"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, juli 2001

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

01-08-05, söndag

Sandra och jag
Urklipp av bild tagen av Helena Carlsson 01-08-04, Örebro
Foto: Helena Carlsson
(Urklipp av originalfoto 01-08-04, Örebro)
Nog lever jag. Stövar och strävar framåt i en härlig form av lycka. Trivs bra i tillvaron även om man ibland inte kan låta bli att vara vilsen och förlorad i sina känslors frågevärld. Mycket har hänt sedan jag sist skrev, men samtidigt är mycket sig likt...

Tisdagen den 31 juli: Kvällen bjöd som väntat på en mycket spännande utflykt till Hedesunda, en resa på ca 20 mil. Den slutgiltiga resenärslistan blev inte klar förrän någon timma innan upphämtningen av de första dansglada vännerna, i samband med och efter en tur förbi Marias blommor. Jag började med att hämta Sandra och Jonas vid Telefonplan, fortsatte med Jonas kompis Madde och hämtade slutligen "JS" vid hennes jobb. Därefter en kort tur för att hämta ett par dansskor. Hungern bland deltagarna, inklusive mig, föranledde ett matstopp utanför Upplandsväsby. Tyvärr allt annat än tempo i serveringen. Tråkigt att behöva göra en perfekt rörelseanalys och komma till slutsatsen att Sengångare rör sig lika målmedvetet och snabbt. Endast en rapp person bakom disken så vitt jag såg. Han förstod till och med vad jag sa och önskade i form av påspaketering, detta trots att jag började virra till det i min beskrivning.

Resan vidare gick bra trots en låt stående sol, ivrigt bländande och hastighetssänkande. På plats spelade bland annat Wahlströms och Perikles. Vad Husum-Elvis presterade i dansvänlig standard vågar jag knappt nämna. Men som väntat inte många rätt i takt och ton. En och annan vacker Elvislåt kunde räddas av Sandra och mig när vi sjöng i varandras öron.
   Fysiskt var jag mycket trött mot slutet av danskvällen. En varmkorv räddade min koncentration. Danskvällen kunde summeras till lyckligt perfekt. Hemresan likaså, även om jag hade en liten svacka i graden av nattlig pigghet.

Onsdagen den 1 augusti: Det blev en dag när jag fick klara mig utan Sandra. Behovet av återhämtning var stort. Inte så konstigt med tanke på att jag avslutat nattkörningen vid 6-tiden och funnit till min säng ca en timma senare.
   Vid middagstid lämnade jag tillbaka bilen. Sov vidare ett litet tag innan det mot kvällen var dags att möta Jenny i stan. Gjorde henne sällskap till en dansskoaffär. I övrigt avnjöt vi en bit mat i Kungsträdgården emedan vi prövade digitalkamerans egenskaper. Jenny har ju ett fotointresse och en utbildning som både ger bra bilder och kan berika mitt eget skapande med nya idéer. Vi gick en härlig fotorunda genom staden tills mörkret började göra motivkompositionen svår. En runda jag gärna gör om igen...

Torsdagen den 2 augusti: Mycket av dagen handlade om pyssel innanför hemmets väggar. Minns egentligen inte mycket av dagen, men när kvällen kom vaknade jag till. Tog pendeltåget tillsammans med Carl till Hågelbyparken. Tjejerna anslöt först efter någon timma, sedan de varit på en grillfest. Trots att bandet inte var i min smak hade jag otroligt mysigt, inte minst i Sandras famn. En yoghurt som Sandra erbjöd och delade med mig, mot slutet av danskvällen, räddade även koncentrationen.
   Hemvägen bjöd på god underhållning. Efter att ha blivit skjutsad till Tumba station missade jag visserligen pendeltåget, men det påg eget grepp, då jag valde ett toalettbesök före all forma av stress. Halvtimmen till nästa avgång spenderade jag diskuterandes tillsammans med en fd Hagalundare, vangreparatör. När väl tåget skulle komma tog jag avsked av honom och svansade efter en tjej som jag tyckte verkade välbekant. Mer rätt än fel då hon serverade på Hågelby. Några minuters samtal och några bilder hann det bli för skojs skull.
   Under den fortsatta resan, från centralen, blev kameran ett diskussionsämnde med en gammal Irakier. Han var imponerad över tekniken, efter att ha blivit övertygad om att kameran inte hade någon vanlig film i sig. Tog även ett kort av honom för att demonstrera kameran för honom. Roliga minnesbilder att ha. Promenaden från stationen bjöd goda nattfotograferingstillfällen, med en underbar måne mellan träden över vattnet.

Fredagen den 3 augusti: Gick upp tidigt och städade, läste kokböcker och planerade en vegetarisk köprunda. Sandra hade blivit lovad en vegetarisk smaksensation senare under kvällen, på hennes första hembesök hos mig. Tiden blev effektivt utnyttjad, men ändå knapp. Brödbak hann jag med innan jag skulle möta henne, men resten av matlagningen företogs först när vi båda var på hemmaplan. Då hade jag fått mottaga en bukett underbart ståtliga och långa blommor som inspirerade mig ytterligare. Inte minst med tanke på vem som valt ut och satt ihop blommorna åt mig...
   Matsedeln blev tillslut Auberginhalvor gratinerade med svampstuvning och Hasselbackspotatis. Riktigt mättande. Till detta körsbärscider till ljuset av stearinljus. Vi unnade oss dessutom den mycket goda CHAMPAGNE (Veuve Clicquot Ponsardin) som jag sparat ända sedan inköpet under februari 1996. En riktig njutarkväll som varade in i natten...

Lördagen den 4 augusti: Tidigt om morgonen var vi båda pigga. Men sängens charm gjorde att vi gärna sov vidare. För detta krävdes dock en frukost. Att försöka sova vidare på en hungrande mage var för mig dömt att misslyckas. Jag gjorde därför i ordning te och smörgåsar till oss båda, att serveras i sängen. Därefter varade friden ytterligare några timmar till.
   Efter en promenad längs Norrvikssjön följde jag sandra till tåget. Var dock fikalysten och belöt mig för att vara resesällskap till stadens centrum. Det tog inte lång tid efter avskedet innan jag åter igen sökte kontakt med Sandra via mobilen. Då hade vi fått ett utsökt erbjudande om dansresa till Örebro och Brunnsparken om kvällen, tillsammans med Helena och hennes vän Arto. Ganska raskt hade vi tackat ja till denna danschans. Sandra förberedde sig därmed på en ny färd till mina hemtrakter varifrån vi skulle bli hämtade. Själv nyttjade jag tiden för min efterlängtade fika på Seven-eleven. Därefter en fotorunda följt av ett besök hos mina föräldrar och en sväng förbi Maria och hennes blommor.

När kvällen kom var vi på väg. Ett trevligt sällskap som myste gott. Sandra och jag hann med en liten välbehövlig tupplur och kudden i mitt knä kom mysigt till pass. Helena hade som väntat hunnit bli heltänd på min digitalkamera. Jag känner ju hennes fototalanger ganska väl sedan vår gemensamma skärgårdssemester 1999, då min kamera var på lagning och jag fick önska mig bilder på lockande motiv.

Till ljudet av en Ulf Lundell-konsert fick vi vänta på att bli insläppta. Inte så mycket folk på dansgolvet, men en superkväll ändå. HJÄLTARNA spelade suveränt och var taggade av sina framgångar i dansbands-SM. En seger som säkert var dem väl värda.
   Sandra och jag flög omkring på dansgolvet från första stund. Jag stormtrivdes men fick ganska snabbt äta upp energiåtgången i form av hunger och törst. Vi fikade tidigt och satte oss ner med några andra tillresta dansvänner från hemklubben. Vi hade alla lagt märke till en tjej på dansgolvet med otroliga likheter av dansklubbens ordförande. Bevisligen var likheten enorm i och med att även jag, (som tidigare varit pojkvän åt den jämförda förebilden), fick försäkra mig om synintryckens riktighet gång på gång. Spännande nog hann det inte heller gå många minuter vid fikabordet förrän denna person kom fram till mig och önskade dansa. Nobbade eftersom jag just fått min fika, men ändrade mig lika snabbt och sprang efter. Erika, som Annas kopia hette, dansade bra och hade på nära håll inte bara minspel som liknade, utan även dansrörelser som kändes så välbekannta. En både lustig, ruggig, men oerhört tilltalande känsla av spänning och analys.

