allt igen pga ändrat trafikläge. Ibland går tiden alldeles för snabbt helt enkelt, något som visserligen är tillfredsställande när man hela tiden gör rätt, minut för minut och sekund för sekund.

Efter arbetsdagens slut var det i alla fall skönt att sikta in sig på en biofåtölj. Mötte Blomman vid Hötorget. Valet föll på filmen "Iskallt mord", ("Murder by Numbers"), med bland andra Sandra Bullock i huvudrollen som polisen "Cassie Mayweather" i en komplicerad mordgåta. Ett par studenter är fast beslutna att lura polisen och visa att de har mer kunskap i mordutredningar än dem. Detta går dock om intet när verkligheten kommer ikapp dem. En bra film...

Torsdagen den 15 augusti: En tidig arbetsdag efter en kort nattvila. Inga större problem med tågföringen vad jag kan minnas. Hjälpte till med lite bildredigering på jobbet efter arbetsdagens slut. Därefter åkte jag till Sollentuna för att klippa mig. Att frisören undrade hur länge sedan det var jag klippt mig förvånar mig inte ett dugg. Det måste ha varit före sommarens början...

Om kvällen lånade jag mina föräldrars bil och åkte till Hågelby för att njuta underbara danser under en lika underbar himmel och värme. Efteråt kände jag för ett bad. Jenny S fick skjuts norrut (ett kort matuppehåll vid ett Mc Donalds) och såg till att jag inte drunknade när jag vid Kairobadet, (mitt ute i urskogen vid Mälaren), tog mig mitt nattdopp. Kanske inte konstigt att jag fick bada ensam, men det var varmt i vattnet i mitt tycke... Riktigt varmt under stjärnklar himmel.

Fredagen den 16 augusti: Kunde njuta av en lång sovmorgon. Kunde verkligen behövas efter att ha slarvat ute sent om kvällen, (med dans och nattbad). Dock avbröt jag sovmorgonen under två timmar, efter klockan 06.00, för att lämna tillbaka bilen jag lånat av mina föräldrar. Sedan åter sömn alltså.

Under eftermiddagen hade jag ett arbetspass som inledningsvis gav mig tillfälle att arbeta med mitt webredaktörsuppdrag, något som verkligen har hört till ovanligheterna de senaste månaderna. Efter 18-tiden gav jag mig in i hetluften och en stundom kaotisk tågföring. Rätt vad det var hade jag tåg över allt i Uppsala. La upp taktiken för minsta möjliga trafikstörningar. Detta gick dock om intet när ett tomtåg ut från spår ett drabbades av en påstigen passagerare som drog i nödbromsen. Tåget blockerade nu nästan alla in- och utfartsmöjligheter söderut. Hastiga spårändringar gjorde situationen än mer kaotisk för resenärerna, men var nödvändigt för att ha någon trafik igång över godsbangården. Jag tror det var upp emot åtta tåg som blev mellan ca tio och femton minuter försenat i detta trängda läge. Var tacksam mot mina kollegor som aktivt hjälpte till att planera spårval för att inte ytterligare försvåra trafikläget.

02-08-14, onsdag

De senaste dagarna har nästan varit tråkiga. Arbetsdagarna har visserligen hållt mig sysselsatt på ett positivt sätt, men annars känns det nästan som om jag stänger in mig i min lägenhet. Ute är det så fuktig och varm luft att jag inte riktigt trivs. Vi har det visserligen bra jämfört med Österrikes och Tjeckiens stora översvämningar, men det är en tröst som jag tror jag har svårt att ta till mig.
   Mina tankar går istället mest till Marianne och min längtan efter att ha henne här. Frågan är bara när vi kan ses. När hon kommer från sin arbetsresa i Polen jobbar jag själv. Kan inte låta bli att känna mig ensam fast vi är två. Egentligen ingen nyhet... Och visst skulle jag kunna vända tankarna till positiva känslor, enär det kan vara underbart att vänta och längta, men just nu är väntan tung...

