"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, september 2000

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

00-10-02, måndag

Jag är ärligt talat riktigt imponerad av att jag obehindrat står på benen idag. Efter en helg med dans varje dag och aningen lite sömn, är det bara en svag känsla av benmuskelvärk och ett skavsår på en av tårna som gör mig påmind om helgens kraftansträngningar.
   I fredags var jag aktiv på jobbet från tidiga morgonen till kvällen. En timmes betald och lagstadgad sömn eller vila kunde jag åtnjuta när jag erbjudit mig att jobba över. Efteråt åkte jag hem en kort sväng innan dansen på Mälarsalen startade. Valde att packa i ordning min utrustning och förbereda mig inför hela helgen, ifall jag skulle välja att sova på annan ort. