01-07-01, söndag
Bland annat Dansveckan på Öland
Så blev det morgon den andra dagen. Kan knappt fatta att jag åter igen är är på Öland för att dansa. Åren går fort när man ser tillbaka och inser att det är för sjätte året i rad. å andra sidan en vecka som är så välbehövlig i och med att den blir precis vad man gör den till. Hittills en sommarvecka men både roligt och extremt trevligt sällskap i egenskap av Sandra, Jenny och Patrik.
Lördagen den 30 juni: Vaknade upp i Nyköping på en bäddad och nästan okänd soffa. Resan mot Öland var redan på börjad i och med att Nyköping var aktuell utgångsort och soffan belägen i samma stad, hos Patriks föräldrar. Jenny och Sandra var också på plats men för natten inneboende hos Jennys mamma.
Patrik inledde dagen med biltvättning. Efter frukost packade vi in sakerna i bilen, hämtade töserna och gav oss av. Nästa delmål blev OBS Stormarknad i Kalmar. Emedan vi fortfarande var vilsna ifråga om köpcentrats uppbyggnad stötte vi på våra Ölandsgrannar Tomas och Ulrika. Rätt affär hittade vi när vi väl hade målsättningen lite klarare för oss.
Trots att vi inte hade någon inköpslista klar för oss, stod vi inte villrådiga i mer än någon minut. Sedan började fyra olika viljor sträva efter sitt. Hela tiden tydde man sig till den som kunde ge stöd i olika valsituationer. -"Jo, men visst vill du ha risgrynsgröt till frukost också?". Och ja... Både risgrynsgröt, kanel och socker inköptes tillsammans med all yoghurt, fil och juice som skulle komma att förgylla den närmaste veckans frukostar.
Med fullpackad bil, där Patrik och tjejerna nu tappert umgicks med matvoror, fortsatte vi den sista restimman till Lundegårds kamping. Väl framme checkade vi in och lastade ur bilen snabbt och effektivt. Bäddningen var snart gjord för alla utom lilla jag, som inte kom fram i mängden av folk. En dryg halvtimma efter ankomst stod dessutom den inköpta och nygrillade kycklingen klar att serveras tillsammans med ris och currysås. En härlig smaksensation under en härlig kvällshimmel.
Sandra diskade på nolltid. Därefter blev det lagom tid över för den personliga hygienen inför danskvällen. En kortare bastustund, bland annat tillsammans med årets bastuligeskandidater.
Danskvällen blev bra. En härlig start på dansveckan, även om jag kroknade lite mot slutet. Redan under fikatiden i pausen var jag påtagligt trött och tagen.
Natten avslutades med allsång utanför en annan stuga. Gitarr och sång i allehanda stämmor och stämningar till klockan var ca 04.30 och sömnen skulle ges en liten chans.
Fredagen den 29 juni: Tidigt om morgonen gav jag mig av till Mörby Centrum för att vid 10-tiden sitta i frisörsstolen hos "JS". Skönt att bli modifierad och anpassad för sommar och dans. Med gott huvudresultat fortsatte jag in till staden, där ett par nya skor inköptes. På jobbet blev jag engagerad i 45 minuters tjänstgöring, rätt tid på rätt plats. Det behövdes...
Hemma packade jag och blev någon gång efter 18-tiden hämtad av Patrik.Sent men någorlunda effektivt hämtade vi därefter upp Sandra och Jenny föv färd mot Nyköping. I nyköping festade Patrik och jag på en pizzeria. Tjejerna hade sin egna kväll hos Jennys Mamma. Efter 40cl mjölk och lika mycket cola, var det inte konstigt att vågen hemma hos patrik visade mycket. Därtill ska läggas den goda pizzan... Sov gott om natten.
01-06-28, torsdag
När dygnet började hade jag stora planer för dagen. De smiddes medan jag var på resande på väg hem från Sandra med nattbussen. Väl hemkommen fick jag för mig att det var tvättid. Några få timmar senare skulle jag enligt planerna hänga tvätten, åka förbi jobbet och sedan ta morgontåget till Göteborg för att hälsa på syrran.
Tvätten blev ren, hängd och dessutom torkad, men av resan blev intet. Jag var helt "död" och förblev så under hela förmiddagen, lunchen och ända fram till kvällen. Kanske tur att jag inte åkte till Göteborg i och med att en kallfront redan svept in där. Hemma bjöds jag på sol, värme och framför allt en härlig middagssömn ute på balkongen.
Om kvällen åkte jag istället till Uppsala med "Blomman", Jonas och Nilla för att ta en öl. Troligtvis min sista resa med frikortet, som för egen del upphör att gälla den 30 juni. Då kan jag inte utan kostnad tillhöra gänget, de som har kvar frikortet... *snyft*. Jag kommer känna mig isolerad och ospontan som person.
Hur som helst så blev det trevligt med öl i Uppsala bredvid järnvägen, på östra sidan. Telefonen ringde strax efter att jag blivit serverad ölen. Hörde den först inte, men när den ringde en andra gång fick jag från mobiltelefonen uppmaningen att se klockan två. Där satt flygstridsledningseleverna samlade med min Luleå-vän och fd klasskompis "Söder" i gänget. Passade på att prata en hel del med honom innan jag drog mig tillbaka till mitt luffargäng.
Efter en timmas Uppsalavistelse vände vi hemåt igen. Jag var åter igen trött, men nöjd över att ha kommit utanför mitt trivsamma hems fyra ytterväggar.
Onsdagen den 27 juni: Onsdagskvällen blev så njutningsfull som jag hade föreställt mig den. I sällskap med Sandra vandrade vi en lång slinga på båda sidor om Årstaviken, via Liljeholmsbron och Skanstullsbron. De sista minuterna av direkt solstrålning om kvällen hann vi njuta vid Tantolunden. Med de sista minuterna menar jag innan solen försvann bakom bebyggelsen.
När det började bli småkyligt reste vi på oss och gick vidare längs vattnet från Tantolunden. Blev igenkänd och påkallad uppmärksamheten med orden: -"Hej Tågtrafikledningen." En kollega som kom cyklandes. I ärlighetens namn tog det några sekunder innan jag placerat tankarna rätt...