Snart ska jag sova för att vila upp mig inför den kommande arbetsdagen när natten och morgonen är över. Skönt med en sovmorgon efter två avklarade morgonturer måndag respektive tisdag. Av någon anledning är det om kvällarna jag är som mest aktiv. De varma eftermiddagarna har mest sovits bort...

02-08-11, söndag

Idag känner jag mig något hämmad i all min verksamhet. Det känns som om jag ligger på en nivå farligt nära en förkylning och eventuellt med en något förhöjd kroppstemperatur. I ryggen spökar en stäckning som jag inte vet när den kom, men som till och med gör diskande besvärligt. Kommer nog ta dagen som den kommer. Hittills har jag hela tiden pendlat mellan min TV, Dator och hushållssysslor. Lågt arbetstempo och med inriktning att följa dagens höjdhoppsfinaler och Kajsa Bergqvist. (Under skrivande stund har hon hunnit ta hem EM-guldet och vunnit med hela sex centimeters marginal. Underbart!!! Mina skrik var komna ur lungornas djup med verklig inlevelse, trots att jag inte kan inräknas i skaran "sportfånar" *ler*.)

Gårdagen var en bättre upplevelse än dagens förkylningssymptom, med en stor grad av förnöjelse. Ledde visserligen ett fjärrtåg över gamla banan från Flemingsberg via Södertälje hamn till Järna. Misstaget upptäcktes av mig i stort sett samtidigt som tåget började rulla, men föraren tyckte inte det var hela världen att omledas och ville hellre fortsätta än att rätta till misstaget. Förseningen blev endast åtta minuter när jag gjort mitt för att förbereda resterande åtgärder för omledningen, detta trots den långsammare och kurvigare bansträckningen. Lite smårörig tågtrafik under eftermiddagen, men det gjorde jobbet trevligt. Mot slutet av arbetspasset, under ett antal timmar, stod trafiken stilla söder om Töreboda på grund av en transformatoroljebrand i ett X2000-tåg, ett tåg jag tidigare under eftermiddagen trafiklett. Därför inga nya Göteborgståg till mitt trafikledningsområde, mot huvudstaden. Polisen fick dessutom rycka ut i Kungsör för att få undan ett par barn eller ungdomar som lekte vid den öppnade Järnvägsbron. De hade nästan oundvikligt klämts ihjäl om bron hade fällts ner efter båtpassagerna. Polisen gjorde dock ett bra jobb utan att ett enda liv gick till spillo och utan att ett enda tåg blev försenat. (Inte så känslokall som texten kanske kan tydas... *ler* )

Gårdagskvällen gick i filmens tecken. Min fd handledare och nu avbytande kollega kom spontant med DVD-filmen "BILLY ELLIOT" för utlåning. Ett högt uppskattat initiativ från min sida sett. Nästa del i filmens tecken var när jag efter en dusch på jobbet mötte upp Maria vid centralen för att bjuda på bio. Det blev filmen "GHOST WORLD". En underbar film som kändes genomtänkt i varenda scen, en film för nördar, en film med nördar, och en film som gör nörden till vem som helst, till dig och mig. Kanske inte riktigt, men filmen är värd att begrunda och se. Mellan skratten underbara scener med ett djup som kanske inte genomskådas direkt. Efter filmens slut är den svår att sammanfatta. Tror jag ska se om filmen ännu en gång, den håller...

Efteråt tog vi en promenad till Stadshuskajen för att invänta Marias pojkvän. På jobbet hade jag suttit med filt runt omkring mig, men nu kändes det ganska rätt med shorts trots att midnatten var kommen. Termometern visade +20 grader. I nära nog en timma tror jag vi satt och dinglade med benen, myste och beundrade den stjärnklara natten. Någon båt kom aldrig men vi fick till slut reda på vart vi egentligen skulle leta. Gick därför ytterligare en härlig nattpromenad över Gamla stan och bortom Slussen. Där möttes vi av Anders himself. En promenad med intressanta diskussioner vidare till Mc Donalds vid Hamngatan, för att därigenom stilla och dämpa en nästan medvetslöshetsskapande hunger för mig, i viss mån Maria.