Sandra var go som vanligt och vi hade kommit ytterligare några tum närnare varandra i våra känsloband. Hemfärden gick snabbt och var åter igen vigd åt viss sömn, med Sandra vilandes mot kudden i mitt knä. Sedan en mysig och ganska utvilande natt tillsammans i mitt hem...

Söndagen den 5 augusti: Vi gick upp vid 11-tiden och åt en god frukost. Tittade lite i några av våra fotoalbum innan vi gjorde oss i ordning för avfärd. Sandra skulle hemåt och jag så småningom till jobbet för ett övertidstjänstgöringspass. Under vår promenad till stationen fick jag mycket bra fototräning. Med Sandra som rörlig och promenerande modell, gick jag runt henne och provade vad kameran gick för vid fotografering under min egen rörele och gång. En känsla av äkta journalist när mina foton blev knivskarpa i sin skärpa, även när jag backandes tog foton i farten...

Arbetsdagen gick bra, så när som på en kvart då det belv spårbrist i både Märsta och Uppsala samtidigt. Den i Uppsala var lite extrem, med en salig blandning av sena Dalatåg och extratåg tillsammans med ordinarie två X2000-tåg som skulle fram. Därtill hänsynstagande till de säkerhetsmässiga utlösningstiderna om tre minuter mellan varje tågväg, som fick utnyttjas så effektivt som möjligt till resandeutbyte. Följde mina tankar och handlingsplan, men hade hela tiden nyfikna medarbetare som analyserade läget. Skönt med en vaken informatör vid sidan och ett effektivt samarbete... Med undantag för förseningarna på mellan 5 och 10 minuter för tre tåg, hade resenärerna relativt god information att tillgå.

Tog en sen kvällspromenad till Karlberg och njöt av den varma sommarluften. En viss höstkänsla börjar dock smyga över en om kvällarna...

01-07-31, tisdag

Ikväll väntar en resa till Hedesunda utanför Gävle. Naturligtvis rör det sig om dans till en hel del band. Alla minnen från förra året gör att man inte tvekar en sekund om att åka. Med i bilen förväntas Sandra, Jonas, Johan och Madde vara. (Den sistnämnda eventuellt en ny bekanntskap?)
   Dagen i övrigt har jag efter ett härligt uppvaknande hos Sandra avnjutit utomhus. Efter en tripp med både snabbspårväg och tunnelbana siktade jag mot Roslagsbanan för att hämta min cykel som jag lämnade i Vallentuna under fredagen. Gjorde också detta, men fikade i närheten av Stadion först. Sedan har det varit eftermiddagssömn för att vara nattligt förberedd...

Måndagen den 30 juli: Dagen var verkligen lugn. Gick bara och strosade runt i lägenheten. Egentligen började inte dagen förrän jag sent om eftermiddagen åkte iväg för att på vinst eller förlust möta upp Sandra vid hennes nya jobb. En riktigt luftig och ljus blomsteraffär. Sedan gjorde vi sällskap till hennes lya för att avnjuta ströbrödsstekta auberginer i salt och citronpeppar, serverat med ris och en filsås innehållande rödlök. Åter igen en fullträff av Sandra när det gäller smaksensation. Önskar verkligen hon ville vara min flickvän, men riktigt så enkelt ska det inte vara *ler*... Hur som helst är det värt att framföra en puss och kram till alla som verkligen gör mitt liv värt att leva många gånger om...

01-07-29, söndag

Hur bevarar man lycka? Eftersom jag inte har varesig kontrakt eller kvitton på framtida lycka koncentrerar jag mig på den underbara helg jag haft och lämnar underbara minnen och minnesbilder till min dagbok. Drömmarna får jag lämna åt framtiden och det svårförutsägbara...

Fredagen den 27 juli: Arbetsdagen blev kort. Som avtalat nyttjade jag en del av alla de timmar jag arbetat in tidigare i mitt redaktörsjobb. Efter tre timmars effektivt arbete gick jag istället ut på stan för att handla och ragga kläder. Sandra skulle ha en vacker röd klänning om kvällen och i förbifarten nänmt glädjen med matchande kläder, något som jag nappade på. En lite svårlöst uppgift skulle det visa sig när jag gick igenom mina egna klädönskemål. Svarta shorts var omöjligt att frambringa i min storlek. Tillslut hittade jag ett par mörkblå shorts som passade mina krav, utan den mycket praktiska men så dansobekväma benfickan flertalet shorts normalt var utrustade med. Rött skärp var första objektet för matchning av Sandras klänning. Men när jag inte hittade någon röd färg som kändes rätt blev det ett lila skärp. Skjortan blev sedan flerfärgad, linjer och rutor. Röda färger i grunden men också gult, vitt, grått och lila inbakat. Här fanns en mycket god matchning inbördes som gjorde de dryga 800 kronorna värda vart öre. En någorlunda matchning med olika röda nyanser, där Sandras klänning fick utgöra ytterligare en nyans i färgskalan.

Skyndade hem, gjorde mig i ordning och åkte in till stan för att möta JS vid centralen. Mötte på tåget åter igen min gamla klasskompis David och hans flickvän. Inte mycket mer än en månade sedan senaste mötet med dem. JS och jag åkte från centralen tillsammans ut till Skansen och danskvällen till BOOGART. En mycket bra danskväll där dansen åter igen kändes nära toppform. JS visade upp en superbra danstoppform hon med. Precision ut i fingertopparna, något som hördes bland kommentarerna och syntes i blickarna runt om och vid sidan av dansbanan. JS:s förlovning kom som en glad nyhet. Att hon snart flyttar var naturligtvis medaljens baksida ur min synvinkel. Men hon och sin värmlands-Micke kommer att bli lyckliga.
   Sandra bjöd på resten av kvällens huvudnjutning. Behöver nog inte säga mer än så gällande vår oslagbara dansrelation.

Lördagen den 28 juli: Dagen blev en lång osäker väntan. Endast drömmarna låg fast. Önksade av hela mitt hjärta att ta med Sandra till Dalarna för en äkta logdanskväll till ZLIPS. Till detta behövdes en bil, något som bara mina föräldrar kunde hjälpa till med. Ringde minst en gång i kvarten mellan 09.30 och ca 14.30 innan jag blev lugn och hade bilen beställd.

Med drygt 3,5 timmar på oss lämnade vi Sandras hem bakom oss och startade vår äventyrliga resa mot Svärdsjö i Dalarna, via Enköping, Sala och Avesta Krylbo. Resan gick utmärkt och vi var på plats efter ganska precis tre timmars färd.
   Kvällen bjöd på en underbar konsert av ZLIPS, med en inspirationsfylld dans genom hela kvällen. På slutet tog tröttheten ut sin rätt, men då hade både Sandra och jag fått ett ordentligt träningspass tillsammans. Vi hade bara varit ifrån varandra lite under första halvleken, och då hade jag hunnit dansa med min fd tävlingspartner Ulrika, (numera boendes i Dalarna).
   Under pausen bjöds perfekt tillfälle att dansa utan trängsel. Det blev Många underbara danser på ett tomt dansgolv som mer och mer fylldes av dansfolk längs väggarna. Till slut var det knappast annat än någon form av uppvisning, eftersom ingen annan tog sig mod att göra oss sällskap ute på själva dansgolvet. Men jag var tillfredsställd i och med att allt i dansen, (rytm, puls, känsla, inspiration och vibrationer), stämde. Slutligen gav bandet ytterligare lite extra av sig själva. Det märktes att dom trivdes och nu gav allt inför sin semester. All heder åt ZLIPS som gjorde kvällen underbar.

Söndagen den 29 juli: Efter dansen i Mannes Loge, Dalarna, tvättade jag av mig lite snabbt inför hemresan. Sandra och jag tog en liten avstickare till Falun för att säkerställa bilens tankning. Därefter en mysig nattlig resa i riktning hemåt.