Åter igen hemma hos Sandra bjöds det på välsmakande te och en god bulle. Någon minut efter midnatt, efter ett par underbara foxtrotlåtar som exempelvis "SOME PEOPLE" (Cliff Richard), gick jag ut i den underbara sommarnatten. Njöt hundraprocentigt av att shorts fortfarande var rätt klädsel temperaturmässigt sett. Måste ha varit dryga 20 grader även då. Under hemfärden utnyttjade jag bland annat den nya snabbspårvägen till Alvik.
01-06-27, onsdag
Det är verkligen skönt att ha ledigt nu när det är riktigt högsommarväder. Ikväll ser det ut som om jag får njuta av vädret på en långpromenad med Sandra, en av mina kommande Ölandssambos.
Tidigare idag har jag sorterat in ett antal nytagna filmer i mina album. Underbara bilder från Niklas och Monikas bröllop i maj, Motalabuggen, midsommarfirandet och mycket, mycket, mer. Dessutom har jag arbetat med OJJE-projektet, två timmars övertidstjänstgöring i hemmet, mestadels ute på balkongen tillsammans med min dator.
Tisdagen den 26 juni: Arbetsnatten gick oerhört snabbt. Jag var glad att jag kunde vila mina ögon i nästan en halvtimma under en lugn period. En stor mängd arbeten fanns, men tågen gick mycket bra. Lite hektiskt blev det vid framväxlingen av tåg i Västerås efter femtiden på morgonen. Då blev jag tvugen att försena ett Eskilstunatåg med 8 minuter för att över huvud taget lyckas med alla samtida tåg- och växlingsrörelser. Tyvärr hade jag missat att just det tåget skulle avgå just då...
Gick och la mig i vilrummet efter arbetspassets slut, men blev väckt av min mobiltelefon efter bara dryga två timmars sömn. Då var det Banverkets dataavdelning som sökte kontakt med mig för att reda ut en rad problem som jag tidigare sökt lösningen på. I någorlunda god form var det lika bra att ta tillvara chansen att få ordning på verksamheten innan den kommande semestern. Jobbade därför två timmar övertid med diverse Outlook-administrationsarbete. Det var skönt att få så många frågor ur världen samtidigt.
Resan hem inleddes med att jag hämtade ut nyframkallade bilder. Åkte därefter hem för att kolla posten, men inget intressant fanns att läsa. Därför fortsatte jag till OBS Stormarknad där en ny kamera inköptes för att säkerställa Ölandsresans krav.
Kvällen var uppbokad för ett affärsmässigt möte med min kompis "Blomman". Köpte hans oerhört välvårdade och näst intill repfria cykel av årsmodell -86. Den hade stått avställd sedan 1993 med punktering. Nu har han själv en värstingcykel, men hans gamla 10-växlade cykel blir ett bra kap för mig. Det var en underbar fröjd att susa fram med cykeln under min hemfärd. Faktum var att jag endast behövde pumpa bakdäcket vid fyra tillfällen under den mil jag körde. Tog nämligen lite omvägar förbi minnesväckande barndoms- och ungdomskvarter. Jag skulle vilja skriva ett avsnitt om alla dessa minnen, personer och minnesmärken, om jag bara visste att det var uppskattat. Där skulle jag kunna tala om precis hur mycket mina vänner och ungdomliga ögonstenar har betytt och fortfarande betyder för mig minnesmässigt. Mycket kommer jag att bära med mig som vackra milstolpar.
Träden och tomterna vi smög omkring vid, promenaden jag gick för att posta ett kärleksbrev bredvid tomten dit brevet skulle och inte minst det kärleksbrev som gav mig ett hjärtligt "hatbrev" tillbaka. En underbar skoltid hade jag vad jag minns. Synd att jag inte lyckts hålla bättre kontakt med "Hollywoodgänget", från högstadietiden, än vad jag gör. Området kring SF:s gamla lokaler i Rotebro har sin historia och många passionerade ungdomsminnen. Allt detta omgärdat med en mystisk kraft när man styr cykeln igenom området, förbi fotbollsplanen och gårdshusen samt huset där gängets centralfigur "Stina", (Jenny), bodde. Genast blir man till sinnet samma gamla "Perki Cino Vanetti" som man en gång var...
Väl hemma smälte jag dagen och riktade så småningom in mig på att sova, något som jag även lyckades bra med.
01-06-25, måndag
Idag har jag njutit av en riktig "TILLFREDSSTÄLLELSEDAG". Eftersom det inte hände mycket under gårdagskvällen hade jag gjort klokt i att lägga mig så tidigt som jag gjorde. Vaknade tidigt om måndagsmorgonen pigg och pysselsugen. Efter att ha nappat på ett TELIA- förmånskundserbjudande, med en nästan gratis wap-telefon, (NOKIA 3330), i ett abonnemang som som ger fyra gånger så låga samtalskostnader och samtidigt 1000 kronor att ringa för, var jag på gott humör. Ett steg vidare i utvecklingen av mina wap-sidor som ännu inte lagts ut på nätet.
Diskade och gav mig sedan på det riktiga tillfredsställelseprojektet, fönsterputsning. Med dammsugaren som vapen och förberedelseverktyg hade jag inget problem med att få bort all spindelvän, alla spindellik och eventuellt en och annan ej tillräckligt kvick och vaken spindel. Med trasa och fönsterraka blev sedan fönsterrutorna vad dom inte varit på länge, riktigt genomskinliga. Som den muntergök jag vid detta laget var, fortsatte jag att framföra min supersköna dammsugare. Svepte fram över golven, i skrymslen och vrår, med fortsatt lyckat resultat. Måste kanske erkänna att jag gjort ett bra val av verktyg, nu när jag i det närmaste lämnat sopkvasten kvar, vilandes i ett hörn. Antalet svårfångade dammråttor har minskat och känns på något sätt utrotningshotade. Kanske dags för någon militantisk djurvänsorganisation att vakna till? Vad sägs om "Kvalsternas vänner"?
Middagssömnen har blivit lidande. Skulle kanske ha behövt sova lite på eftermiddagen. Nu blir det endast någon enstaka timma på jobbet innan nattens arbetspass börjar, det sista innan min schemalagda långledighet och därefter två veckors semester. Mina arbetsprojekt kräver nog dock ett par timmars övertid de närmaste dagarna, men det blir ju en ganska fri sysselsättning, om än riktigt viktig. Får hoppas på medvind under de arbetstimmar jag effektivt ska försöka göra riktig nytta.