Hemfärden företogs med Tunnelbana och nattbuss, samtidigt som jag kunde fundera på om Marianne kommit fram till Polen, eller vart hennes båt kunde befinna sig. Som vanligt var det när vi hade som minst tid över som vi pratade som mest. Fredagskvällen, (över ett dygn tidigare), hade vi pratat i cirka tre timmar trots att det var hög tid för Mariannes packande... Men kärlekens tecken ska man ju vårda... Nu alltså på ännu längre avstånd geografiskt från mig och mitt hem...

02-08-09, fredag

Nattsömnen natten till idag blev en riktig bristvara. I själva verket kändes det som om jag inte sov någonting alls. Skruvade mig i sängen i någon slags nattlig dans, en fortsättning på den danskväll som kort innan dygnsgränsen avslutats på Hågelby. Med tre koppar kaffe i blodet och en varm lägenhet var det som att sväva i ett töcken av dagdrömmeri, analyser utan svar och de svåra frågorna kring begreppet ensamhet. Var jag ensam, mer än andra? Eller ville jag vara ensam? Det enda säkra begreppet fanns att finna under den första timman på torsdagens danskväll. För då kände jag mig verkligen ensam och längtade efter att Marianne skulle finnas på närmare håll. Men nu var jag förvånansvärt ensam. Funderade på hur många minuter jag egentligen ville stanna kvar. Inte en enda av mina dansvänner var på plats. Själva kaffedrickandet blev ett socialt accepterat svar på tidsfördriv, lätt grubbleri eller dagdrömmeri, lite livsnjutning trots allt och i väntan på lite "happening"...

Under torsdagens danskväll var det i princip bara nya dansbekantskaper och tjejer jag bara tagit högst någon enstaka dans med tidigare. Lagom till pause hade jag dock fått grepp om en liten skara tjejer som förgyllde danskvällen och fyllde upp den lucka av tröstlöshet som inte bandet kunde fylla. FERNANDOZ är inte mina favoriter, så är det tyvärr bara. Nya bekantskaper och därmed nya fikavänner vid pausen, som till största delen bestod av köande. Men detta gjorde inget eftersom jag hade fått igång min lättsinnigare form av humor, trevligt nog rappt besvarad. Så när andra halvlek startat hade jag klart för mig att danskvällen ändå skulle bli riktigt bra. Nu hade jag dessutom listat ut vem som skulle be om den sista dansen och vem som naturligt skulle få följa min förning i ett antal danser dessförinnan också. Några skämt om min halskedja, ("kopplet"), och det kändes som om jag i positiva ord blev fängslad av fångvaktaren själv. En del av ensamhetskänslan var positivt nog bortblåst, för en liten stund i alla fall... Utan att känna mig jagad fick jag tid att prata med en före detta kollega från SJ-tiden. Ett mycket positivt drag eftersom vi båda sett varandra vid ett par tillfällen, utan att direkt bemöda oss om att hälsa.

Sista dansen ledde också fram till en bekväm hemresa. Fick skjuts ända hem till dörren, till den nattliga känslomässiga ensamheten...

02-08-07, Onsdag

En tidig och som vanligt intressant arbetsdag inledde min förmiddags- och nattur. Eftersom jag har blivit sugen på att köpa bil åkte jag till BILIA för att ta mig en närmare titt på Volvos utbud. Tyvärr hade de ingen direkt personvagnsförsäljning just där, dit jag åkte, så jag får söka vidare. Å andra sidan dröjer det nog innan jag har samlat ekonomiskt underlag som styrker ett satsande i de prisklasser Volvo verkar driva...

Sov i stort sett hela eftermiddagen. Åt lite innan jag om kvällen åkte in till stan igen för att jobba.