Sandra hade just somnat när jag, medveten om friheten bakom bilen, befann mig mitt inne i en kraftig inbromsning. Inte många tiondelssekunder hade gått innan jag spände magmusklerna till det absolut yttersta för att få ytterligare kraft ner i benen till bromspedalen. Sandra fick i sitt uppvaknande lyssna till denna kraftansamling som var av samma art som en servande tennisspelares, fast mycket mer utdraget. Min utandning och koncentration varade ytterligare några tiondelar, kanske uppemot en sekund, innan ABS-bromsarna frustade ut det sista av arbete och jag återfick normal andning. Då hade jag på extremt nära håll sett pälsen av ett vargliknande djur framför och vid sidan av bilen, men klarat oss ifrån en kollision. Marginalen måste varit minsta möjliga på min sida av fordonet. Reaktionstiden något av den kortaste jag någonsin nyttjat, och magmuskler vars arbete kändes flera minuter efteråt. Om jag i vanlig ordning fick en adrenalinkick vet jag inte. I så fall gick allt åt vid själva inbromsningen från ca 80 km/h. Sandra var lugn och visade inga tecken på rädsla. Själv var jag bara pigg, analyserande och glad när jag beslöt kontrollera vägen för säkerhets skull. Men eftersom jag inte hört de karaktäristiska påkörningsljuden och inte såg någonting anmärkningsvärt avfärdade jag alla misstankar. När även nästa fordon, (en stor ambulans med en hastighet uppskattad till närmare 140 km/h), agerade fullt normalt på vägen, fortsatte vi resan.

En kvart efter olycksincidenten grunnade jag fortfarande på vilket djur som varit nära att stryka med. Som sagt var, en smidig snabb språngmarsch över vägen och med vargpäls. Nu hade jag en tankbil i bakhasorna och var därför mån om att tidigt lägga an bromsarna och bromsljusen när nya djur observerades. För djur var det gott om. Katter, grävlingar och andra oidentifierbara arter. I denna inbromsning som jag just börjat beskriva släppte jag för ett kort tag bromsarna. De vita punkter jag sett i nattmörkret började röra sig likt nattfjärilar, och dessa har man aldirg dött av. Fyra nattfjärilar som sekunden senare fick mig att bromsa ner till nästan stillastående. Det var nämligen ett grävlingspar som beslutat sig för att ta strid och rusa mot vår analkande bil och tankbilen efter oss. Riktigt gulligt att se detta ögonskådespel, alltså två ögonpar som nattfjärilslikt riktigt studsade fram till dess de beslöt sig för att fly till var sitt dike. Tankbilen var med på noterna och stod ca 30 meter bakom oss när faran var avvärjd. Då hade vi åter igen sett vargpäls och relaterade denna till vårt första djur för natten. Troligtvis en grävling även det...

 

Sandra och jag fortsatte vår resa genom natten och beslöt att bädda för sömn i en skogsdunge mellan Rosshyttan och Broddbo. Här sov vi, (och jag stormtrivdes), till 10-tiden om morgonen. Varmt var det, men de omgivande träden hade skyddat oss riktigt bra. När färden fortsatte väntade en spontan och underbar frukost vid en restaurant och badplats i Sala. Kaffe/Te och smörgåsar gav oss en god grund för fortsatt färd, som för omväxlings skull företogs över Morgongåva och Uppsala.
   När vi vid 13-tiden var i hemtrakterna åkte vi en sväng förbi min föräldrar. Smakade rabarber och diskuterade blommor. Därefter vidare hem till Sandra, där vi efter en minnesvärd och härlig utflykt tog farväl. Kan inte låta bli att sakna hennes närvaro, oavsett om jag borde eller ej???

När jag lämnat tillbaka bilen hos mina föräldrar gick jag hem till Maria för att se om hennes blommor. Blev lite bekymrad över fallskärmsrankan som kändes alltför blöt. Beslöt efter nödsamtal med Sandra att vidta någon form av hjälpinsats. Jag tror hjälpinsatsen till slut blir av mindre art. Valde att som första åtgärd ställa ut den i solen för att torka upp. En lagom stark vindbris tillsammans med solljuset gav gott resultat undertiden jag låg i Marias soffa och sov. Eventuellt får jag ställa ut den någon gång till? Om det inte känns tillräckligt får jag byta jorden, men jag tror att jag varit tillräckligt handlingssnabb...
   Åkte i alla fall hem med gott samvete och pysslade i hemmet om kvällen, samtidigt som jag såg Kenny Bräck vinna en tävling i den amerikanska cart-seriebiltävlingen. Snyggt kört...

01-07-27, fredag

Lycklig över livet sitter jag nu på Roslagsbanan på väg till jobbet. Har den stora förmånen att ha redaktörsdag på jobbet. Ska i huvudsak fortsätta att förbereda höstens stora projekt, en funktionell webbsida med hjälpmedel för tågklarering. Arbetstiden just idag blir nog inte så många timmar. En hel del av arbetstiden har jag redan betat av tidigare, så kraven i den bemärkelsen är inte så stora. Därför har jag med gott samvete kunnat njuta av en sovmorgon, underbar och verkligen välbehövlig efter två tidigare nattpass och en underbar fest utomhus vid Sandras föräldrahem. Min cykel får stå kvar något dygn i Vallentuna.

Torsdagen den 26 juli: En mycket lugn arbetsnatt hade följt mig. Med en kvart kvar på arbetsdagen gick min avlösning ut en runda för att handla innan klockan slog 06.00. När han kom tillbaka var förutsättningarna ändrade. Lämnade över ett växelfel och signalstrul i Skavstaby, i en strategisk växel där tåg ej får framgå mot stopp. Satt kvar och var behjälplig samtidigt som jag åt frukost. Därefter några sömntimmar i vilrummet innan en stadspromenad i Rolambshovsparken.

Foto: Jonas Hammarbäck
Hemma iordningställde jag ett par tavlor till Sandra, dels ett kort på henne och ett på hennes fallskärmsblomma. Duschade, packade ryggsäcken och åt på pizzerian innan jag satte kurs mot Vallentuna och Sandras föräldrahem. En cykeltur som i många drag gav mig en nostalgitripp. För sjutton år sedan och något år däromkring, cyklade nämligen jag och syrran till Norrtälje, precis på samma skogsvägar och just utanför Sandras tomt. Under vägen fick jag reda på att jag skulle möta upp Jonas. Gjorde så vid Vallentuna station för en gemensam fotmarsch vidare.

Vilken sommarkväll och vilken stämning hela kvällen bjöd. Nio personer var vi som grillade och myste till långt in på natten. Strax efter tvåtiden gav jag upp. Då hade kamerorna blixtrat, Sandra och Robert dansat spännande Salsa och jag klappat en råtta som fått vila mellan Sandra och mig i en lång foxtrotliknande dans. Fem var vi som skulle övernatta. Först någon timma efter min sänggång gick de andra och la sig. Fortsatt mysig feststämning och underbart sällskap i sommarnatten, sedan jag vaknat av tjejernas knarrande och försiktiga steg i trappan ner till den stora sköna dubbelsängen. Sov till 10.20 om fredagsmorgonen. Tur att jag kunde välja min arbetstid. Hade inte velat börja 06.00 denna dag...

01-07-26, torsdag

Natten är kommen och jag sitter för andra natten i rad på samma arbetsplats och kryssar tågen fram mellan mina fyra spår i mina hemtrakters grannskapsmiljö. Har lyckats med flera bra körningar som man måste ha riktig fingertoppskänsla för att lyckas med. Dessutom en hög koncentrationsnivå och därefter viss telekommunikation med förarna för att vara framgångsrik med små minutmarginaler. Det jag talar om är till exempel att göra en pendeltågsomkörning med ett godståg och samtidigt möta ett annat pendeltåg i Upplandsväsby med en exakt lucka om endast fyra minuter för att pressa emellan godståget på. En härlig känsla att lyckas, å andra sidan ingen återvändo när beräkningarna, besluten och mina tågvägar var lagda. För första gången har jag dessutom styrt ett posttåg höger hela vägen från Kummelby till Uppsala, en sträcka om dryga 5 mil, för att inte störa någon annan trafik och även här komma om de långsamma pendeltågen.

Tisdagen den 24 juli: Under min uppladdningstid inför arbetsnatten var jag effektiv nog att laga cykeln. Punkteringen fixad och växelwiren bytt med hjälp av uppfinningsrika kompromisser. Rätt växelwire fanns nämligen inte att tillgå när inhandlingen gjordes.
   Sov under senare delen av eftermiddagen och var riktigt pigg lagom till mitt nattpass. Satt och slutförde en dikt till Sandra och behandlade mina bilder under natten. Hade inte en tanke på att sova.

