"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, oktober 2001

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

01-11-01, torsdag

Modelljänvägens nya underjordiska terminalbyggnad under uppbyggnad. Station i två plan Även om min långledighet denna gång blir något kortare än normalt, så är jag nöjd med dess planering och utnyttjande. Både igår och idag har jag flitigt jobbat med modelljärnvägen och den underjordiska terminalbyggnad jag tidigare nämnt. Nu är plattformar och terminalens "brofundament" på plats. Längtar verkligen till dess stationen ser ut att vara inbyggd i berget...
   I morgon hoppas jag kunna slutföra vissa delar av terminalens grundstomme och därefter hinna städa bort lägenhetens sågspån, innan Sandra och jag åker till min syrra i Göteborg. Tid för att packa får jag väl hitta någonstans...

Nu om kvällen är jag tillslut påväg hem till Sandra...

Tisdagen den 30 november: Arbetsnattens inledning blev hektisk i det avseendet att nästan alla tågvägar fick läggas för hand, utan hjälp av automatik. Orsaken var den stillbild som tidigare om måndagen drabbat tågtrafikledningens fjärrställverk. Vid 23.30-tiden, (måndagskvällen), laddade vi upp alla förutsägbara tågvägar och skickade ut våra order till ställverken. Därefter framkallades en "planerad stillbild" under tiden en omstart gjordes i datacentralen. Redan efter ca tio minuter hade vi åter igen möjlighet till tågtrafikledning i realtid, även om det krävdes en del efterarbete för att komma i rätt fas med tekniken...

Under själva tisdagen var jag vaken under ett par timmar, och då sysselsatt med min hobbyverksamhet. Fick erbjudande om att dansa men var tvungen att tacka nej eftersom eftermiddagssömnen inte fick åsidosättas inför den nya arbetsnatten.
   Innan nattens arbetspass gick jag till BIG BURGER. Även om jag denna gång stod i rätt kö, en snabb sådan, hade jag otur när det gällde tillagningen av min "Chicken Suprime". Kassörskan för kön bredvid gav hela tiden ut "min mat" till sina kunder, så fort den blivit klar, trots att hennes kunder beställt maten senare än mig. När hon sedan påstod att min kassör snodde nästa för henne så inledde jag början på en högljudd protest, något som dock avbröts i och med att min kassör tillslut fått ett fast grepp om kycklingburgaren, utom räckhåll för den ivriga kassörskan... Med adrenalin i kroppen, (orättvis behandling i många långa minuter), hade jag sedan svårt att få riktig ro vid matplatsen. Inte riktigt den avkoppling jag kommit dit för, tyvärr... Svårt när man för en gångs skull är extremt otålig och alltför långsint...

Onsdagen den 31 oktober: Efter en arbetsnatt i lagom tempo och med lagom mängd arbeten ute om natten, så åkte jag hem till Sandra. Där sov jag till ca 11.10 innan det blev dags att duscha och gemensamt med Sandra "göra stan". Vi gjorde ett besök i modelljärnvägsaffären innan vi tågade mot målet, den närbelägna behandlingslokalen hos vår kiropraktor, Fredrik. Där fick vi båda en välbehövlig genomgång av våra kroppar, inte minst Sandra som fick börja sin pina...
   Jag fortsatte eftermiddagen och kvällen med några inköp, bland annat finsågade smålister till mitt modellbygge. Det ska bland annat bli tre rulltrappor bredvid varandra... Därefter åkte jag en sväng till mina föräldrar, lagom promenadavstånd från det möte jag vid 18.30-tiden skulle bevista.

Mötet med bostadsrättsföreningen resulterade i en hyressänkning för nästa år med fem procent. Just nu har vi relativt gott om utrymme för effektiv amortering ändå. Ett lugnt men som vanligt långt möte inne i värmen. Utanför blåste det så sakta upp till nattlig storm. Ett tecken på det hade dessutom mött mig tidigare under eftermiddagen, när resultatet av ett åsknedslag utanför stan tillfälligt mörklade tunnelbanestationen Kungsträdgården. Fascinerande mörkt och skrämmande mörkt om det blivit långvarigt. Det var först efteråt, när fascinationen och förundran lagt sig, som jag började tänka på eventuella attentatsförsök...

01-10-29, måndag

Helt plötsligt hade jag energi till att påbörja den sista banutbyggnadsdelen på modelljärnvägen. En sidobana som ska gå från den nedre tunnelstationen till en slags terminalbyggnadsliknande station i två plan. Ett riktigt spännande terminalbygge som känns utmanande ur arkitektsynpunkt. Många trevliga idéer finns att förverkliga, där man förhoppningsvis ska kunna ge såväl modelltåg som personfigurer en framträdande plats. Hoppas få Sandras råd när vi kommer till stadiet av utsmyckande detaljrikedom...

Natten som kommer blir en arbetsnatt. Av trafikstörningstelegramen jag fått under dagen har jag förstått att det varit struligt på jobbet med "stillbild" och allt. Själv önskar jag mig en ganska lugn natt på "Katrineholmsbanan", där godstågen kommer i rad om natten...

Söndagen den 30 oktober: En tidig arbetsdag höll på att utforma sig till en hektisk en när körordersystemet låg nere under morgontimmarna. Men det blev bara några få tåg som fick orderges manuellt om hastighetsnedsättningar, så det blev bra. Bara att hålla reda på vilka tåg som framfördes med speciellt orderansvar för mig...

Under hemfärden passade jag på att besöka min gammla arbetsplats, OBS Stormarknad, Rotebro. Pratade ganska länge med en fd kollega om både det ena och det andra. Fick bland annat uppdateringar och "skvaller" om dem jag förr jobbade med, även vissa mer sorgliga besked om sjukdomar och annat. Minns dem alla så väl från tiden 1989-1995...