Söndagen den 24 juni: Efter att ha jobbat sent om lördagen vaknade jag upp på jobbet. Hade valt att stanna kvar eftersom jag började söndagens arbetspass klockan 07.00. Hade mitt favoritpass men kände mig lite för splittrad för att göra nämnvärd privat nytta av detta. Fick i stället ägna mig åt de få tåg som rullade, vilket inte var fel i sig.
På eftermiddagen åkte jag hem för att ta det riktigt lugnt. Planerade Ölandsresan med de andra. Eventuellt åker Patrik, Sandra och jag ner till Nyköping dagen innan själva huvudresan. Därefter ansluter Jenny på resdagen. Vi får se hur det blir?
01-06-23, lördag
Midsommarfirandet med mera...
Nu är det tätt mellan isobarerna. Inom några timmar är den riktiga sommaren utlovad att starta. Kännetecknet är den otroligt starka och byiga vinden, som nu blåst bort i princip alla de moln som hittills kännetecknat den passerade delen av sommaren. Emedan jag väntar, under eftermiddagen och kvällen, ska jag jobba...
Fredagen den 22 juni, (Midsommarafton): Så här i efterhand kan jag säga att uppladdningen blev den absolut bästa tänkbara för att jag skulle vara på festhumör och på hugget. Slet hela natten och tidigt om morgonen med författandet av medlemsblad till bostadsrättsföreningen. Ursprungligen hade det varit tal om en utdelning efter maj, innan midsommar, men nu har det hastigt och lustigt krävts två medlemsblad. Samtidigt såg jag en bra film som jag kände igen i många stycken. Det tog visserligen en dryg halvtimma innan jag var säker på den saken. Ett omåttligt lyckligt kärlekspar som är skapta för varandra. En dag går något snett och ena parten vill vara fri. När motparten tigger om att få stanna blir det till en medvetet utnyttjande, pinande och nedtryckande bekantskapssituation. Totalt nedtryckt och efter några års ofrivillig utlandsvistelse kommer hämden. Förhållandet blir det motsatta när den plågade parten tar på sig rollen som ständig vårdare för den nu ångerfulla halvförlamade parten. Girigheten leder till slut, sorgligt nog, till bådas död.
När författandet var klart gick jag till kopieringsrummet. Utdelningen gick lite långsamt i och med att jag inte ville väcka någon sovande medlem. Brevlådorna var naturligtvis inget problem, men brevinkasten desto mer koncentrationskrävande i tidningsbudsutdelningstid. Så snart jag kunde gick jag och la mig för ca två timmar sömn.
När jag vaknade var jag mycket välmotiverad och nöjd. Klockan var 05.30 och jag gjorde mig i ordning för en arbetsdag, en kort och mycket trevlig sådan. Började vid sjutiden och slutade klockan 13.15. Perfekt avvägd tid som dessutom bjöd på underbart god midsommarlunch vid arbetsplatsen. Tiden gick fort och jag kände mig pigg ända tills dess jag satte mig på pendeltåget för att åka ut till mina föräldrar. Då försökte jag sova varenda minut jag kunde.
Hos mina föräldrar åt jag ytterligare lite god mat. Var nöjd med att jag lyckats få tid över att hälsa på dem just denna midsommarafton. Dessutom fick jag chansen att låna bilen inför kvällens grillfest hemma hos Jonas.
Välbehövligt åkte jag hem och sov middag en enstaka timme. När jag vaknade upp kände jag mig åter igen alert och mycket festlysten. Bilen styrde jag till Sandra där också Jenny hade mött upp. Hade lovat att ha bilen med mig för att hjälpa Sandra med transport, eftersom hon olyckligtvis nyttjar ett par kryckor just nu.
Efter att ha fått se det hemmet, välomtalade stjärnor och discokula i sovkammartaket, åkte vi till Jonas. Där blev jag raskt sysselsatt med att montera ihop den splitter nya grillen. Ett jobb som gick relativt smidigt och bra. Grillningen tog vid när gänget med Johan och Cissi plus ytterligare en person anslöt. Resultatet blev en underbar smaksensation och perfekt grillat kött, champinjoner och lax. Därtill sås, potatissallad och fäskpotatis. Efterrätten var inte sämre den. Jordgubbar, efterrättspajer, glass och vaniljsås.
Som jag tidigare nämnt var jag på perfekt festhumör. Precis lagom trött för att vara kvick i tanken och rapp i käften. Johan var som vanligt underbart rolig att pika med rappa ord och utsvävningar. Sandra fick Johans hedersuppdrag, att stoppa in en stor jordgubbe i truten på mig när jag satte in en perfekt ordpoäng *ler*. Många skratt och jordgubbar blev det. Förutom Norska vattenfall, vandrande pinnar, kycklingar och hönor diskuterades livets alla glädjeämnen och plågor.
När festen avslutades, dryga timmen efter midnatt, hade Jenny tappert diskat och jag med rastlöshet i kroppen torkat disken. Soffan bjöd mys i all ära samtidigt som både Sandra och Jenny fick se bilder från Jonas och min alpresa tidigare i våras. Vilka kära minnen...
Bilen förde först Jenny till sitt hem, därefter fortsatte resan Sandras port, innan jag själv åkte hemåt i gryningen för att sova... En mycket lyckad midsommarafton med passionerad livslust...
01-06-21, torsdag
Det känns verkligen att det är dagen före midsommarafton. Rastlös är jag, mycket beroende på att timmarna redan är förbokade för plikttroget skrivande vid min dator. Har inte riktigt hunnit andas sommarluften ännu, mer än under de promenader jag unnat mig. Men då har det inte sällan duggregnat. Hur midsommaraftonen ska bli vågar jag inte ens drömma om, även om jag längtar till den grillning som om midsommaraftonskvällen finns planerad.
Onsdagen den 20 juni: Hade tack och lov en kort arbetsdag. Det dröjde visserligen innan jag kunde slita mig ifrån jobbet, men jag gjorde i alla fall stor nytta där.
Efter arbetsdagen strosade jag runt i stadens affärer för att klappa, klämma och känna på allehanda gosedjur. Lät sedan en struts få agera brevduva, en som man med gott hjärta kunde stänga in i en brevlåda utan att vara djurplågare. Vad gör man inte för att finna ett gott och kärt hem åt sina små vänner?