Onsdagen den 25 juli: Gick och la mig vid 07.30-tiden och sov till nära nog 10.30. Gladde mig åt lönen och utförde ärenden under min vakna tid av dagen. Efter en runda på OBS-Stormarknad, för fotoraminköp, så njöt jag av en underbar bit prinsesstårta och god kopp kaffe. Därefter hem till Maria för att vattna hennes blommor som nu pga värmen börjat dricka riktigt bra. Mina föräldrar fick därefter besök och jag kunde glädja mig åt öppnandet av en present från syrran. Vackra glas som jag garanterat får nytta och vacker glädje av.
   Ett nytt sovpass på eftermiddagen innan det var dags att åka till jobbet. I morgon väntar en efterlängtad grillfest hos den underbara och saknade Sandra.

01-07-24, tisdag

I dag är det någon slags mellandag. Efter ett par intensiva och upplevelserika dagar samlar jag kraft inför två kommande arbetsnätter. Bredbandet sägs bli anslutet till lägenheten idag eller i morgon och jag funderar på att möblera om i lägenheten. Men jag vet inte riktigt om jag vill ta förändringarna, fördelarna och nackdelarna just nu. Bäst att fundera vidare...

Lördagen den 21 juli: När kvällen kom försökte jag ta mig till Skansen för att dansa till underbara bandet ZLIPS. I mina försök motarbetades jag lite i och med att bussen hemifrån endast gick en gång i timmen, och naturligtvis inte då jag stod där. Rättare sagt, två busslinjer vars bussar går inom loppet av en minut en gång i timmen. Lite besviken men redan sen gick jag till Rotebro Centrum för att effektivt stilla både törst och hunger vid hamburgerhaket. Gott var det.
   Omkring en timma efter dansens start var jag på plats. Fick en underbar danskväll där jag stortrivdes och det mesta i dansen kändes perfekt. En perfekt dansstart tillsammans med min underbara danspartner Therese. Sedan en mängd underbara danser tillsammans med Sandra. Jag njöt av trängseln som gjorde att man fick ta vara på varenda liten lucka, fatta blixtsnabba beslut och låta sig inspireras av all tänkbar uppfinningsrikedom.

När dansen var slut, när natten övergick i söndagsdygnets första timmar, vandrade Sandra och jag längs vattnet vid Djurgårdens båthamn. Vi satt en lång stund och fängslades av stämningen alla båtar och båtgäster gav. Några svårtagna nattbilder och sedan en promenad till stadens centrum. Ett mysigt farväl vid tunnelbanan efter att jag oromantiskt nyttjat fem minuter till att byta SIM-kort mellan min gamla och nya mobiltelefon. Det lyckades med Sandras hjälp och jag var därefter beredd att hålla telefonkontakt med henne, under den senare delen av hennes hemfärd. Själv skulle jag till jobbet för att sova de få timmarna till söndagens arbetspass.

Söndagen den 22 juli: Vaknade alert och ganska pigg på jobbet. Gick ner och jobbade mitt favoritpass mellan 07.00 och 15.20 på övertid.
   Efter jobbet gick jag ut på en fotorunda i staden. Nästan två timmars promenad med en mindre matpause vid Stureplan och vila vid Kungsträdgården. Därefter ringde jag Sandra som inte var främmande för lite sällskap.

Vi gick ut på en promenad i skogen för att hitta myrstackarna. Myror ville jag nämligen försöka fotografera med min nya kamera. Tyvärr har jag ännu inte lyckats få den perfekta bilden. Visserligen en ganska bra bild, men som vid stor uppförstoring påvisar bättre skärpa mot barken myran gick på. Svårt att inte darra utan stativ och få skärpan 100% vid fotografering på ca 10 cm avstånd.
   När vi kom hem lagade Sandra de godaste fiskpinnar jag någonsin ätit. De serverades nämligen med ris, béarnaisesås och därtill päroncider.
   Efter maten låg vi på golvet och lyssnade till CD-skiva efter CD-skiva. Vet inte hur många timmar vi tillbringade där, men rogivande och otroligt mysigt. Musiken fick vara på även när det blev läggdags och ögonlocken fått sin naturliga kvällstyngd. Men med en blandning av övertrötthet, mysstämpel och ny sovatmosfär blev inte sömnen så utvilande som den kanske borde. Min trivsel gick dock inte att ta miste på. Musik, puls och hjärtslag satt perfekt för egen del...

Måndagen den 23 juli: Efter en härlig natt diskade och duschade jag innan jag gav mig av från Sandra. Sandra och Jenny skulle vid middagstid bli hämtade för en veckas äventyr i naturmiljö på landet nära Stockholm, Sandras uppväxtmiljö. Själv upptäckte jag hur trött jag var och åkte till jobbet för att sova två timmar innan mitt eftermiddagspass. Arbetsdagen i sig gick bra och var lugn. Kvällen i min egen hemmiljö lika så...

01-07-21, lördag

Under min lediga dag idag har jag suttit och behandlat mina digitalkamerabilder för att se vilken prestanda olika upplösningar ger. Här ett smakprov från gårdagens testbilder.
 
Bildmix av provbilder med min nya digitalkamera. 

I bakgrunden halstablettspåse. Flygplan och segelbåt fotograferade på några hundra meters avstånd med relativt låg upplösning. Tjejerna till vänster fotograferad med medelhög upplösning och goda resurser till relativt god förstoring.

Fredagen den 20 juli:

Delar av en intressant dröm fanns kvar i min hjärna när jag gick upp. Hade befunnit mig på någon konferensanläggning för att hålla på med ett arbetsprojekt. Skulle möta en person vars namn jag hela tiden grubblade över, under tiden jag i övrigt satt avslappnad och väntades. En okänd person kom och berömde mig för vad han hört ett par våningar upp. Visst hade jag varit där, men hade jag gjort något värt att minnas? Gnolat lite för mig själv? Ja, troligtvis om jag nu inte visslat eller småsjungit möjligtvis? Visste inte så noga i och med att det i såfall varit mycket spontant. Kanske hade han tagit fel på person?
   I drömmen funderade jag inte så mycket mer på den fällda kommentaren utan försjönk åter igen i mina namngrubblerier, vars svar jag borde funnit på tungan. Då ställer någon plötsligt, överraskande och med stor kraft, ned ett överfullt glas på bordet och mina papper framför mig. Inser risken med ett överfullt glas och dricker därför snabbt den översta centimetern Cola, lutad över glaset och bordet. Sedan får jag tid att koncentrera mig på resten. Ytterligare en berömmande person, ägaren av Cola-glaset. -"Det var banne mig det bästa jag hört på länge. Jag såg dig där uppe förut..." Åter igen undrade jag, nästan bekymrat för mig själv, vad jag lyckats med? Trevligt med beröm, men...? Och varför kommer dessa ivrigt berömmande ord från sångaren Magnus Uggla, som nu uppenbarligen stod väl igenkänd vid min sida?
 
Drömtydningen blev lite komplicerad, men att jobbet var inblandat är en självklarhet. Berömmet kom nog från torsdagens dans då jag mot slutet dansade med en tjej, Anette, som jag inte dansat med på länge. Med tanke på att det då blivit fria ytor släppte vi loss ordentligt. Detta beskrevs sedan livligt av liten pojke som uppskattande beskrev för sin mamma hur duktiga vi varit, hur jag svängde tjejen och vilket drag det var... Att vi stod två meter ifrån såg han inte eftersom det var ett par emellan och han själv såpass inne i uppgiften att berätta... Men om jag har sångtalang till detta vet jag inte trots min dröm...

På förmiddagen åkte jag hem till mina föräldrar för att lämna tillbaka bilen som jag lånat. Fick också chansen att förevisa min kamera lite, samtidigt som jag bjöds på mellanmål. Åkte till jobbet fram emot eftermiddagen.

Arbetsdagen gick ganska snabbt. Lugn var arbetsmiljön och på rasten gick jag en så lång promenad jag bara hann för att testa min kamera på varierade objekt. När arbetsdagen var slut gjorde jag lika dant. Min fot ömmade lite så jag åkte inte direkt till Skansen för att dansa, utan först när foten började kännas uppvärmd, bra foton var tagna och jag dessutom fått lite mat i magen. Strax före 22.00 var jag i alla fall vid dansbanan och fick krama om Annelie som jag saknat hela sommaren. Det syntes att hon varit i USA och solen. Underbar färg till vacker klädsel. Dansen var inte sämre den. Vilken underbar danskänsla, något jag inte kunde sätta tummen på... Vilket sug och kontroll i de första danserna. Hon har tydligen vilat sig i toppform.
   Sandra hann jag också få underbara danser med. Ytterligare några till, men annars gick min del av danskvällen oerhört snabbt.

Efter midnatt tog Sandra, Jenny, Annelie, Helena, Björn och jag bussen till centrum. Jag stannade kvar och gjorde Annelie och Helena sällskap till en matbit. Själv var jag bara törstig och oerhört socialt pratsugen. Strax efter två tog jag nattbussen hem. Vilken superkväll och natt...

Torsdagen den 19 juli: Trots att jag i flera dagar drömt om att gå på bio, passade det bra att om kvällen lånade mina föräldrars bil för en annan sysselsättning. Hämtade Karl, Sandra och Jenny för en mysig färd till Hågelby och dansen där. Regnet hade förbytts mot klarblå himmel. Myggfritt och en stämning likt "Allsång på Skansen" när ett riktigt mogenband spelade. För ca 10 år sedan var det dom, "Micke Ahlgrens", jag gillade att dansa till. Men nu drar ungdomsbanden så mycket mer i danstarmen. Hur som helst en kväll med både fika och mys...

01-07-19, torsdag

Det blev en riktigt kort arbetsdag. Det kändes som om jag på något sätt lyckades vakna på "rätt sida" med en förbluffande positiv inställning. Mina grannar hade dock kunnat se att något inte stod rätt till när jag tidigt om morgonen, (senare än vanligt), hastade ut i duggregnet med endast min lilla fotoväska i sällskap. Alla som känner mig hade förväntat sig en normal ryggsäck.
   Om jag åt frukost om morgonen är en svårbesvarad fråga. Jag vaknade nämligen vid 00.30-tiden med en utsvulten mage. Ett par smörgåsar och min sömnro var återställd. Kanske lite för bra i och med att jag tydligen struntade i den klocka som ringde 04.10. En vanlig ringsignal väckte mig därför klockan 06.12 vilket fick till följd att jag utan ens en fråga rörande ämnet kunde bekräfta att jag försovit mig och ämnade sätta fart omgående. Den första äkta försovningen sedan jag började på tågtrafikledningen september 1997.

Duschade ett par sekunder, hoppade i mina kläder och förberedde mig mentalt för en vettig tidsplan. Exakt 20 minuter efter mitt uppvaknande var jag på pendeltåget. När jag väl kom till jobbet hade jag en mindre svans av personer efter mig in i köket och många som ville att jag skulle försova mig oftare. Traditionsenligt hade jag nämligen köpt med mig två riktigt färska fikalängder, för att i framtiden vara välkommen på jobbet.
   Arbetsdagen blev bra och en halvtimma innan min arbetsdags slut, kl. 10.30, blev jag avbytt. Då tyckte alla att jag slitit tillräckligt, (en uppfattning som var lite svår att hålla med om). Jag tackade dock för omtänksamheten och tog chansen att tidigare få utlopp för min köplust och längtan. Inte nog med att min nya mobiltelefon kunde hämtas på posten, jag köpte mig en underbar leksak till. En underbar digitalkamera av senaste modell med data som motsvarar mina krav och kostar därefter. Upplösning 3,3 till 6,0 miljoner pixlar och en optisk zoom om 210 mm och 128 Mb-Smartmediakort. Med tanke på att denna upplösning nu räcker för att få riktiga färgkort av kvalité känns det helt rätt. Min pocketkamera kommer nog inte vila i alla fall, så fotogalen som jag ibland kan vara...

Gårdagen var också bra. Gick då runt till fotoaffärer för att bli expert. Surfade sedan runt och läste om digitalkameror ett par timmar innan riktlinjerna, kraven och önskemålen stod allt klarare. Tog mig en runda hem till Maria på vägen hem för att kolla hennes post och säkerställa ordningen bland hennes växter. Allt normalt, även om det var tomt utan henne där.

01-07-17, tisdag
Sjuk...

Det är inte ofta jag ger upp, men ibland gäller det att vara realistisk. Inte värt att sätta sin egen framtid och andras säkerhet i fara. Nu om kvällen är jag i alla fall glad över att febern äntligen har kommit igång. Ett gott tecken som resultat på att jag avbröt mitt korta eftermiddagsarbetspass redan efter en timma. Då var trafikläget lugnt, men varenda telefonsamtal och tanke ekade i mitt huvud, som bara önskade ett par saker... Stilla, lugn, ro och ännu effektivare huvudvärkstabletter. Min dämpade utstrålning märktes garanterat och en kollega, (gruppchef), fällde dessutom kommentaren: -"Det ser ut som om du hellre skulle vilja sova".
   Om morgonen hade mina förkylningssymptom inte blivit mildare och bättre. Jag var stundom riktigt täppt i näsan, något som nu, kvällstid, känns bättre. Själva huvudvärken kom annars under min resa in till jobbet, så det var svårt att vara förutseende. Skönt nog kunde jag sova i vilrummet ett par timmar innan jag i lite bättre skick kunde ta mig hemåt. Hopp om morgondagen finns...

01-07-16, måndag
Förkyld...

Efter att i en veckas tid hört talas om förkylningar både till höger och vänster har jag mot min vilja själv drabbats. Detta lagom till min första arbetsdag efter semestern. En lite tung morgon och dag idag, men arbetsmässigt perfekt ändå. Hade efter gårdagens fotogenomgång hos Jenny stannat kvar för att sova de få timmarna till arbetsdagens början. Kanske var det värmen i rummet som gynnade förkylningen och gjorde mina drömmar lite oroliga. Gnisslade till och med tänder flera gånger under natten och vaknade till och med av det samtidigt som Jenny klagade. Hade hon inte sagt vad ljudet var hade jag inte förstått att jag var orsaken till det... Måste varit ett skärande ljud i natten. Å andra sidan hade jag just drömt om upplivningsförsök av någon anledning och av person som jag inte minns nu. Mig veterligen har jag inte gnisslat tänderna på många, många år...

01-07-15, söndag
Två brudpar bland mina vänner...

Efter en gårdag med två stora högtidligheter är jag kvar i en välklädnadsstämning. Är på väg hem till Jenny för att tillsammans med Sandra äta mat och minnas tillbaka på den underbara ölandsveckan, inspirerade av alla bilder vi framkallat. Jag tror att det blir en mysig kväll och att slipsen, västen och den vita skjortan kan kännas och vara helt rätt.

Lördagen den 14 juli: Efter att njutit sömn så länge det var försvarbart duschade jag och förberedde mig inför en festdag i två delar. Högtidligheterna inleddes med bröllop i Kungsholmens kyrka mellan Lisa och Fredrik. Ett trevligt bröllop till vilket solen anslöt när vigseln var påbörjad. Innan hade duggregn bjudits min promenad till kyrkan.
   Efter Fredriks och Lisas bröllop hade jag några håltimmar. Gick till jobbet för att byta till lite lättare klädsel. Kostymen hade varit lite väl varm att vandra omkring i. Därefter åkte jag en snabb sväng till Sollentuna för att lämna tillbaka filmen "ALMOST FAMOUS" som Maria och jag sett under fredagskvällens mysigaste timmar, bjuden underbar rabarberpaj och glass. En riktigt bra film med en lite annorlunda presentation av rockvärlden.
   Mitt program för dagen var fulltecknat och nästa mål på listan var Slussen respektive Finntorp. Där jag slöt upp tillsammans med nästa bröllops efterfestgäng. En god middag på Chinarestauranten fick ligga till grund för kvällens partaj som det nyvigda bröllopsparet Christofer och Gabriella ordnade med. En chartrad buss tog oss från Finntorp till Värmdö bygdegård. Då, (under restaurantbesöket och själva bussfärden), hade vi hunnit värma upp med både frågesport gällande brudparet och fixa lite extra med brudparets presenter.