På modelljärnvägen hann jag göra lite innan det blev dags att duscha och via Sandra åka till Quben och en härlig danskväll till WAHLSTRÖMS. Hade lite svårt att komma igång, men mot slutet var jag i toppform. Beröm fick jag sluka i mig när en av Sandras fd. önskade att jag skulle öppna dansskola. Jag var hans stora förebild, den som enligt honom hade den "rätta stilen" ute på dansgolvet, något som inte säger lite... *ler*. Jag var smickrad och dansade de sista danserna med mina sista utsugbara krafer, svävandes på moln med min underbart dansande Sandra...

Hem med buss tillsammans för en god natt...

01-10-27, lördag

En riktig befrielse att komma ut från arbetsplatsen en sådan här dag. Många sena tåg och tåg som annars inte går och därför kräver extra uppmärksamhet. En rolig arbetsdag i sig, men väldigt krävande när simultankapaciteten stundom sattes på extrema prov med ständig uppmärksamhet i planeringen av tågföringen, informationsläsning om typ av tåg som skulle fram och slutligen att verkställa lämpliga tågvägar enligt ens planer... Krav på snabba beslut och lyhördhet, till motsats från vissa lokförare som inte förstår vad skyddssträckor är och att de inte är ensamma om att använda spåren... En förare som utan större anledning ringt alla i sin väg fick värkligen höra mig sur och ifrågasättande... Inte vanligt att jag kläcker ur mig: "OCH VAD ÄR DET NU???"

Sandra är hos sina föräldrar denna helg, så jag ska hem och njuta av modelljärnvägsbygge ikväll. Tidig arbetsdag imorgon med en välkommen "Vintertidssovtimma" extra innan dess.

Fredagen den 26 oktober: Vaknade upp bredvid Sandra och åt frukost tillsammans med henne. Natten hade jag varit vaken ovanligt mycket och ofrivilligt. Hade legat och grunnat på förestående modelljärnvägsköp. När Sandra åkt till jobbet gjorde jag mig i ordning och gav mig ut på inköpsrunda. Blev i stort sett nöjd även om tre växlar saknades och en del rakspår inte fanns att tillgå i affären.
   Hur som helst var börjar spårplanen anta sin slutgiltiga form. En drömjärnväg för mig och säkert för oerhört många andra... Har inte snålat utan låtit drömmarna från yngre tonåren bli min verklighet... Om jag är lycklig? Ja, jag tror det eftersom Sandra tagit till sig tanken på att dela hem med en modelljärnväg, om så skulle bli fallet...
   Innan jag åkte till jobbet hann jag med ett helt varv runt modelljärnvägen med mitt testtåg om lok och sju personvagnar. Mäktig upplevelse...

På kvällen lät jag mig utmattas av härlig dans på Mälarsalen. ZLIPS spelade under sin normala förmåga, men avslutade kvällen på ett värdigt sätt. Godkänt, som helhet, med andra ord.

Torsdagen den 25 oktober: En arbetsdag enligt mina egna normer. Lagom lång sovmorgon. Därefter en härlig trivselkväll på dansklubben Nackswinget innan nattro söktes hos Sandra...

01-10-24, onsdag

Utmattad men åter igen fylld med lite "GO" i kroppen. Arbetsdagen har varit hektisk från början till slut. Ordergivningar om hastighetsnedsättningar i både Stjärnhov och Skebokvarn, därtill intensiv morgontrafik med förseningar från alla håll beroende på bland annat; växelfel i trakterna av Stockholm södra, stillbild på Norrköpingsfjärren och att förarna då bubblar om "nollvision" spär bara på förseningarna ytterligare i onödan, i och med onödiga samtal istället för kvalitativ och kreativ tågföring.
   Till råga på allt fick jag ett telefonsamtal från polisen gällande Hallsbergs område. En privatperson som var oroad för att det saknades spår, (räl), där det normalt brukade ligga. En spårmarkering syntes på den överisiktsbild vi har tillgång till, såg jag och antog i samtalet med polisen att det var ett normalt banarbete, men det var snarare en tillbudsorsak och tillbudsgrund. Själv stannade jag sista tåget förbi platsen i Skebokvarn där tågpersonalen informerades om att spårfel uppkommit efter dem. En tänkbar anledning till syning av fordonets hjulaxlar, något som påtalades. När sedan tåget var i Stockholm delgavs förarna ytterligare fakta om spårfelets art... Får se vad tidningarna skriver, om de skriver? Själv har jag informerat pressjouren om kända fakta från min sida sett. I bland undrar man, utan någon personlig bakgrundsforskning, om avregleringen och anbudsförfaranden för underhåll av spår och bana ska bli en fara för säkerheten? Ska det som i England behövas olyckor för att ta brister på allvar? Vem vet???
   Å andra sidan är svetsningen av spårskarvar, (isolskarvar), en avancerad teknik som kräver rätt förutsättningar. Dagens spårteknik har mycket gott skydd mot sk. solkurvor, en vanlig olycksorsak förr. I dagens läge är istället spåren inspända, (utdragna), varvid det blir enorma krafter i spåren när kylan kommer. Vid lagningar, (som bara kan ske i bestämda temperaturintervaller utomhus), är det därför otroligt viktigt att lagningen utförts rätt. När och om rälsbrott uppstår kan det helt plötsligt saknas ett antal meter spår, allt enligt naturens material- och värmelagar. Därför sker också regelbunden kontroll av spåret...

Idag ska jag hem och bygga modelljärnväg igen. Längtar efter Sandra, men vi får vänta på varandras återseende ytterligare ett dygn.

Tisdagen den 23 oktober: Tog mig en rejäl sovmorgon efter uppvaknandet hos Sandra. Hade Specialuppdrag hela dagen och sov över på jobbet när kvällen kom. Mysigt och gott, utan stress...

01-10-22, måndag

Åter igen länge sedan jag skrev. Ett både gott och ont tecken. Ett tecken på att jag har fullt upp och roar mig, men ligger efter i mina arbetsuppgifter. Något som verkligen förtar all lust just nu är det faktum att småflugorna åter igen har tagit hand om mitt hem. Det är deprimerande svårt att hålla dem borta och inse källan till deras existens när jag knappt är på hemmaplan själv. Dessutom verkar det snarare vara i diskhon och på all skinande diskad disk de älskar sitta och reta mig. Soporna är inga problem... HJÄLP!!!

Söndagen den 14 oktober: Detta blev en riktigt bra dag. Åkte vid 11-tiden till Gullmarsplan för att där möta den lika fotoglada Jenny. Med en kom kaffe i handen satte vi oss på tunnelbanan mot City och därefter pendeltåget till mina föräldrar för att hämta bilen. Fotograferandet startade redan innan vi var framme och med ett ganska vackert höstväder, tidvis uppsprickande molntäcke, var det som bäddat för underbara löv på marken. Faktiskt riktigt svårt att inte fängslas för mycket av höstens vackra färger.

Hur som helst, Jenny och jag åkte iväg med bilen på upptäcksfärd. Temat var förutom "höst" även "höjd". Efter Photoshopkursen har jag varit inställd på att så småningom skapa ett realistiskt fotomontage för en verklighetstrogen bakgundsbild till min modelljärnväg. Det är ju härligt när man lyckas få järnvägslandskapet att övergå i en vidsträckt oändlighet bort mot horisonten... Vilka drömmar...
   Måste nog ut och fotografera kommande vår eller sommar för att få de riktigt efterlängtade färgskalorna...

På kvällen var det trivselkväll i Quben. En riktigt trevlig danskväll med lite nya ansikten och diskussioner. Kameran fick vara uppe mot slutet även här. Skjutsade hem Jenny efter dansen, trots att hon påstod att jag bara kört fel och hamnat där. Därefter Sandra och Björn. Ensam åkte jag vidare till mina föräldrar där bilen återlämnades, innan jag styrde kosan söderut igen och hem till Sandra i natten...

Måndagen den 15 oktober: Hela dagen stannade jag kvar i Sandras lägenhet. När kvällen kom åkte jag till jobbet för en arbetsnatt vid "Katrineholmsbanan".

Tisdagen den 16 oktober: Efter en god arbetsnatt blev det inte mycket mer än vila inför nästa. Hade visserligen för ovanlighetens skull fått en timmas nattsömnspause när det var som lugnast och vi kunde ta varandras områden.
   Åkte hem till Sandra för att hinna få en liten mysstund innan dagen blev ljus. Var därefter kvar i lägenheten ända till dess det var dags att åka till jobbet igen.

Onsdagen den 17 oktober: Efter en hård inledning på nattens arbetspass, (med både spårledningsfel och bomfel i Uppsala mot Gävle), lugnade det ner sig mot morgonen. En bidragande orsak till detta var att godstågen var i tid genom arbetsområdena. Hade inget onormalt alls att lämna över till mina avbytare om morgonen.

Åkte hem och sov riktigt gott till dess eftermiddagen var ett faktum. Var redan från början ganska säker på att det inte skulle bli någon träning, åtminstone inte med min danspartner Tess. Därför kom en intensiv men kortvarig SMS-utväxling som en liten befrielse och bekräftelse på vad jag väntat mig en längre tid och även haft i åtanke att fatta beslut om. Slut på både träning och tävling tillsammans. Vi klarar oss nog bäst var för sig nu. Åtminstone har jag en tilltalande framtid att gå till mötes, vad jag än beslutar mig för att göra tränings- och tävlingsmässigt. Nu blev det en efterlängtad kväll i hemmet tillsammans med min modelljärnväg som just nu tilltalar mig mycket...

Torsdagen den 18 oktober: På jobbet hade jag fria händer att planera min dag. Satt och förde in data på vårt intranet, dvs fortsatte med "Norrköpingsprojektet", operativa trafikledningssidor.
   Om kvällen besökte jag Nackswingets trivselkväll tillsammans med Sandra och många andra. En danskväll som nog går till historien som den bästa någonsin (i mitt medvetande) sedan år 1993 då jag gjorde mitt inträde i klubben. Hur som helst en underbar stämning och många som var klar till längt efter klockan 22.00.
   Efter dansen åkte Sandra och jag gemensamt hem till henne.

Fredagen den 19 oktober: Åter igen en arbetsdag planerad helt enligt mitt tycke och smak. Samma intranetuppdrag som under torsdagen och flera andra dagar. Åkte efter jobbet hem för att hämta bilen hos mina föräldrar. För att passa rätt in i tiden åkte jag dit via modelltågsaffären där ytterligare räls inköptes. Därmed kunde det första dubbelspåret från den nedersta stationen bli verklighet och invigas. Trevligt, trevligt...

Sandra och Jenny hämtades vid centralen för vidare färd till Yesterdays och dansen till JANNEZ. En underbar danskväll rakt igenom...
   Eftersom Sandra hade en kort natt innan en ny arbetsdag skjutsade jag hem henne först. Därefter skjutsades Jenny hem varpå jag åkte hem till min egen säng.

Lördagen den 20 oktober: Under ett par verksamma timmar, mellan sömnpassen, fortsatte jag med landskapsbygge och testkörningar på modelljärnvägen. Förutom spänningsfall märktes inga problem med tunga och långa tåg uppför backarna. Helt fantastiskt att se ett Rc-lok arbeta uppför med sju personvagnar efter sig. Över förväntan...