Stannade i Norrviken under ett par timmar för att besöka mina föräldrar. Eftersom de inte var hemma riggade jag upp datorn på deras uteplats och började med övertidstjänstgöring. Effektivt hann jag jobba i mer än en timma innan jag fick hemkommande sällskap. Blev bjuden på en pizza. På hemvägen tog jag mig en långpromenad till Rotebro. Kände på vattnet och längtade efter att ha en filt att sova på.
Hemkommen vid 19-tiden gick jag och la mig. Pratade ganska många gånger i sömnen, jag menar telefonen, för att förbereda och någorlunda samordna midsommarfirandet. Planerna fick gro ytterligare under årets kortaste natt...
Tisdagen den 19 juni: Jag vaknade vid 06.30-tiden, hur pigg som helst. Arbetade under förmiddagstimmarna flitigt med styrelsearbete i hemmet. På jobbet blev jag både rastlös och sällskapssjuk. Sökte efter promenadsällskap men hade svårt att få napp. Maria missade jag till exempel med någon meter när jag med mitt "tunnelseende" strosade igenom vänthallen till pendeltågen. Såg däremot min nuvarande danspartner och en fd danspartner som kunde intervjuas om eftermiddagens inköp och planer för midsommar. Slutligen fann jag sällskap i kvällen hos Jenny, lika rastlös som jag...
01-06-18, måndag
Dagen har varit tuff. Nöjd lyckades jag visserligen komma hemifrån tre minuter tidigare än normalt, vilket gjorde att jag kunde hålla jämna och lugna steg för att hinna med tåget som gick enligt ny tidtabell, klockan 05.17. Men sedan gick något snett. Det går inte att skylla varken på hunger eller trötthet, bara att det kändes fel att hålla skenet uppe när jag inte hade den självdrivande glädjen inom mig.
Den nya tidtabellen gjorde att koncentrationsnivån behövde vara stor och stark direkt från start och hela arbetspasset ut. Lokförarna arbetade precis som jag med frågorna flygandes i huvudet. Inget kunde tas för givet, invanda mönster var obrukbara och rutinen likt en nybörjares. Att ha alla tåg rullandes samtidigt, att få dem till rätt spår över allt och dessutom svara i telefonen på alla frågor var rent utsagt ett "hästgöra". En riktig lättnad att bli avbytt vid 13.30-tiden och arbetspasset var över. Glädjen kommer nog snart smygande, men jag har så mycket jag måste göra för att ro alla pågående projekt i hamn och få ro.
En glädjespridare och tidigare arbetskollega, från OBS Stormarknad och "förr", mötte jag trevligt nog under min "avkopplingsrunda" runt stan. Hon var välmående med studier avslutade, jobb garanterat och ledighet fram till slutet av Augusti. Dessutom en snar resa till Prag. Hur som helst fick jag ny energi. Lustigt nog hade hon just skickat iväg ett e-mail som låg "hemma" väntandes på läsning...
Efter att om eftermiddagen fortsatt mitt strosande och handlande kom jag hem för att sova middag. På kvällen var jag åter igen på stadiga fötter och på bättre humör. Det gjorde mig aktiv i mitt något tidspressade projektarbete på hemmaplan, i samarbetet mellan Sveriges Radio och Tågtrafikledningen.
01-06-17, söndag
En helg med energi...
Pigg och utmattad på en och samma gång sitter jag nu vid datorn för att skriva. I tvättstugan åker tvätten runt och blandas i en nästan timmeslång process. Eftermiddagen är tänkt att användsas för läsning, ett arbetsuppdrag och lite annat, såvida inga oemotståndliga förslag inkommer under eftermiddagen.
Fredagen den 15 juni: Efter en arbetsnatt som var en av de mest hektiska jag haft, med knapptryckanden och telefonsvaranden för en mängd banarbeten i nattens timmar, infann sig lugnet först vid 04.30-tiden. Då kändes det att grunden för en bra trafikmorgon kunde skapas. Ett mycket välkommet och överraskande e-mail hade jag visserligen hunnit läsa under de hektiska timmarna, men svaret tog mer än två timmar att hinna skriva, trots ett begränsat antal textrader.
Innan jag lyckats komma ut från jobbet tog trötthetsprincipen över. Valde då att uppsöka vårt vilrum istället för att först åka hem. Sov där till ca 11.30 då jag "pigg" började skruva på mig. Var oerhört törstig varför jag köpte mig en stor Cola på M´c Donalds. Avnjöt där lite av en "ledig dag" tillsammans med en bok.
Väl hemma lagade jag mat och fortsatte mitt läsande till dess det var dags för en underbar danskväll på Barva Loge. Vid 19-tiden blev jag förstklassigt hämtad av Maria vid mitt hem. Tvärs över sjön rasade vid det laget en troligtvis nystartad skogsbrand med en diameter på ett hundratal meter. Lika tänd var jag när vi närmade oss målet och hämtade upp Andreas och Cissi. Inom gruppen hade ordet om fika förvandlat oss till delägare av saft, bullar och jordgubbar. En slukningsbar kombination när vi under danskvällens pause lyfte fram och ökade den sociala mysfaktorn ytterligare några procent. Själv hade jag redan hittat rätt på dansgolvet. Fick dansa med min dansprinsessa och även lära känna hennes vänner. En fartfylld upplevelese det med, (på dansgolvet). Ölandsveckan har alla förutsättningar om alla fattar rätt beslut vid rätt tillfällen. Visserligen en nog så svår process att ekvationsmässigt nå rätt resultat i. Ibland är det tillräckligt svårt att räkna ut vad ett plus ett kan bli, även om jag efter noggrann utvärdering tror mig ha ett bra svar... Kan kanske betyda ännu mer än vad underbara danser redan betyder för lilla mig idag...
När natten var kommen åkte gänget hemåt igen. En mysig biltur i den vackra sommarnatten. En tunn månskära, dimma som lättade från ängarna, aktivitet i baksätet och olika sorters god choklad som gav mersmak...
Lördagen den 16 juni: Morgonen var redan ett faktum när jag blev hemkörd och avlämnad av Maria. För mig blev det ca fyra timmars sömn innan det var dags att gå upp för att åka på en heldagsträning med tränaren Jocke Larsson. Den startade vid 10-tiden och pågick till 17. Då hade sista timmen ägnats åt tempodansträning. Slut och utmattad stapplade jag därpå till duschen. Fick skjuts hem men blev ändå sen till Lindas inflyttningsfest.