Festen blev en mycket gemytlig tillställning där nästan alla höll sig på dansgolvet. Det vackra brudparet riktigt glänste i den dansblandning de fick presentera under en "marathondans", ivrigt uppbjudna av sina dansklubbskamrater som avlöste varandra på löpande band i smakprov från olika dansdicipliner. För egen del var det en lite speciell känsla att tillsammans med min första underbara tävlingsdanspartner Jenny, (så småningom även Christofers första tävlingsdanspartner), inta golvet med brudparets båda parter. Förutom nämnda dans med bruden fick jag även nöjet att dansa med flera trevliga tjejer som kanske inte var de vanaste på dansgolvet, men som var mycket snabblärda och följsamma. Underbar stämning spreds i lokalen samtidigt som ett för mig helt okänt band spelade en perfekt musikblandning, underbar att dansa till.

Vid ettiden, natten mot söndag, var festen över. Vi bussades tillbaka mot Slussen och Stockholm. Fram till S:t Eriksplan hade jag sällskap med Christofers mycket trevliga arbetskamrat Lisa och med en av mina dansvänner. Nattbussresan klarade jag i egen regi även om jag var påtagligt trött och redan drömmande...

Länk till Lotta Holmströms dagbok. Se kompletterande beskrivning av Gabriellas och Christofers bröllop 14/7. Sök dagboksanteckningarna från den 15/7-01.

01-07-13, fredag
Fyra år med "Nätdagboken"...

Den senaste tidens åskväder har verkligen fått mig på myshumör. Positivt nog även på städ- och pysselhumör. Därför hade jag under dagen ro nog att både sortera och damma av skior, vika tvätt och till slut även städa bakom spisen. Jag hade mina misstankar om hur välbehövligt det sistnämnda var, och blev därför mycket glad över min initiativförmåga. Myshumöret kvarstår och verkar mynna ut i en videokväll tillsammans med Maria.

Torsdagen den 12 juli Under hela för- och eftermiddagen höll jag mig hemma. Laddade inför danskvällen genom att städa och dona. Badkar, badrumskakel, toalettstol och handfatens avlopp blev ivrigt städade. Dessförinnan hade jag med viss obeslutsamhet börjat scanna in bilderna från Ölandsvistelsen. Lite oroad för min bildformatsvilsenhet, (alla bilder lika tråkigt stora), valde jag att lägga projektet på hyllan för ett tag. Kanske var det därför städglädjen blev den rätta och positiva kontrasten?
   Maria kom och hämtade mig för transport till Hågelby och en regnhotad danskväll på dansbanan i den vackra parken. Jag myste dock gott eftersom Sandra tog väl hand om mig på dansgolvet. Tyvärr var jag väl desto sämre på att hinna dela med mig av min dans till alla andra vänner. Men, men, det kommer fler danser hoppas jag. Endast ett kortare regn gjorde att folk flydde av dansbanan. Sandra och jag stod nästan ensamma kvar...

Onsdagen den 11 juli Morgonpigg och glad åkte jag in till stan. Var köpsugen, givmild och fastnade efter god tankeverksamhet för en vacker badhanduk med underbart älgmotiv mot svart bakgrund. Denna behöll jag inte för mig själv utan levererade det istället till en speciell adress och person som jag önskade ge något värmande för både vått och torrt...
   Därefter ut på stan igen. Denna gången för att fika tillsammans med "Blomman". Vi uppsökte ett café som visserligen inte hade den kycklingbaguette som jag suktade efter, men som bjöd på alternativ och fram för allt en lugn och gemytlig miljö. Efter någon timmas fikande åkte jag till OBS Stormarknad. Mina Ölandsbilder hade just anlänt varför jag satte mig för att minnas en lycklig tillvaro över en fika.

Kvällen bjöd på lugn i min hemmamiljö. Sorterade och gick igenom bilder under hela kvällen. Körde lite tågsimulator och gick om natten och la mig. Summerade en ganska tillfredsställande dag. Konstaterade att jag började återfå mitt vanliga inre lugn och starka trygghet, trots att jag fortfarande bjöds, (och var beredd att giva), en otroligt stor dos av sällskapssjukhet...

Tisdagen den 10 juli: Trots dagens givna mysfaktor under mer än ett timslångt åskväder, samtidigt som jag inspirerades till middagssömn, har jag haft en ganska seg dag. Det mest händelserika var faktiskt blixten som strax ovanför huvudet skapade ett visslandet skarpt ljud på sin väg framåt: "Pfsiiiuuuo". Hann inte ens räkna till "ett" när blixtljuset väl uppfattats. Efter störtskurarna tog jag mig en promenad för att hälsa på någon. Eftersom inte någon fanns anträffbar tog jag bussen hem igen för att nyttja min mest frustrerade tid till tvättande. Inte heller studier i programering bar nämnvärd frukt. Olust och okoncentration och en längtan efter lite happening...

01-07-10, tisdag

Dygnet är bara 40 minuter gammalt. Sitter just nu på Stockholm Central och ämnar ta sista tåget hem. Värmen i väntsalen är nästan olidlig och ute är det en underbar och troligtvis tropisk sommarnatt. Att Sverige har haft bland det bästa vädret i Europa märks när svetten lackar pannan.

Måndagen den 9 juli: Kvällen har spenderats hos Jenny. Med pannan i djupa veck satte vi ihop ett excelblad för att lättare kunna kontrollera vad olika personer betalt, vad som inköpts under Ölandsvistelsen och hur fördelningen av varorna skulle göras. Dessutom fyllde vi på bensin i bilen vi transporterat från Öland till Stockholm och njöt en middag med sprödbakad Torskfilé, Potatis och sås.
   Att möta Jenny var som att se Ölandsminnena i vitögat. En underbar känsla men samtidigt också en vilsen stark saknad som fyllde hjärta och själ, både personsaknad och händelselängtan. På vägen hem kunde jag vid Gullmarsplan stilla min värsta saknad i och med att jag efter bara någon minuts väntan fick göra Sandra sällskap under sitt tågbyte. Spontant hade jag som på en bestämd ingivelse valt att hoppa av mitt tåg när trängseln efter U2-konserten skulle bli enorm under en direkt fortsatt färd. Samtidigt hade också Sandra meddelat att hon var på väg hemåt. Ett telefonsamtal och tillvaron blev för några minuter ett antal miljontals gånger bättre. Nästa gång jag får krama henne är förhoppningsvis kommande torsdagsdans. Hur som helst fylldes jag av värme som jag ska förvalta väl. Att hon haft skoj tillsammans med sina vänners gäng, (sol, dryck och spännande bad), gjorde inte saken sämre.

Tidigare om dagen hade jag cyklat till OBS-Stormarknad för att köpa cykeldelar. Vid 14-tiden fick jag min nya "Microsoft Train Simulator" levererad till min dörr. Installationen gick lite trögt och spelet ännu lika så. Min dator börjar onekligen bli några år gammal och saknar både RAM-minneskapacitet och det senaste i grafikkortsvärlden. Om jag kan ta mig råd till en ny dator snart vet jag inte. Har så mycket jag skulle vilja spendera mina pengar på. Exempelvis digitalkamera, modelljärnväg, möbler och andra icke materialistiska ting...

Söndagen den 8 juli: Värmen var riktigt uttröttande. Det var oskså svårt att komma iväg för att lämna in bilderna, (sju filmer). När jag väl lyckats strax före stängningsdags var jag fortfarande både rastlös och sällskapssjuk. Åkte hem till mina föräldrar där också syrran och hennes barn var. En mycket trevlig och gemytlig kväll med en hel del fotografering och diskussioner. När mina föräldrar pratade om sin norrlandsvistelse förstod jag med ens hur mycket jag saknar landet och Örnsköldsvik. Det är nu ett par år sedan jag var ute vid stugan. Tre år sedan närmare bestämt. Framtiden diskuterades också. Vi har ju ganska många tomter i vår ägo. Jag inser dock att det har en stor betydelse för min norrländska tillhörighet och självkänsla att få ha kvar mark och rötter där. Önskar bara jag hade en flickvän att dela härligheten med...

01-07-08, söndag
Bland annat Dansveckan på Öland

För första gången på länge har jag nu vaknat upp i ensamhet, till ännu en nu solrik morgon. Lika så en frukost i ensamhet. Under Ölandstiden har jag varit riktigt bortskämd med att ha haft Sandra lika morgonpigg och energilysten som jag själv. Riktigt inspirerande. Frukosten har så småningom njutits samtidigt av alla i stugan. Underbart gemytligt med ett matrikt frukostbord. Stugan har, under hela veckan, verkligen kunnat njuta av det mycket välfyllda kylskåpet. Billigt förfarande i längden, trots visst överflöd.