Efter middagssömn bar det av till Gävle och Estraden där både BOOGART och JANNEZ spelade. En mycket bra danskväll även detta. Sex timmar av njutning bortsett från det faktum att en äldre dam, som jag känner, lyckades trassla in sig och snubbla över mitt stadiga ben. Knappt märkbart för mig men... Eftersom inte heller hennes kavaljer lyckades sörja för god balans var fallet ett faktum. Ett par stolar lindrade fallet, men hon slog i bakhuvudet i ett av borden i alla fall, samtidigt som hennes kavaljer kom snubblandes efter... Själv kunde jag inget göra då fallriktningen var bort ifrån mig och min partner... Inget sår syntes i bakhuvudet, men en hjärnskakning skulle kunna vara troligt. Gissar att jag förr eller senare får reda på olyckans utgång. Törst var hennes första reaktion när den eventuella första chockfasen lagt sig... Hur som helst fullt medvetande och vid det laget stadigare på benen.

Söndagen den 21 oktober: Hemfärden från Gävle startade någon gång mellan 02.30 och 03.00. En underbar och mysig natt på landsvägen med nattågskänsla i alla planerade inbromsningar, accelerationer och växlingar. Så mjuk körning som möjligt och utan stress. Alla andra sov redan gott. Det var till slut bara Sandra som opponerade sig mot ett smaklöst val av radiostation, något som jag höll med om även om det var intressant att höra nattradiopratarnas analyser av de knepiga låtarna från tidigare årtionden...
   Exakt 05.30 var Sandra och jag hemma. Då hade vi lämnat av Såväl Patrik som Maria på respektive hemorter. Underbart att ha dem med på en resa som denna.
   Sandra lyckades somna gott trots att jag på hemvägen tillåtit mig att äta en vitlökskorv och därefter glatt bitit sönder ett par karameller "Turkisk Peppar". Starkt, uppfriskande och gott...

Sandra åkte iväg till jobbet vid 10.30-tiden. Själv blev jag kvar ytterligare ca två timmar innan jag åkte och lämnade bilen hos mina föräldrar. I hemmets vrå sov jag vidare under eftermiddagen och snickrade på modelljärnvägen om kvällen. En trivsam tillvaro...

01-10-13, lördag

Idag har sömn varit huvudintresset. Kanske har vi varit lite väl tokiga gällande mängden, men det har varit underbart. Efter en utmattande danskväll till BOOGART, (spelandes underbart bra), kom vi hem någon gång efter två på morgonen. Då hade magen även hunnit fyllas med en fransk hotdog på vägen hem. Någon intensiv sömn var det inte att tala om före fem på morgonen, men därefter sov vi till 13-tiden då det passade ra med frukost.
   Efter frukosten övertygades jag raskt om den njutning mer sömn hade att bjuda. Således drog både Sandra och jag täcket över oss och sov vidare till 17-tiden. Nu om kvällen har dygnet börjat på allvar och jag har varit hemma för att hämta mina kameror. Fotodag imorgon tillsammans med Jenny. Men ikväll middag i lugn och ro hos Sandra...

Onsdagen den 10 oktober: Det var med stor lust jag om morgonen åkte in till stan. Tunnelbanetågen var proppfyllda efter ett tidigare stopp, trasigt tågsätt. Till inledningen av den tvådagars Photoshopkursen kom jag några enstaka minuter sent. Men samlingen vid fikabordet var inte riktigt över, så det gjorde inget.

Kursen var otroligt lärorik och intressant. Tror att jag i nuläget kommer ihåg ganska mycket av den. En mycket kompetent instruktör hade vi dessutom, varför såväl detalj- som bakgrundskunskaper alltid fanns att tillgå om frågor dök upp. Att helt plötsligt själv bemästra situationer på nolltid som annars tagit timmar att komma igenom var underbart. En hel del ljuslära fick vi också, förutom all färglära med mättnad, nyans och färgton. En hel del av kritiskt tänkande i samband med fotoredigering och fotopresentation.

Kvällen njöt jag i hemmets lugna vrå. Fortsatte med modelljärnvägsbyggandet och skapade ytterligare klarhet i mina landskapstankar. Stålbanden jag skruvar upp, (innan hönsnät och landskapsmassa), ger en bra bild av hur det kommer att bli, åtminstone för mig som är van vid landskapstänkande. Kanske kan nu Photoshopkursen bidra till att min landskapsbakgrund kan komma att bli verklighetstrogen och matcha byggnationen i övrigt. Jag inbillar mig det i alla fall...

Torsdagen den 11 oktober: Dag två på Photoshopkursen blev minst lika givande som dag ett. Fortsatte med avancerad bildredigering och teorin bakom detta. Båda dagarnas luncher genom "Jönsson och Lepp" hade som vanligt varit av lyxkaraktär. Avocadosallad första dagens val och kalvstek med kantareller och hasselbackspotatis andra dagens val. Efter själva kursens slut hann jag stanna kvar och få förevisat Photoshops automatiseringsprocesser. Ytligt, men såpass så att jag förstod varför jag haft problem i Norrköping.

Jag stannade kvar en stund i stan och föll för köplusten i modelljärnvägsaffären. Handlade en hel del räls och lyckades på så vis öppna det första modelljärnvägsspåret ända från den nedersta stationen. Således farbart därifrån och via åtta stationer och linjer tillbaka till utgångsläget. En resa på ganska precis tre minuter, dryga 50 meter och en höjdskillnad på ca 720 mm. Tar man längden och höjden skalamässigt 1:87 motsvarar det en resa på en knapp halvmil i verkligheten och dryga 60 meters höjdskillnad både under upp- och nerfärd mellan lägsta och högsta punkt på banan. Lite skarpare medellutning än vad som är brukligt i verkligheten där även godstågen ska ha en chans att slippa bli "hängande" i backarna. Hur som helst, första provtåget klarade sig riktigt bra.