Måndagen den 29 juli: Efter en hel dag inomhus var det skönt att få kvällen lite förplanerad. Tog mig om kvällen över till "Blomman" för ett kvällsdopp i Rösjön. Hade tänkt att cykla men hade glömt cykelnyckeln när jag väl stod framför min cykel hemma hos mina föräldrar. Istället fick det bli en bilfärd för att inte komma alltför sent.

Under vår promenad ner till sjön fick jag ett ypperligt tillfälle att fotografera en söt liten groda. Kunde komma på bara en decimeters avstånd. Nackdelen med sådana "mackrobilder" är det bristande skärpedjupet. Just där fokus finns kan detaljer studeras in i minsta detalj, men bara några millimeter bortanför, (som här ett djur med utbredning i djupet), blir det en diffus övergång till en ännu diffusare oskärpa. Men bilderna gav god träning och blev trots allt bra...

Ett bad om några minuter, med härligt simmande, innan det var dags att byta om till vanliga kläder igen. På hemvägen var det lika intressant promenad. En kopparorm passerade vi på endast några decimeters avstånd. Jag såg den inte förrän "Blomman" påvisade det nya fotoobjeketet. Även här två minuters ypperliga fototillfällen. Inte heller ormen valde att göra sig någon brådska från kamerans närgångna förehavanden. Han trodde sig nog passa som pinne. Men så småningom, med gräset på några decimeters avstånd ökades takten helt förutsägbart. Några bra bilder även här, trots bristande skärpedjup och skymningsbelysning.

Tisdagen den 30 juli: Borde kunna anses som en tråkig dag, men jag fick tid för allt möjligt i hemmet. Bildhantering, papperssorterande och mycket mer. Därtill nöjen i hemmet också.

Onsdagen den 31 juli: Skrev under dagen ett brev till Skattemyndigheten för att eventuellt ytterligare styrka bakgrunden till gjorda avdrag. Med rent mjöl i påsen kändes det som ett brev som jag var lika nöjd med som avdragen i sig. Dessa har godkänts tidigare år, men i år är skattemyndigheten extra noggranskande mot sjuttiotalisterna enligt massmedia. Hoppas på det bästa även om ekonomin på intet sätt havererar utan den väntade skatteåterbäringen.

Torsdagen den 1 augusti: Åskan höll mig stundom vaken från klockan 03.00. Klockan 05.00 gjorde det ingenting att åskan var riktigt nära och att det blinkade i taklamporna, för då var det dags att packa mina väskor. En timma senare var jag på väg till stan för att hinna uträtta en mängd ärenden innan tåg mot Östersund skulle avgå klockan 07.25. Penningaflödet under tjugofem minuter blev stort. Biljett Stockholm- Östersund och Mora- Stockholm, batteri till kameran, frukostsmörgås från snabbmatsbaren MASTERS och dricka från PRESSBYRÅN. Därtill frimärken för att posta ett brev till Skattemyndigheten.

Tågresan var en del i en resa tillsammans med "Blomman, Jonas och Nilla. Så när som ett flertal kilometers passage mot stopp under Gävlefjärrens bevakning gick resan bra. Åskan hade orsakat signalfel på fler än ett ställe. Väderleksprognoserna hade talat om två starka åskfronter som mot varandra skulle verka för att så småningom föra två fronter tillsammans. Och nog skulle vi få se båda dessa väderleksvidunder... Storsjöodjuret kan slänga sig i vattnet mot den upplevelse som vi bevittnade i Östersund...

Ett skyfall utan dess like med en tät dimma och åska i dess fotspår. Vid fototillfället fortfarande tilltagande styrka på ovädret...
Ett skyfall utan dess like. Detta tillsammans med åska och en tät dimma. Vid fototillfället fortfarande tilltagande styrka på ovädret...