Lördagen den 7 juli: Vid 8.30-tiden var vi alla uppe på benen. Packning, frukost och städning av stugan stod på programmet. En underbar vecka med gänget avslutades i och med att besiktningen av stugan gick igenom. Städningen var god, även om vi lite pinsamt nog hade lyckats missa att ett nudelpaket smygit sig bakom kylskåpet.

Det sista jag gjorde, traditionsenligt, innan avfärd var att duscha. Patrik åkte själv mot Ängelholm. Vi andra hade lyckan att få låna en bil för transport till Stockholm. Bilens ägare, (Jennys kompis Mattias), skickade vi iväg med flyg från Kalmar flygplats. En nära nog rekordvarm dag i bil. Vi hade kontakt med Marias gäng under hemfärden. Jämfört med dem hade vi turen att slippa dryga timmens olycksköer, i och med att vi (Jenny, Sandra och jag) stannade och åt mat i Västervik. Då hade vi just mött den första av minst fyra ambulanser och därefter hört många minuters sirenljud när fordon efter fordon lämnade staden från olika håll.

Eftersom Jenny skulle ut och festa tillsammans med ett Möhippegäng hoppade jag av hos Sandra. Där kunde jag pusta ut, packa om och även njuta en underbar dusch. Värmen i bilen hade gjort min T-shirt så het att den nu visade "fräscha" saltränder lite var stans. Å andra sidan var ingens kläder torra efter bilfärden. Sandra hade piggnat till ordentligt, trots en kraftig förkylning sedan fredagskvällen.
   Åkte hem kommunalt i den varma kvällen. Skillnaden från Öland var antalet myggor. Blev biten vid ett par tillfällen under min promenad sista biten från stationen och hem. Efter lite hempyssel och e-mailläsning somnade jag drömmande in...

Fredagen den 6 juli: Danskvällen blev en underbar upplevelse. Jag fick förmånen att viga tiden före pause åt dans med bara Sandra och Maria. Tillsammans med Sandra fann jag verkligen all den underbara njutning och samdanshet som jag kände första gången vi möttes, den 21/4-00. Att sedan också få njuta dans tillsammans med Maria gjorde mig mycket nöjd. Jenny var den gängmedlemmen man inte såg till nämnvärt mycket, men en dans hann vi i alla fall med under kvällen.

Traditionsenlig pause vid stugan, glassätande med goda kex. Så länge som Sandras tilltagande förkylning tillätt njöt vi vidare. Perfekt slut på Ölandsveckan, den sista mycket underbara foxtrotten tillsammans med Sandra och de sista bugglåtarna med Maria som buggpartner. Jag kommer att sakna Ölandsveckan så mycket...

Väl i stugan, om natten, hade vi lite svårt att få hemmets lugn i hamn. En av "strandraggarna" sökte upp Sandra. Han fick sin tid innan vi låste dörren, men jag kom inte i säng direkt som jag tänkt, utan diskade och packade under just den uppbundna tiden. Effektivt att diska med adrenalin i kroppen. För en gångs skull var jag lite oroad över stugans nattro, speciellt med tanke på att både Jenny, Patrik och jag skulle köra bil under lördagen. Å andra sidan så kändes inte själva uppvaktningen som något direkt problem eller hot i och med att det var sista kvällen. Mer bekymrad hade jag varit om vi behövt hålla dörren låst om natten tidigare under veckan. Sandra fick till slut sin behövliga sömnro. Det rycktes i dörren någon enstaka gång under natten, men inget mer. Slutligen somnade vi andra också.

01-07-06, fredag
Dansveckan på Öland

Stugans inneboende ligger utslagna efter ytterligare en otroligt härlig soldag. Jennys har varit som en virvelvind hela dagen. Tömt den ena flaskan vatten efter den andra över mig och glatt kallat mig "Din lilla råtta" på mer eller mindre tagen dialekt. Alltid tio gånger värre än man bett om, trots att jag bara kallade henne för "mjuk och go avocado", *ler*. I vattnet har hon ofta fallit på eget grepp. Isbitar har också varit härligt effektiva vapen i en gemytlig miljö. Tillsammans med Sandra har härlig vattenakrobatik tillämpats, (på amatörmässig nivå för egen del). Baddagen blev inte den lugnaste i och med att det flockades trevliga men aningen druckna ungdomar omkring våra söta tjejer. Således Växjö-småländska oavbrutet under ett par timmar, och då speciellt avsett för Sandras öron. Patrik är just nu den aktiva delen av gänget. Med gitarren i hand presenteras låt efter låt. Jag själv sitter i sängen och skriver denna dagbok och inser att jag verkligen kommer att sakna Sandra, Jenny och Patrik när Ölandsveckan imorgon sorgligt nog är över. Jag har verkligen trivts oavbrutet...

Torsdagen den 5 juli: Torsdagskvällen gav mig den riktiga dansupplevelsen. När jag varit inne i duschrummet några få minuter kom en man mumlandes in: -"Å... Danskungen" Om jag skulle höra det vet jag inte, men jag följde honom lite med blicken då han sa något i stil med följande ord:
-"Ja, det är en högst personlig benämning på dig, men jag har dansat i tjugo år och presterar inte bråkdelen av vad du gör på dansgolvet under en kväll."
Orden låg mig så varmt om hjärtat att jag började fundera på hur jag gjort tidigare år för att också ha konungakänslan. Tillämpade sedan medicinen av mina minnesbilder och lyckades hålla mig lycklig hela kvällen. Sandra förärade mig med bästa tänkbara inledningen på kvällen med perfekt stämningsfyllda och fartfyllda danser. Samma sak efter pausen. Däremellan blev jag bara uppbjuden av tjejer från min absoluta topplista. Avlutningen var också i drömklass tillsammans med Maria. Alltså ytterligare en BOOGART-danskväll att lägga till den berikande minnesbanken.

Tidigare... Med tanke på att alla i vår stuga var sånglystna, stannade vi uppe och njöt av allsångskväll till 05.30 natten mot torsdagen. Alla i stugan sov gott fram till elvatiden. Sandra och jag hade visserligen flyttat ut kuddar och handdukar till skuggan om morgonen, för att få riktig sömnro. Frukost och därefter strandbesök med härligt bad. En av dansvännerna, Björn, firade sin födelsedag genom att bjuda på strandparty med tårtor, cider och jordgubbar. Därefter blev det live-konsert med BHONUS och uttagning av "Miss Öland", dvs någon av de fem utklädda kandidaterna från onsdagskvällens dans. Konserten hade tappat i kvalité gentemot tidigare år. Själv skulle jag bara vilja höra deras speciella musiktalanger, bland annat med Beach-Boyslåtar, istället för komedilåtar och inbjudna gäster som inte helt når upp till samma musikaliska nivå. Det har varit bättre förr... Även om jag fick höra superlåten "GOOD VIBRATIONS" så frågar jag mig fortfarande: Vem saknar till exempel inte Queen-inspirerade gitarrsolon, som nästan bara Bosse Larsson, (bland världens gitarrister), klarar att återge perfekt...

Av Jenny lyckades jag bli nerbrottad och rejält duschad av vattenflaskor. Vågade inte göra för mycket motstånd med kameror i ryggsäcken. Hämnden kom senare... Restaurant "LAMMET OCH GRISEN" blev nästa höjdpunkt för dagen. Riktigt god och rogivande utflykt innan danskvällen till BOOGART. Både mitt och Marias gäng bidrog med total uppslutning.

01-07-04, onsdag
Dansveckan på Öland

Tjejerna har åkt på utflykt för att träffa en mycket god vän till dem. Vi övriga i stugan, Patrik och jag, har roat oss med att handtvätta kläder, perfektionistbädda tjejernas och våra egna sängar, samt därtill skriva "TACKSAMHETSKORT" med ROSOR på framsidan till Sandras och Jennys ära, som underbara Ölandssambos.
   Solen har strålat även denna dag, förutom möjligtvis den lilla skugga som föll över oss, (Patrik och mig), när Jonas och Therese med god rutin och snygga kast besegrade oss i två raka "KUBBOMGÅNGAR", på gräsmattan bakom stugan.