Fredagen den 12 oktober: Började arbetsdagen riktigt tidigt. Bytte plats lite titt som tätt i och med att det saknades personal. Efter jobbet tog jag mig en promenad och slutligen även en tunnelbanetur till Solna Centrum där mat intogs. Åkte vidare hemåt och sov middag innan jag till slut gjorde mig i ordning för danskvällen på Mälarsalen. Hann dansa med i princip alla jag ville och var efter kvällen mycket nöjd och totalt utmattad. Men då var det redan lördagsmorgon...

01-10-09, tisdag

Hade tänkt att vara uppe tidigt i morse för att åka till jobbet. Upp kom jag visserligen redan 04.35, men jag gick och la mig igen ganska omgående och gick inte upp förrän efter åtta. Före tio satt jag i alla fall på jobbet med mitt redaktörsuppdrag. Fick under dagen en hel del uträttat, inte minst rörande projektet med Sveriges Radio. Själv är jag ännu inte fullt övertygad om att projektet drivs åt rätt håll, men jag har gjort vad som kan krävas av Banverket Trafik just nu. Synpunkter och fakta finns sedan länge presenterade inom projektet, alltsedan jag kom med i det som kritiker under våren.

Efter jobbet åkte jag lite längre med tvärbanan än jag brukar. Detta för att handla där jag vet att rätt sorts dressing fortfarande finns att tillgå. Åkte sedan hem till Sandras lägenhet. Det var nog första gången det kändes som ett riktigt hem, som om jag bodde där. Som väntat ingen hemma och kolsvart när jag låste upp ytterdörren. Tände ljuset och samlade ihop dagens post. Sedan matlagning och en välgörande pastamåltid innan jag skrev rent det senaste styrelseprotokollet. När Sandra kom hem från sin dans var jag nästan klar med den uppgiften också.

01-10-08, måndag

Njuter nu av en fridag som för någon vecka sedan dök upp i schemat. Anledningen är att jag har jobbat för mycket hittills under året. Ute är det dock grått, och det var därför mysigt att ligga kvar några timmar extra i Sandras mysiga dubbelsäng sedan hon gått. Två månader av mänsklig värme har passerat, men vi firade ganska lugnt och städat. *ler*
   Om jag följer mina planer ska jag vara hemma hela kvällen och eftermiddagen, för att fixa med modelljärnvägen. Det kliar just nu i fingrarna, men vem vet om det inte kliar lika mycket i dansbenen ikväll trots min bygglust?

Fredagen den 5 oktober: Till slut, efter bilhämtning och lite social tillvaro hos mina föräldrar, kom jag hem och kunde göra mig i ordning för en danskväll. Omkring en timma sent äntrade jag dansgolvet på Yesterday, som inte bjöd speciellt bra drag men några efterlängtade personer. Det var jättelänge sedan jag dansade med Maria och Jessica. Men nu fick jag chansen att både fika, prata och dansa. Inte minst känna stämningen till Prince låt "Purple rain" (eller hur det nu stavas) tillsammans med Jessica. Fler sådana låtar och kvällen hade nått hög kvalitét.
   I natten åkte jag sedan ensam hem till mig...

Lördagen den 6 oktober: Innan arbetsdagens början lämnade jag bilen och betalade resekostnaden. Arbetsdagen bjöd inga speciella händelser, ganska lugn tillvaro. Efteråt ägnade jag mig åt att ringa flertalet av mina Jenny-vänner, för att gratulera på namnsdagen. Riktigt trevligt att ha en god anledning att ringa. Maria hann jag dessutom prata en stund med. Sandra hade utlyst en tjejmiddag på två i sin lägenhet med chips, god mat och tre videofilmer. Eftersom jag inte kunde inräkna mig som tjejsällskap tog jag tillfället i akt att pyssla med min alltmer tilltalande modelljärnväg. En riktigt mysig kväll även för mig, i min lilla ensamhet...

Söndagen den 7 oktober: Arbetade i stort sett hela dagen, från 11.00 till 21.15. Ute i världen var det krigsnyheter som dominerade då USA och alierade gått till angrepp mot Afganistan, som vedergällning mot terrorattakerna bland annat den 11 september. Själv hade jag en händelserik timma i Sköldinge där jag fick backa ett X2000-tåg för att komma runt ett annat havererat X2000-tågsätt vars personal inte meddelade oss något på över 20 minuter. När väl det havererade tåget skulle vidare hade det mycket låg prioritet i jämförelse med andra nu planerade tågrörelser. Planering är A och O för en smidig tågtrafikledning. Hur som helst smidigt även om tågen blev 47 respektive 25 minuter sena. Den mindre av förseningarna hade kunnat undvikas om föraren på det havererade tågsättet hört av sig direkt.

Om kvällen, efter att ha kollat nyheterna, åkte jag till Sandra. Blev där fast framför TV:n och en bra psykologisk och verklighetsbaserad film behandlande självsvält. Riktigt fängslande... Sedan var det natt...

01-10-05, fredag

Ute är det en strålande höstdag. Har efter nattens arbetspass, som verkligen gjort skäl för namnet, har jag sovit ut hemma hos Sandra. Eftersom jag numera har nycklar slipper jag väcka upp henne för att öppna, något som naturligtvis är mycket positivt. Det är redan eftermiddag och dags att planera för den kommande danskvällen och helgens jobb. Sandra har deklarerat att hon vill vara på hemmaplan ikväll, så jag får göra sällskap med mina andra danssugna vänner, som tex Maria, Jessica och Cissi.
   På vägen hem från Sandra mötte jag som hastigast Anna och Micke, hemvändandes från Älvsjömässan. Skulle vara spännande att se hur de bor nu... Man är ju nyfiken på de man känner någorlunda väl.

Positivt ska också bli att åter igen träffa mina föräldrar ikväll. Utöver telefonkontakt är det nu flera veckor sedan vi sågs. Tiden går lite väl fort ibland, när uppdragen och fritidssysselsättningarna är många. Bilen ska jag också passa på att låna. Återstår att se vilka som eventuellt önskar skjuts till dansen...