På pendeltåget till Karlberg-Jakobsberg fick jag sällskap av min fd klasskompis David och hans flickvän. Så mycket vi hade att avhandla. Vi insåg att det var ca två år sedan vi sågs, och då bara som hastigast i butiken, Seven-eleven, vid Vasagatan. Jag måste leta fram de demoinspelningar vi gjort tillsammans. Riktigt bra låtar med syntar som grund. Orkesterkänsla på den senaste låten. Kanske inte måste nämna att han är musiker?
Det mest spännande i sammanhanget är att vi alla skulle på en inflyttningsfest, i Jakobsberg, samma tid osv... Dock ej samma fest, vid närmare efterforskning...
Lindas fest blev trevlig. God mat och trevliga personer. En sånghörna dit jag vid några tillfällen sökte mig för att i lämpliga låtar ge ett bidragsförsök till den mycket finstämda sången. Att det var flera personer från en sånggrupp gick inte att ta miste på. Rysningar gavs... (och minnen från skidsemestern i Frankrike då underhållning hölls i stolsliften).
Efter midnatt, någon gång, fick jag skjuts hem av ett par som också var flytthjälp åt Linda, tidigare i våras. Vilken lyx...
01-06-14, torsdag
Dagen går i arbetets tecken. Mycket har jag hunnit med under mitt första arbetspass mellan klockan 06.00 och 14.00. Det har varit en effektiv kombination av fjärrtågklarering och administrativ tjänstgöring. Ikväll ska jag tillbaka för att arbeta mitt ordinarie nattpass, med början 22.00. Till dess hoppas jag hinna sova lite, innan jag vid 19.30-tiden ska gå på ett uppföljningsmöte med styrelsen och Bredbandsentreprenören SOLLENTUNA ENERGI.
Måndagen den 13 maj: Festandet på äppelpajen från gårdagen fortsatte i och med att jag lyckades bjuda hem Jenny på en kortvisit. Tyvärr blev visiten extremt kort, eftersom restiden för henne blev lång och jag styrdes av styrelsemöte med min bostadsrättsförening vid 19-tiden. I ärlighetens namn hann vi endast äta en liten portion äppelpaj med glass, innan jag var tvungen att rusa. Jenny fick själv låsa efter sig för att allt skulle fungera någorlunda skamfritt *ler*. Hur som helst en "minifest" på 20 minuter.
Under arbetsdagen hann jag sortera ca 400 e-mail till rätt mappar och kasta en hel del "skräp". Om någon vecka kanske jag är ikapp projektet med strukturella förändringar som jag effektivt lärde mig under "Time Management"-kursen för två veckor sedan. Nyttigt värre för ostrukturerade lilla mig...
01-06-12, tisdag
Trots att hyllorna fortfarande är oförskämt dammiga och att mina fönster lyfter fram spindlarnas framfart, eller snarare min feghet när det gäller att putsa bort fåglarnas märkning, är jag riktigt nöjd med tillvaron. Trivs som en sommardag i min lägenhet och har dagen till ära investerat i husgeråd som många i min bekantskapskrets väntat på i sju år, sedan jag flyttade hemifrån. Köpte mig nämligen min fösta dammsugare idag. En supergullig liten pryl som var en dröm i sig att svepa fram med över golvet. Om det var inspirerat av besöket, (min kära danskompis Maria), vet jag inte, men det kändes för första gången helt rätt att ersätta min underbara sopkvast med någonting nytt och följsamt.
Maria bjöds under kvällen på en något försenad äppelpaj med vaniljglass. Men god var den och absolut i min smak åtminstone. Mättnaden kom snart smygande och jag var jättenöjd. Den sena kvällen kom dock alltför snabbt men kanske lämpligt ändå? Naturen har ju sina lagar...
Arbetsdagen var också till förnöjelse. En hel del problemlösning och utvärdering gällande det riksomfattande samarbetet med radiostationerna kunde till slut låta sig göras. Ännu en bit kvar innan jag är nöjd för tågtrafikledningens räkning. Två timmar dirigerade jag tågtrafiken åt en kollega, vilket jag räknade av tidsmässigt som fritid och tid jag inte skrivit övertid på tidigare. Med andra ord en sex timmar effektiv arbetstid med mitt specialuppdrag. Därför kan jag sova med ett riktigt gott samvete...
01-06-11, måndag
Började arbetsdagen tidigt och åkte för en gångs skull tunnelbana till jobbet söderifrån. Hade nytta av den kompletterande linjekännedomsresan jag gjorde under fredagen, eftersom jag för första gången på allvar ansvarade för den nya linjen Kallhäll-Kungsängen. Mycket har blivit enklare även om det finns vissa nya ställningstaganden att vänja sig vid.
På väg hem njöt jag av att utomhusluften för en gångs skull, (hittills denna sommar), var riktigt skön. Somnade på min "sova middagmadrass" och sov gott i några timmar. När jag vaknade ringde jag Maria för att intervjua henne om den gångna helgen och hennes resa till västkusten och södra Sverige. Efteråt hade jag perfekt energi för att trolla bort disk, vika kläder och bringa nytt ljus i lägenheten med nya glödlampor där de brunnit färdigt.
Snart dags att vila batterierna och drömma ljuva drömmar.
Söndagen den 10 juni: Sängen var skön och jag tillät mig en lagom sovmorgon, men såpass kort att jag kunde hinna med snickeri- och växtarbete. Lite småavancerat eftersom jag beslutat att min största självvattnade kruka skulle förses med ett rejält järnrör och en "lutningsförhållandeskylt" från järnvägen. Snickeriarbetena kom sig av att ett rejält och effektivt funktionsdugligt stöd skulle stötta den tunga skylten. När skylt och stöd var på plats planterade jag om mina stora gröna växter. Hoppas bara rotsystemet blev tillräckligt stort för att få växterna att trivas igen.
Städade efter mina upptåg och unnade mig därefter att läsa lite. Läsningen blev inte så långvarig eftersom Jenny bjöd in mig till en mysig videokväll hemma hos henne. Vindruvor beställdes av henne och jag var på plats vid 20.30-tiden. En underbar dansfilm, "CENTER STAGE", avnjöts. "Ett måste för dansbitna" enligt Aftonbladets recension, och jag ska erkänna att jag gärna skulle ha den i bokyllan hemma. Vilken dans, inte minst utförd av AMANDA SCHULL som spelade "Jody" i filmen. Många andra dansare borde nämnas, men listan skulle bli lång...