Söndagen den 30 juni: Sandra var trots en riktigt kort nattsömn uppe och sprang en runda. Själv var jag också pigg och gick ut för att skriva i dagboken. Regnet kom bara någon minut efter att Sandra givit sig av. Ett rogivande sommarregn för mig som satt under taket. När stugans boende var samlade åts frukost. På eftermiddagen tog den tidiga morgonen ut sin rätt i form av härlig middagssömn för halva stugan.
   Med den första aningen jobbiga danskvällen i minnet, blev det en mer givande danskväll. Fortfarande ganska stökigt, men med mer egen golvnavigeringsrutin.
   Efter danskvällen blev det tidig sänggång. Bara dusch, stretching och lite mat innan...

Måndagen den 1 juli: Varm stuga och strålande sol ute. Sandra, Jenny och jag låg utomhus ett tag innan det det blev frukostdags. I samlad trupp gick vi ganska snart ner till stranden. Mängder av sol, härligt bad och en helt komplett sommarupplevelse. Sololja som flödade, vackra kroppar och underbart sällskap. Efter några timmar i solen ringde även Maria som tillsammans med sitt gäng varit pår resande fot sedan tidig morgon. Vi sammanstrålade på stranden. Det roliga var att även vår stugas tjejer kände delar av Marias gäng. Två härliga gäng blev till ett...

Under vår middag blev det liveunderhållning av PERIKLES, som traditionsenligt spelade mellan de två översta husraderna på campingplatsen. Maten vi avnjöt bestod av pommes frites, lövbiff och béarnaisesås.

På kvällen blev det aningen stökig dans till Wahlströms. Jag trivdes inte riktigt och blev vid ett par tillfällen ganska hårt åtgången i ryggen av armbågar som inte hörde till dagens dansgeneration och ettikettmedvetenhet. Jag var i och för sig inte den som ville ge vika eller flyga mer än en gång, och stod därför villigt beredd på "ovarsamt uppträdande". I pausen följde Marias gäng med oss till stugan. Te och andra drycker serverades. När även den andra delen av danskvällen var över, efteråt, blev det en allsång och mysig korvgrillning utanför stugan. Åter igen en sen morgon innan vi gick till sängs. Maria, Jessica, Karl och Robert cyklade hem till sig någon halvtimma innan vi övriga också gav upp. Ett tag var det konkurrens inom gänget om vilken låt som skulle spelas. Två gitarrer och två gruppstyrda viljor gav en samtida blandning med försök till överröstning. Ibland samstämd genom resurser satsade på en gemensamt utvald låt. En natt precis så mysig som man vill att sommarnätter ska vara. Bara lite ovilsen kärlek som saknas...

Tisdagen den 2 juli: Fortfarande strålande sol. Ett aningen morgontrött gäng åt en sen frukost i solen. Därefter en promenad ner till stranden och sammanstrålande med Marias gäng. Skyddade mig lite mer från solen, för att spara min röda rygg. Njöt glass och läste lite emellan badomgångarna som bjöd härligt vattenvolleybollspel.
   Med Sandra som chef tillagade hon och jag pastasallad som faktiskt nog avnjöts i skuggan. Innan dansen hann vi med en kortare tids sovpause som garanterat fick mig och Sandra att bli piggare. Jenny blev enligt utsago bara ännu tröttare, något som visade sig med all tydlighet under pausen. En så skrattglad Jenny har jag nog aldrig sett. Att gänget om åtta personer dessutom delade på en 70 cl "ZNAPS"(Black Jack) gjorde ju inte saken sämre för någon av oss. Med tanke på procenthalten om 25% är jag övertygad om att dansnivån höjdes med minst lika mycket. Sandra och jag gick ut hårt och hade hur härlig dans som helst direkt efter pausen. Golvytan och trängseln var lagom, stämningen allmänt hög och en mycket njutbar musikblandning fanns att tillgå...

Åter igen en tidig kväll. Med andra ord cyklade merparten av Marias gäng hem direkt efter dansen. Vi och våra grannar har hittills turats om att ha party varannan kväll. Bra fördelning för att hålla ångan uppe i huslängan som helhet.

01-07-02, måndag
Dansveckan på Öland

I skrivande stund är vi lyckligt lottade. Klockan är strax efter nio om morgonen och vi, Jenny, Sandra och jag, ligger i solen och njuter. Stugan blev tidigt varm, en av anledningarna till att vi flyttade ut. Frukosten hägrar och jag längtar efter den risgrynsgröt som vi häromdagen inköpte.

01-07-01, söndag
Bland annat Dansveckan på Öland

Så blev det morgon den andra dagen. Kan knappt fatta att jag åter igen är är på Öland för att dansa. Åren går fort när man ser tillbaka och inser att det är för sjätte året i rad. å andra sidan en vecka som är så välbehövlig i och med att den blir precis vad man gör den till. Hittills en sommarvecka men både roligt och extremt trevligt sällskap i egenskap av Sandra, Jenny och Patrik.

Lördagen den 30 juni: Vaknade upp i Nyköping på en bäddad och nästan okänd soffa. Resan mot Öland var redan på börjad i och med att Nyköping var aktuell utgångsort och soffan belägen i samma stad, hos Patriks föräldrar. Jenny och Sandra var också på plats men för natten inneboende hos Jennys mamma.

Patrik inledde dagen med biltvättning. Efter frukost packade vi in sakerna i bilen, hämtade töserna och gav oss av. Nästa delmål blev OBS Stormarknad i Kalmar. Emedan vi fortfarande var vilsna ifråga om köpcentrats uppbyggnad stötte vi på våra Ölandsgrannar Tomas och Ulrika. Rätt affär hittade vi när vi väl hade målsättningen lite klarare för oss.
   Trots att vi inte hade någon inköpslista klar för oss, stod vi inte villrådiga i mer än någon minut. Sedan började fyra olika viljor sträva efter sitt. Hela tiden tydde man sig till den som kunde ge stöd i olika valsituationer. -"Jo, men visst vill du ha risgrynsgröt till frukost också?". Och ja... Både risgrynsgröt, kanel och socker inköptes tillsammans med all yoghurt, fil och juice som skulle komma att förgylla den närmaste veckans frukostar.

Med fullpackad bil, där Patrik och tjejerna nu tappert umgicks med matvoror, fortsatte vi den sista restimman till Lundegårds kamping. Väl framme checkade vi in och lastade ur bilen snabbt och effektivt. Bäddningen var snart gjord för alla utom lilla jag, som inte kom fram i mängden av folk. En dryg halvtimma efter ankomst stod dessutom den inköpta och nygrillade kycklingen klar att serveras tillsammans med ris och currysås. En härlig smaksensation under en härlig kvällshimmel.

Sandra diskade på nolltid. Därefter blev det lagom tid över för den personliga hygienen inför danskvällen. En kortare bastustund, bland annat tillsammans med årets bastuligeskandidater.
   Danskvällen blev bra. En härlig start på dansveckan, även om jag kroknade lite mot slutet. Redan under fikatiden i pausen var jag påtagligt trött och tagen.
   Natten avslutades med allsång utanför en annan stuga. Gitarr och sång i allehanda stämmor och stämningar till klockan var ca 04.30 och sömnen skulle ges en liten chans.

Fredagen den 29 juni: Tidigt om morgonen gav jag mig av till Mörby Centrum för att vid 10-tiden sitta i frisörsstolen hos "JS". Skönt att bli modifierad och anpassad för sommar och dans. Med gott huvudresultat fortsatte jag in till staden, där ett par nya skor inköptes. På jobbet blev jag engagerad i 45 minuters tjänstgöring, rätt tid på rätt plats. Det behövdes...

Hemma packade jag och blev någon gång efter 18-tiden hämtad av Patrik.Sent men någorlunda effektivt hämtade vi därefter upp Sandra och Jenny föv färd mot Nyköping. I nyköping festade Patrik och jag på en pizzeria. Tjejerna hade sin egna kväll hos Jennys Mamma. Efter 40cl mjölk och lika mycket cola, var det inte konstigt att vågen hemma hos patrik visade mycket. Därtill ska läggas den goda pizzan... Sov gott om natten.

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2005-12-22 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!