01-10-04, torsdag

Denna vecka har varit lite udda och intressant. Har jobbat natt mot måndag, onsdag och kommer att jobba kommande natt mot fredag. Således lite udda dygnsrytm och mycket ledig tid emellan arbetspassen.
   Till i natt har jag sovit hos Sandra. Detta efter att jag under gårdagskvällen tränade någon timma med Tess. Huruvida det egentligen var träning vet jag inte. Har aldrig dansat med någon så omotiverad partner förr. Klokt nog gav vi upp i halvtid och resten av tiden fick jag använda till teoretiska kunskaper, i den mån jag hörde vad som försegick på dansgolvet. Sanna och jag satt nämligen på läktaren och tjattrade friskt. Hoppas åter igen finna en partner som vill utvecklas själv, som tror på utvecklingen med gott självförtroende och som dessutom vill presentera resultatet. Tess har alla förutsättningar, även om vår interna kommunikation varit "förlorad" sedan oktober/november någon gång förra året. Därför är det en bragd att vi kommit ända till C-klass på enbart danskänsla...

Under dagarna som passerat har jag glädjande nog fått en kreativ våg av modelljärnvägssatsning i blodet. Har åter igen köpt in spår för att komma vidare med mitt byggnadsverk. Det kliar efter mer, men jag bör hålla ekonomin på en kontrollerad nivå innan jag tar alltför stora kliv vidare. Att jag väntar på traktamenten och storlön betyder ju inte att pengarna egentligen är fria att avsättas i förtid. Men å andra sidan brukar ju hösten vara min ekonomiskt starkaste period, men världsekonomin får en att tänka till...

Drömde till och med härom natten om krigstillstånd. Helt plötsligt var det materiella begäret helt utan mening. Varför köpa in saker som ändå blir förstörda och tagna ur ens ägo. Kan nog inte riktigt föreställa mig en sådan vardag i missär... Dags att ge plats åt lite possitiva tankar. Mat kan ju locka i alla tider, inte minst nu när magen kurrar...

01-10-01, måndag

I samband med att jag nu fått förmånen att känna mig som en ny människa, passar jag på att vakna upp ur en stimulerande men mycket arbetskrävande tillvaro. Den senaste tiden har jag i mångt och mycket vigt åt jobbet, danstävlingsresor och Sandra. I princip ingen tid har jag haft över, även om jag sett till att roa mig lagom mycket även när pressen varit som hårdast...

Fredagen den 21 september: Denna fredag roade jag mig med ett extra arbetspass mellan 09.30 och 18.30. Efteråt åkte jag hem för att snabbt packa om med kläder som under helgen skulle behövas. Åkte tillbaka till stan för att möta Sandra och hennes kompis Taru. Vi gick på bio och såg en ganska intressant men svårföljd psykologiskt analyserande film, "MEMENTO", på Biopalatset vid Medborgarplatsen. Kvällen blev sen, Sandra och jag åkte hemåt för välbehövlig samvaro och sömn.

Lördagen den 22 september: Klockan var inte mycket när jag gick upp för att ta nattbussen från Sandras lägenhet in till city. Tvärbanan hade inte börjat gå ännu. När klockan var 06.15 hade jag hunnit fika och satt trygg i min fåtölj på X2000 till Mjölby. Sov största delen av resan och var ganska pigg i den kalla höstmorgonen, när det var dags att byta till buss mot Motala.

I Motala gjorde jag stan genom att shoppa skjortor i centrum. Två stycken med olika mängd inslag av lila, tävlingens tema för mig och Tessan. Innan jag tog mig till tävlingshallen njöt jag lugn och ro tillsammans med en kopp kaffe och en härlig baguette med flytande skagenröra.

Själva tävlingen blev väl inte någon höjdare stämningsmässigt. Arrangemanget var i och för sig bra men Tess och jag hoppade över uppvärmningen av diplomatiska orsaker. Att sedan dansa en tävling med inspiration kombinerat med "internt mordhot" var inte det lättaste. Vi var inte riktigt överens om målbeskrivningen. Detta plus uttalade nerver utanför min egen kropp gjorde förhandlingssituationen än svårare. Efter tävlingen fick jag visserligen personligt beröm, men sammantaget var vår insats tam och inte med samma självsäkra intryck som varit en tidigare styrka hos framförallt min partner. 22 av 32 fick bli ett analyserbart resultat, men synen på dansen skulle förbli olika verbalt, (även om jag tror att vi egentligen har samma presentationsförmåga dansmässigt).

Efter tävlingens slut fick jag skjuts till Linköping. Där tog jag mig en nostalgipromenad innan jag dök in på en pub för att finna läsro. Blev kvar ett par timmar med smak för både chilinötter, Cola och Starköl. Hade egentligen tänkt att försöka åka linjekännedom hem med ett tidigare tåg, men den tanken avslogs när ölen började göra effekt. Tog istället det sena tåget hem och njöt av lugn och ro.
   Väl i Stockholm åkte jag direkt hem till Sandra.

Söndagen den 23 september: Att få sova ut lite var välbehövligt. Egentligen minns jag inte hur länge vi låg kvar, men eftermiddagen hade jag i alla fall ensam i min egen lägenhet. Förberedde arbetsmaterial för den kommande projektveckan i Norrköping.
   Tvättande av kläder gjordes effektivt under eftermiddagen. Själva torkningen fick vänta till natten, under tiden jag sov. En hektisk tillvaro redan innan allvaret började...