Stannade kvar över natten för att tidigt om morgonen åka till jobbet
Lördagen den 9 juni: Gick upp i lagom tid för att åka in till stan och gå på en förevisning gällande den kommande tågsimulatorn, "Microsoft Trainsimulator". Mycket intressant även om jag undrar om jag kommer att behöva en ny dator på köpet? Simulatorn är beställd för att jag ska kunna få den lagom till dess den släpps i Sverige efter midsommar.
Åkte hem till Jenny några timmar på eftermiddagen för att få trevligt sällskap. Snart dags att planera Ölandssemestern tillsammans med Sandra och Patrik som också ska bo med mig. Men så långt har vi inte kommit med planeringen ännu...
Jenny skulle vidare på fest, varvid jag tillsammans med min bok väntade in min kompis "Blomman", då han om kvällen skulle komma hem. Han duschade efter sin cykeltur. Därefter åkte vi iväg till Sollentuna Centrum för att dricka en öl, "Arboga 7,7". Vid midnatt åkte jag hemåt...
Fredagen den 8 juni:Det bjöds och blev en mycket intressant arbetsdag, inte bara beroende på att jag ibland hade svårt att genomskåda varför ställverken inte följde mina önskemål och kommandon hela tiden, utan även beroende på hur jag kraftigt reagerade på en uttalad mening från "fel person", "oläplig tidpunkt" och när jag var långt ifrån känslan av samma tankebanor. Under dagen hade jag för en gångs skull en tur med schemalagd utbildningstid mellan klockan 12.00 och 13.40. Därför gladde jag mig åt att kunna åka linjekännedom för att se den nya sträckningen Kallhäll- Kungsängen. Annars är det nästan omöjligt att få tid till sådant i dessa dagar.
När tiden var inne och jag skulle hämta loktillstånd möttes jag av en kommentar från oväntat håll.
-"Ska du åka linjekännedom, det borde du väl tala med oss om först!!!" Osäkert, (trots att jag har jobbat på samma arbetsplats sedan september 1997), svarade jag: -"J...aaaa..., det kanske jag borde???" Hur som helst blev jag utan förvarning placerad att trafikleda en bana för att en medarbetare skulle komma ifrån tidigare. Naturligtvis något som jag stödjer till fullo och mycket väl kunde göra med hjärta och glädje för den som kunde dra nytta av det. Men fortfarande kunde jag inte hålla med om att jag skulle fråga om skiftesarbetsledarna önskade göra förändringar i schemalagd tid. Det gäller tider när man är dem till förfogande, men som jag ser det inte när det gäller schemalagd utbildningstid.
Normalt sett får man i någorlunda god tid under dagen en redogörelse för de förändrade planerna. Idag kändes det som en bestraffning bara för att ingen kommit att tänka på resurserna av denna dagliga tur...
Det slutade med att jag blev avlöst av den jag tidigare löst av. Det kändes som om det var för att jag grymtat, och därför på fel grunder, men det försäkrades att personen ifråga blivit tvungen att vänta in sällskap och därför lika väl kunde stanna och istället äta sin sallad på plats.
Trots att min arbetstid inom en halvtimma skulle vara slut, var jag beslutsam att jag skulle åka. Käpparna i hjulet och att arbetstiden i det närmast var över gjorde mig bara än mer trotsigt inspirerad. Sagt och gjort, ett loktillstånd ordnades och jag åkte ända till den rogivande staden Örebro med en trevlig förare, och fick därigenom åka den nya och mycket vackra sträckningen mellan Kallhäll och Kungsängen, se ombyggnationerna i Köping och Arboga. En mycket givande tur som jag inte ångrar en sekund. Visserligen fick jag lite onödigt mycket adrenalin i kroppen när det i Arboga gick en sanslös man. Han korsade alla spår utan att titta sig om åt något håll. Hade han inte fått bråttom till ljudet av lokets signalhorn hade han troligtvis inte levt längre, än mindre om han snubblat, (något som han en kort sekund såg ut att kunna göra).
I Örebro kände jag för att äta på den närbelägna grillen. Där kom det in en libanesisk tjej ett par minuter efter mig, som direkt, i inledningsskedet, gav mig ett stort leende. Hon blev nämligen genomskådad av mig i sina försök till "hostande", för att därmed uppmärksamma expediten om hennes existens. Resultatet blev lyckat och när det var dag för henne att sitta till bords bjöd jag henne plats mitt emot mig. En mycket trevlig diskussion om allt möjligt under ca 20 minuter blev resultatet.
På hemresan intog jag ett passagerarsäte för att finna god läsro och lite sömn. Efter hemkomsten har jag inte många minnen, men en lugn hemmakväll var det som jag njöt...
01-06-07, torsdag
Nästan varje dag har det varit någon form av problem vid Stockholm Södra, som stört ordningen i tågtrafiken. Idag var det en påkörning. Andra faktorer, som visserligen underlättade dagens arbete, var en mängd inställda tåg beroende på lokförarstrejk. Själv undkom jag med en lindrig arbetsbelastning under hela arbetspasset.
Morgontimmarna använde jag för både protokollskrivande och småpyssel i hemmet. Detta efter att jag vaknat klarvaken tio minuter innan jag önskat få klockan att ringa en första gång. Då hade jag hunnit drömma mysiga drömmar. Den sista blev dock otäckt realistisk och av helt annan art och natur.
Jag drömde att jag var i min yrkesroll som fjärrtågklarerare när en banverkare ringde och undrade om vägskyddsanläggningen, bommarna, verkligen skulle vara fällda. Jag hann just säga att dom inte skulle det när även nästa bomanläggning fälldes utan att jag skulle ha något tåg där. I samma sekund sveper en skugga längs spåret, precis som om det vore ett oerhört och otänkbart snabbt tåg. Skulle uppskatta hastigheten till motsvarande en satellits hastighet över himlavalvet. När spårmarkeringsskuggan nådde Västerås några sekunder senare började jag räkna sekunderna för att uppskatta hastigheten. Sju sekunder tog det för markeringen att gå från Västerås till Stockholm. I telefonen hann jag säga; -"Det tog sju sekunder, bara sju sekunder för markeringen att gå till Stockholm", när samtalet bröts, skärmarna flimrade till och slocknade helt.