Väl uppe i Östersund hade vi två timmar på oss innan vi ämnade ta inlandsbanan ner till Mora. Vi gick en promenad bort till lokstallarna och sedan längs storsjön tillbaka och över järnvägen halvvägs till "västra". Det var några minuter innan passagen av järnvägen som jag tydligt uttalat gav oss tio minuter innan regnet skulle vara över oss. De andra skrattade och undrade om jag var meterolog. Marianne hade nog hållt med mig och trott på mig, men just nu gjorde inte Jonas och "Blomman" det direkt... Efter ett kort tag ansåg Blomman att vi skulle få mer tid över, innan regnet, eftersom vi vandrade i dess riktning. Okey, tjugo sekunder extra kanske vi får... Fem minuter senare var det en annan syn på tillvaron som uttalades. "Det kommer som en vägg därborta". När vi nästan var framme vid stationen kom en blixt som fick mig att ducka. Ytterligare en och ett par som var kraftfulla längre upp i staden. Dessa följdes av utryckningsfordon samtidigt som regnridån och en tät regndimma var ikapp oss.

Bilarna utanför Östersund central tvekade efter ca tio minuters regn att fara igenom vattenmassorna.
Bilarna utanför Östersund central tvekade efter ca tio minuters regn att fara igenom vattenmassorna.

Aldrig har jag skådat dess like. Jag fotograferade och fångade vattenflödet från skyn. Det var som om varje nedstörtande tung regndroppe slogs till tusen droppars dimma efter att ha träffat mark eller hustak på dess väg. I tio minuter var himlen öppen. Därefter var det en sjö på gatan utanför Östersund central. Bilarna tog sig igenom ca 200 mm högt vatten i långsam fart. Många vågade inte ens försöka åka igenom vattenmassorna. Ytterligare tio minuter och det var strålande solsken...

Inlandsbanan bjuder en riktig naturupplevelse. Enkelspår med riklig grönska. Här en bild ifrån Åsarna där vi tankade.
Inlandsbanan bjuder en riktig naturupplevelse. Enkelspår med riklig grönska. Här en bild ifrån Åsarna där vi tankade.
Färden med tåg längs inlandsbanan var en härlig upplevelse. Jag har visserligen åkt där förr, till och med sett levande björn i höjd med Rätan. Om jag inte minns fel var det dagen före min adertonde födelsedag. Nu innebar resan perfekta bilder på springande renar, god mat med vin och lite kortspelande när andan föll på. Fram till Sveg var det en underbar hastighet om ca 40 km/h och sedan 70 eller något mer på den nyupprustade biten mot Mora.
Springande renar strax söder om Åsarna.
Springande renar strax
söder om Åsarna.

 
Älgfärsbiffar avnjöts i godan ro tillsammans med mina vänner och ett vitt vin...
Älgfärsbiffar avnjöts i godan ro tillsammans med mina vänner och ett vitt vin...
 

I Mora tog vi in på ett till stationen närbeläget hotell. Jag trodde att vi såg ett kraftigt stjärnfall vars beståndsdelar splittrades från två till tre delar innan det slocknade. Troligtvis var det dock fyrverkeri som ljudlöst gick på god höjd ovanför våra huvuden i en extremt flack bana. Men jag måste vidhålla att farten, den flacka banan och ljusstyrkan borde varit resultatet av en sönderbruten partikels inträde ca 22.06 i atmosfären. Hade varit gladare och säkrare om det stått i tidningen dagen efter... För mäktigt var det vad det än var...

Vi tog oss slutligen en promenad på stan innan läggdags. Morafestivalen höll staden i liv. Musiken var underbart bra, men dansförutsättningarna ruttet usel. Kullersten tilltalar mig inte mer än tillfälligt. Även Mora borde lära sig vad Vattenfestivalsarrangörerna till slut insåg, att ett välpreparerat dansgolv lyfter tillvaron för alla.
   Hur som helst var min rastlöshet och danslustdesperation såpass stor att jag siktade på den mest buggdansanta tjejen och bjöd upp. Så när som på underlaget fanns inget att klaga på. Men en dans räkte för att ta ner mig på jorden och ansluta till mina barbesökande vänner istället för att slita ut mina knän...