Måndagen den 24 september: Detta var bara början... En intensiv, intressant och hektisk vecka i Norrköping väntade. Gick upp redan vid fyratiden för att dels hämta den torra tvätten i torkskåpet och dels packa resväskan färdig. Klockan 05.30 bar det av, först till jobbet och sedan till Norrköping med 07.15-tåget. I Norrköping skulle jag komma att tillbringa fem arbetsdagar tillsammans med distriktets andra webbredaktörer. Målet var att sammanställa och bygga upp ett effektivt arbetsverktyg för trafikledare i den operativa tjänsten.
   Vi inledde med ett kortare informationsmöte. Därefter följde strukturanalys för att lägga en gemensam grund. Snart var jag själv igång med arbetsuppgifterna som skulle komma att prägla veckan. Spårplansbearbetning för områdets respektive stationer, en websida för var station och sedan sammanlänkning till arbetsverktygets menyer och andra verktygs- och hjälpmedelssidor.

En timmas god lunch men annars arbete fram till klockan 20.50. På vägen till hotellet skapades veckans tradition, att köpa någon slags varmkorv vid den mack vi passerade.
   Hotellet var mysigt, men rummet i minsta laget och dessutom med utsikt mot en innergård där det var absolut inget tecken på liv. Jag som helst vill ha en gata eller ett promenadstråk utanför för att åtminstone inte vara helt ensam vid målet mat på rummet. När man sover kan det väl i och för sig kvitta.

Tisdagen den 25 september: Vi var alla samlade runt våra datorer ca 08.30 för att sätta igång där vi slutade kvällen innan. För min egen del var det identiska arbetsuppgifter jag hade att göra med. Redigeringen av spårplansbilder tog mycket tid. Parallellt byggde jag upp och förfinade arbetet med den mallsida som skulle ligga till grund för stationsbeskrivningarna.
   Vi tog även denna dag en timmas lunch. Åkte med spårvagnen en bit upp i stadens centrum för att där finna en trevlig restaurant med tavlor på snedden och många andra mysiga ögonfångarobjekt runt väggarna. Uppfinningsrikt och intressant i mitt tycke, inte minst den tavla som var målad direkt på sammanfogade brädbitar...

När vi kom tillbaka till arbetsdatorerna hade vi både hunnit köpa öl på systemet, funnit en billig godisbutik och införskaffat en välbehövlig musmatta. Effektivt arbete till klockan 19.40. En kort kväll med tanke på att vi skulle basta och sedan gå ut på krogen.

Efter en fuktrik bastu, med en låg temeratur och ständigt påhejad temperaturökning, var jag än mer trött. Det kom att dröja till efter 23 innan vi gick över från hotellet till det närbelägna utestället. För oss som hotellgäster fanns fribiljetter att avhämta i entrén.
   Natten försvann snabbt iväg. Av musiken hade jag helt plötsligt blivit klarvaken och behövde inte längre tändstickor för att hålla ögonlocken öppna. I baren var det "två för en" vilket innebar att vi raskt blev stående med lite väl mycket dricka. Jag hade just beställt en stor stark samtidigt som Andreas beställt en drink, (6:a av något slag). Dessa dubbelproducerade produkter delade vi sedan broderligt efter förmåga.
   Andreas var ivrig förespråkare av Kareoke, något som jag kunde stödja om vi fick en bra låt. Arne var lite mer avvaktande till uppgiften. Sjungandet blev dock sedan lidande av att jag till slut fann dansgolvet intressant. Där blev jag kvar. Inte förrän 02.40 gick jag hem till hotellrummet för att finna sömnro...

Onsdagen den 26 september: Trots att jag varit sist hem från krogen, var jag först på plats. Redan 08.30 kunde man se mig slita med mina websidor... Andreas och Arne tog sovmorgon till strax efter 10.00, något som de väl kunde unna sig. Kvar i våra uppgifter blev vi sedan till klockan 23.45. Då var det dags för den vanliga "mackrundan" och införskaffandet av välsmakande korv. Sängen lockade sedan...

Torsdagen den 27 september: Jag var även denna morgon först till frukostbordet. Hotellfrukosten smakade utsökt trots att natten som vanligt varit lite för kort. De andra anslöt så småningom, något som gjorde att vi inte anlände till jobbet förrän 08.45. Å andra sidan var det tveksamt om jag skulle kommit snabbare fram ifall jag gått före. Jag hade nämligen inte tillgång till de nycklar som behövdes om man skulle korsa bangården, spårområdet, vid Norrköpings central.

Arbetsdagen blev utnyttjad till minsta beståndsdel. En liten förutsättning för att jag skulle finna riktig tillfredsställelse. Var också lite rädd att vi skulle hamna på ett tidssjälande möte i och med att vår projektledare kom på besök, men glädjande nog avhandlade vi allt simultant vid våra arbetsdatorer.
   Till lunch valde jag lasagne, något som passade utmärkt och var välsmakande. Kändes som om jag bytt lite livsstil när det uppdagades att jag snabbt ätit rent på tallriken i jämförelse med de andra. Kanske var det för att jag fortfarande räknade alla minuter som passerade oprövade och till synes outnyttjade.
   Webskapandet fortsatte till klockan 18.45. Anledningen till att vi inte satt kvar längre var att vi vid 20-tiden skulle äta en projektmiddag av finare slag. Efter en korttids relax på hotellrummet tog vi alla taxi till restauranten. Vi blev anvisade ett mysigt lagom stort bord och tilldelades menykartorna. En mycket välsmakande förrätt, laxtartar, och varmrätt, gösfilé med soltorkade tomater och potatis valdes ut. Varmrätten fick jag först veta var slut, något som förutom besvikelse utmynnade i vilsenhet i fråga om menyval och dryckesval. Men som sagt var, glädjande nog, fanns det två filéer kvar till just mig och jag slapp att vrida och vända på matsedeln med alla olika smaksensationer...
   Maten var den godaste sedan vinterns besök på Wallmans salonger i Stockholm. En trevlig belöning och avbrott i vårt kämpande.