Allt blev tyst även om jag har för mig att ljuset inomhus fungerade. Kontakten med omvärlden var helt bruten. I vår "bunker" målade jag upp tankar som grundar sig på atombomberna i Japan under andra världskriget. Många av de som inte drabbades av direkt strålning och de smutspartiklar som föll timmarna efteråt klarade sig ofta någorlunda, relativt sett. Men hur ska man klara sig utan vatten. Törsten är vad jag förstår ett av dom första tecknen på strålningsskador? Fruktkorgen skulle snart bli tömd och vi var alla dömda till en plågsam död. Ett skräcksenario som ingen varken kunde bekräfta eller dementera när byggnaderna omkring delvis stod i brand.
Men lika lugn som jag upplevde mig själv i mina tankar, lika lugnt vaknade jag ur drömmen och tittade lycklig ut på en härlig natur utanför mitt fönster hemma...
Onsdagen bjöd även den på en sen arbetsdag. Hade gärna varit i Nykvarn och dansat, men det var helt uteslutet eftersom jag inte lyckats övertala någon om att byta tur. Tog mig en kort promenad på rasten för att njuta lite av solen.
Hela morgonen hade jag jobbat för att få i ordning ett par järnvägsrelaterade tavlor. När jag kom hem från jobbet hade jag införskaffat taveltråd och tavelkrokar. Ett kärt nöje att om kvällen hänga upp tavlorna som nu "vackert" pryder en av hallväggarna. Nöjd är i alla fall jag...
01-06-05, tisdag
Morgonen var lite tung. Hade lånat bilen sent om måndagskvällen och var därför uppe tidigt för att kunna återlämna den. Därefter var jag vaken i omgångar. Inte så effektivt utnyttjad tid, men ändå. När det väl var dags att aktivera mig ordentligt, vid middagstid, var jag riktigt trött och ville bara ställa fram väckningen hela tiden.
Eftermiddagen på jobbet var kaotisk. Av flera olika orsaker, (kabelbrand, växel- och ställverksfel), var det vid flera tillfällen mer eller mindre tågstopp vid Stockholm södra under eftermiddagen och kvällen. Själv satt jag på de bästa platserna och drabbades inte nämnvärt, med mer än att man blev trött av allt sorl och allt liv i lokalen. Tog mig en avkopplande promenad för att rensa huvudet under rasten. Sol och härlig värme strålade emot mig...
Gårdagskvällen bjöd en intressant vandring längs den urbruktagna linjen mellan Stäket och Kungsängen. Hade under dagen pratat med en projektansvarig för bygget av nya banan och den gamla rivningsfärdiga linjen, vilket föranledde min "smått historiska vandring" innan spåret bryts upp om några dagar. Kortade dock ner vandringen lite eftersom jag i fullmånens sken omkring midnatt kände mig lite liten. Orsaken var ett djur av obestämd art som ilsket skrek när jag närmade mig. Hade det varit vanligt med vargar hade jag fruktat dem. Nu kan det lika väl ha varit en fågels varningsskrik som jag tolkade som älg- eller rådjursskik. Med tanke på att det kunde finnas ungar med i bilden vände jag så fort jag käde mig förföljd och hotad. Resultatet var jag i alla fall nöjd med.
På hemmaplan klagade en granne utan nämnvärd anledning. Hennes argumentationsnivå ut från balkongen var definitivt mer än tio gånger mer störande än min försiktiga och faktiskt hänsynstagande framfart. Att det påstods förekomma sovförsök kan betvivlas med lägenheten fullt upplyst. Om jag som grund lyssnade mig till störande ljud skulle jag garanterat stänga balkongdörren åtminstone, såvida det inte var på den inglasade balkongen sovförsöket föregick. Det hänvisades till skrivelser och dylikt som jag garanterat har full kännedom om och i ämnet nästan kan ordagrannt. Men, men... Sten i glashus har jag hört talas om...
01-06-04, måndag, (helgdag)
Arbetsdagen har varit lite småtung. Har haft överskottsenergi och svårt att sitta stilla. En känsla som tilltog allt eftersom dagen gick. Tyvärr kändes det som om man var lite otillräcklig eftersom det hela tiden var mycket att göra. Telefonen ringde riktigt mycket och det var ibland riktigt svårt att begränsa samtalslängden på ett tillräckligt effektivt sätt. Men nu, efter arbetsdagens slut känns det som om jag kan komma att njuta av en otroligt vacker sommarkväll, (något kylig).
Söndagen den 3 juni: När jag åkte hem tidigt om morgonen var det efter en ganska trevlig arbetsnatt. Nästan inga tåg på mina sträckor eftersom flera banavsnitt var avstängda för banarbete. Med andra ord var det bara att ansvara för avstängningarna och att arbeta med extrauppgifter som uppstod då "inläsningarna" på trafikledningscentralen inte fungerade helt tillfredsställande. Vissa av våra automatiska hjälpmedel försvann. Från spårplanen försvann Stäket och "sorgebarnet" Stäketbron, som ett otal gånger hakat upp sig och inte gått i kontroll som den skulle. Sista tåget över fällbron och sträckan Kallhäll - Kungsängen via Stäket har med andra ord gått sedan ett par dagar tillbaka.
Under dagen tog jag det lugnt i övrigt. Sov och pysslade lite i hemmet innan det blev dags att låna mina föräldrars bil, hämta Jenny och Jenny för att åka till Yesterday. Vi stannade till på M´c Donalds och fick där sällskap av Sissi, Camilla och Kenneth till bordet. I själva verket hade de anlänt före oss, ett par minuter innan. Trevlig, nästan som en förfest till den stundande superkvällen.
Det går inte att benämna kvällen på ett annat sätt än som en "superupplevelse". Drag brukar det vara när COLA KILLAR spelar tillsammans med RED HOT MAX. Vilket tempo och vilket ös man får vara med om i fem timmar. Lyckligt nog lyckades jag återfå kontakten med den tjej, Maria, som jag sökt efter med ljus och lykta sedan några veckor tillbaka. En uppgift som inte varit alltför lätt, trots kontakter på regeringsnivå.
Lördagen den 2 juni: Nattågsresan hem från Malmö blev behaglig i min egna kupé. Eftersom jag skulle gå direkt till jobbet saknade jag inte nämnvärt mycket att kupén inte hade någon dusch. Duscha gjorde jag istället direkt efter ankomsten till Stockholm och jobbet. På tåget hade jag glädjen att hinna prata lite med Tomas och Ulrika som reste upp till huvudstaden från Lund. Ett trevligt återseende, även på söndagens dans.