Hotellrummet var bra. Trots att "Blomman" också hade lite svårt att somna i den varma sommarluften, var jag distanserad i sovkoncentration med mer än en timma. Jag brukar ju aldrig ha svårt att sova, men nu han klockan bli 02.30 innan jag slocknade helt. Detta trots att vi stängt in badrummets olidliga värme och försökt stänga av en glödhet handdukstorkanläggning.

Fredagen den 2 augusti: Blomman och jag tog oss tid för nästan en timmes god hotellfrukost. Jonas och Nilla anslöt efter halva tiden. Vid niotiden var vi på väg hemåt, med byte i Borlänge. Resan hem gick bra, samtidigt som jag hade god koncentration att läsa flygrelaterad litteratur.
   Väl hemma i Stockholm gjorde jag Jonas och Nilla ytterligare sällskap genom att spisa en underbart god pastatallrik på en av centralens pastabarer. Perfekt uppladdning inför en soft kväll i hemmet...

Lördagen den 3 augusti: Efter en lagom lång sovmorgon gick jag upp för att fortsätta min oändliga och så ofta omnämnda städ- och sorteringsprojekt. Så speciellt långt hann jag inte i och med att jag lovat Sandra att dansträna. Vid 14-tiden var jag därför i Bredäng för en dryg timmas träning i varierande tempo. Kvalitetsmässigt kändes det ganska normalt och sommarvilans effekter var inte så påtagliga som jag nog väntat mig. Duschade och tog mig i lagom mak hemåt. Läste flygsimulatorlitteratur så fort jag fick en lugn stund. Därför var det nästan med flit som jag missade ett pendeltåg hem. Inte värt att nyttja Stockholmarnas specialuppträdande och stresskvalifikationer.
   Om kvällen kände jag att jag hellre ville se på TV än spenderade mer pengar på nöjen...

Söndagen den 4 augusti: Trots att semestern egentligen inte slutat åkte jag in till jobbet. Arbetade ett trevligt övertidspass mellan 15.00 och 22.50. Intressantast för dagen var nog "Blommans" tjänstetågstransport som fick transmissionsfel och fick rulla nära nog två mil in till Centralen. Genom god information kunde vi förbereda denna färd och noga avväga om tåget skulle ställas någonstans eller om det kunde rulla ända fram. Kändes lite som en flygsimulatornödlandning i stil med "Gottröraolyckan" och dess DC9 flight SK751. Som vanligt kan man vara glad för att jag trafikleder i två dimensioner och inte tre som i flygets värld. Intressant att ca 140 km/h för ett tåg kan räcka för en ca 15 kilometers lång färd med ett tåg utan dragkraft, även där det är lite uppförsbacke på en bit av vägen.

Måndagen den 5 augusti: En stor ljusning i papperssorterandet märktes under förmiddagen. Var riktigt effektiv innan jag fastnade i en fängslande film. Lagom till dess mina fängslande tårar sakta trillat färdigt var det dags att åka till jobbet.
   Arbetsdagen fortsatte i samma goda anda. Tyckte jag gjorde mycket för tågtrafiken även om jag missade ett godståg i Sala som slet sig och framtvingade ett tretågsmöte och en ytterligare försening om fem minuter för ett resandetåg.

Efter jobbet kände jag för att varva ner lite lagom. Fick tillåtelse att medfölja tur och retur Stockholm-Arlanda tillsammans med "Blomman". Alltid lärorikt att åka i förarhytten, inte minst när vi på vår väg mot city hade ett tåg relativt snart framför oss.

Tisdagen den 6 augusti: Man kunde tro att en ledig dag bara var perfekt, men det kändes som om jag delvis stampade på samma ställe hela tiden. Städningen var inne i en seg fas som jag hade hoppats vara klar med långt innan semestern slutade. Därmed blev vilan bara halvdan , handlingskraften halvdan och ensamheten gjorde sig samtidigt lättare påmind. Egentligen är jag ju inte ensam, men in till lägenheten vill jag nog inte ha någon förrän mina inre städvisioner är uppfyllda.

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2005-12-22 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!