Till efterrätt önskade jag mig en "svart kopp kaffe" och en jätteläcker glassbägare med maräng och chokladsås. Åter igen ville servitrisen göra mig besviken. Tyvärr så fanns det inte svarta koppar, men om det gick bra med vit kopp och svart kaffe så fanns det istället... *ler* Och visst, det smakade bra så också. När jag sedan fick frågan om smaken hade jag inget att anmärka på, bara en hint om min besvikelse att kaffet inte lyckts färga av sig på koppen.

Efter ett par timmars stillasittande vid bordet gick vi vidare till utestället vi besökt tidigare i veckan. Fribiljetter som kom väl till pass även om stämningen inte var lika hög. Yngre publik och framförallt färre personer i lokalen. Själv lyckades jag dock få dansa av mig lite energi även sedan de övriga i sällskapet dragit vidare. När klockan var ca 01.40 gick jag hem till min hotellsäng för att sova några timmar på maten...

Fredagen den 28 september: Uppe till frukost strax före 07.30. Precis som under onsdagsmorgonen förväntade jag mig frukost i ensamhet. Behagligt och skönt även om jag verkligen hade strävan att komma iväg tidigt till arbetslokalen. Efter att ha checkat ut var jag framme ganska precis 08.00. Fick nu tid att lägga handen på de arbetsuppgifter som kvarstod innan vi skulle göra samtida och gemensamma arbetsoperationer för hela regionen. Strax före klockan 11 gav jag klartecken till övriga om att grunden och förberedelserna var klara för överflyttning i "skarp miljö". Någon halvtimma senare kunde jag ägna mig åt rättningar och de sista försöken att finna en genogående layout för de stora spårområdena och stationerna i Stockholmsområdet. Mycket finns kvar att göra, men allt är verkligen på rätt väg i utvecklingen. Tror vi alla var stolta när vi satte oss på våra respektive tåg hem...

Hem var jag jätteglad över att ha en förstaklassbiljett i min hand. Visserligen till fel tåg, men ett utrymme där det fortfarande fanns några lediga platser att tillgå. I andraklassutrymmet kom man knappt fram en endaste millimeter om man försökte. Proppfulla gångar, nästan mer än jag förr sett. Hem kom jag i alla fall och pustade ut ordentligt i hemmet innan jag tillslut duchade för att så småningom åka till Mälarsalen för att dansa.

På vägen till Mälarsalen var jag tvungen att äta en bit mat. Satt på Mc Donalds vid Zinkensdamm och höll nästan på att somna. Kom till slut fram till det efterlängtade dansgolvet och min kära Sandra som jag inte sett på nära nog en vecka. Härliga danser och en något piggare jag mot slutet av danskvällen som blev nästan en och en halv timma lång för min del...
   Vi åkte hem till Sandra för en natt och sömn...

Lördagen den 29 september: Ingen rast och ingen ro... Tidigt uppe ännu en dag, denna gång för att bli hämtad vid Gullmarsplan och resa till danstävling i Ludvika. Tävlingen med Tess, kanske den sista, gick bra. Mest glädjande var att vi lyckades vända en domares åsikter såpass att han till slut satte oss på första ranking i finalrundan vi hade tagit oss till. En sjätteplats blev det och den första C-klasspoängen. Detta trots att vi hade tämligen olika syn på hur tävlingen skulle genomföras dansmässigt. Jag tror vi hittade rätt och fick som bevis på detta ett motstridigt beröm som sedan indirekt återtogs. Allt beroende på vems ide det var att dansa som vi gjorde... *ler*. Hur som helst, med de rådande förutsättningarna gjorde vi ett stort jobb. Ett arbete i samma riktning, (och konsentration på vår dans var för sig), hade kunnat leda hur långt som helst. Motsatsen var inte heller orealistisk att tänka sig...

Hem från Ludvika fick jag skjuts med Niklas och Anki. Väl i storstaden åkte jag tunnelbana och tvärbana hem till Sandra. Inte heller denna natt blev den längsta, men fullt njutbar i rätt miljö...

Söndagen den 30 september: Upp redan 05.45, för att vara på jobbet till 07.00 och ett övertidspass, förmiddag och natt. Tiden mellan arbetspassen nyttjade jag främst till att sova, när jag väl slet mig från jobbet. Resten av sysselsättningar har jag glömt...

Måndagen den 1 oktober: Nattens arbetspass var till belåtenhet. Efter avslutad tjänst åkte jag hem till min sovande Sandra. En mysig morgon tillsammans innan det var dags för henne att åka till jobbet. Själv sov jag ordentligt till eftermiddagen. Då hade jag ett välgörande pass hos min dansvän och kiropraktor Fredrik. Fick både välbehövlig justering av beckenbenet och halsen. Blev nog någon centimeter längre. Underbart!!! Allt detta kombinerades med massage, stretching av vissa muskler, elmassage i nedre delen av ryggen och även lite ultraljud på djupet. Alla knutar löste verkligen upp och det var underbart att gå mjuka steg därifrån.
 
Efter behandlingen gick jag en promenad till Odenplan. Där hittade jag till slut ett trivsamt matställe. En pizza och en "stor stark" var vad jag unnade mig. När tiden var inne åkte jag till Nackswinget för att hjälpdansa. Fick god tid att ytterligare dansa med Victoria och i alla fall lära mig hennes namn. Blev kvar ganska länge och dansade slutligen med en påhälsande tjej från Sollefteå, letandes efter en stockholmsklubb att trivas i. Rolig och trevlig att dansa med...
Kroppsvård...
Fredfik förevisar min personliga kroppshållning...
Fredrik förevisar min personliga kroppshållning.

Natten spenderade jag i mitt eget hem. En liten möjlighet till personlig återhämtning...

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2005-12-22 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!