Det blev en ganska kort arbetsförmiddag, perfekt för att i lugn och ro åka hem och vila upp sig inför arbetsnatten. Sov i två lagom avpassade pass under dagen. När det blev kväll köpte jag lite ingredienser för att få mig en nattlig måltid. Dygnsrytmen var vänd och det var lika bra att göra det bästa av det. Potatissallad och köttbullar blev perfekt att avnjuta när trafikdygnet blivit lugnt.
Söndagen den 3 juni: Fredagskvällen i Malmö blev lugn och behaglig. Efter att som vanligt tagit mig en njutningsbar promenad i nära nog två timmar trodde jag mig finna lugn att läsa vid havet och närheten till Öresundsbron. Men ack så fel jag hade. Kände mig plötsligt ensam och tog därför bussen till stan för att läsa min bok där istället. På Internetcaféet fick jag lite ärenden uträttade innan jag tidvis sjönk in i bokens innehåll, samtidigt avnjutandes blåbärspaj och kaffe.
Min förhoppning var att hinna få tag i en e-mailvän när det började bli dags att gå vidare till torget för en mysig sommarkväll utomhus. Misslyckades med kontakttagandet eftersom jag endast hade med mig e-mailadressen. Däremot trivdes jag fortsatt bra med min bok, inväntandes tåget hem, tillsammmans med en öl och en massa okänds personer.
01-06-01, fredag
Lyx eller tjugofyra kronor?
Just nu är det skönt att få pusta ut. Gårdagen bjöd inga sådana tillfällen förrän jag strax innan 23.00 gick ombord på nattåget söderut. Under natten har jag underbart transporterats i min egen kupé med dusch. Njutning från första stund till dess jag vid sjutiden i morse tog med mig dagstidningen, gick av tåget och promenerade till frukosthotellet "Savoy" bredvid centralstationen. Då hade jag också hunnit njuta en skön frukostdusch mellan Lund och Malmö. Till skillnad från pluggtiden i Ängelholm, (då jag åkte lika lyxigt), hade jag nu tid att i lugn och ro njuta av den förbetalda hotellfrukosten.
Vid halvniotiden sökte jag upp min kollega Hans för att gemensamt gå till möteslokalen. Fortsatta diskussioner gällande informationssamarbetet med radiostationerna pågick sedan i ca tre timmar. Frågor finns ännu att lösa och komma överrens om. Personligen är jag i delar av annan uppfattning än huvudprojektets grundinriktning och kanske är det därför jag numera sitter med som kritiker och sakkunnig? Hur som helst arbetar vi vidare för att ytterligare utvärdera mötets mening.
Största delen av den arbetsrelaterade vistelsen här nere kommer jag ägna åt vidareutbildning. Totalt sett har jag så många plustimmar redan att jag bara skulle kunna njuta, men det är lika bra att förena nytta med nöje. Trots allt är jag ändå nöjd eftersom jag hann publicera en nyförfattad artikel precis innan jag lämnade Stockholm igår kväll. Hade då förberett den ordentligt under min lediga dag, i onsdags. Lika bra att dra nytta av den inspiration som finns och kommer.
Ikväll tar jag nattåget hem, lagom för att hinna duscha på jobbet innan arbetsdagen börjar.
I övrigt har jag för en gångs skull förföljts av frågor kring 24 kronor. Det var den summan jag spontant gav bort i morse. Det började med fyra lösa kronor, sedan ett sneglande på mina fyra hundralappar och därefter ett lite irriterat och frenetiskt letande efter den tjuga jag var övertygad om att jag hade. Jag hade blivit fängslad och är fortfarande fängslad över frågan om pengar till mat, ställd av en till synes välvårdad mycket ung tjej. Hon var nöjd med det lilla, men jag kunde inte låta henne stanna med endast fyra kronor. Jag vet inte om det var "faderskänslor" eller "känslor i egenskap av man" som väcktes, men hade hon frågat mig nu hade jag hellre velat bjuda på en bit mat i stället för att ge en symbolisk summa pengar. Det kändes som om hon mest av allt hade velat ha någon att prata med. Nu när jag har tid hade jag gärna lyssnat på henne för att höra hennes livshistoria...
Någonting hade hon som ögonblickligen fängslade mig. I ärlighetens namn påminner hon mig om en e-mailbrevkompis med "hård och tuff bakgrund" som jag inte hört av på snart två år. Det sista jag hörde från henne gav en förtvivlad kort beskriven bild av att allt höll på att gå snett. Hon var stark och hade tron, nu vet jag inte...
Torsdagen den 31 maj: När jag gick upp 07.30 visste jag att varje minut var dyrbar. Fram till lunchtid skrev jag bostadsrättsföreningsblad (som trycktes och delades ut), skickade artikelförberedelserna till jobbet och packade inför Malmöresan.
På jobbet var det en stor mängd onormala tågrörelser att sätta sig in i. Detta beroende på en stor mängd arbetsen och avstängda spåravsnitt. Mälarbanan byggs om på flera ställen samtidigt under någon vecka. Därför kunde jag inte riktigt koppla av förrän kvällen kom. Och den utnyttjade jag som tidigare nämnt till webbredaktörsskap på jobbet. Först därefter avkoppling på nattåget.
Onsdagen den 30 maj: Min lediga dag blev en möjlighet att beta av styrelsearbetet. Lite ostrukturerad under dagen, men ändå tillfredsställd med resultatet. På kvällen fick jag avkopplande dans med "JS" hos Nackswinget.
Tisdagen den 29 maj: Lärde mig hur man borde göra. En heldagskurs i "Time Management" med Microsoft Outlook hos "Jönsson & Lepp". Med andra ord knep för att kunna hantera såpass mycket inkommande post och uppgifter som jag i dagsläget har. Frågan är bara när jag ska hinna strukturera mig. Liknelsen med hur man hanterar vanlig post var slående. Föredömligt lyfter man in posten på köksbordet, sorterar och kastar bort reklamen innan man läser brev och sorterar in räkningar. Men så gör ju inte jag... Jag kastar mig över den viktiga och intressanta posten, reklamen ligger kvar där den låg, (inkorgen/brevlådan) innanför dörren. Måste jag lära mig kasta direkt?
Mycket givande och intressant kurs. Fick svar på många av mina frågor under kursdagen. Chansen finns nog att jag ska bli bättre. Men träna på egen hand måste jag definitivt.
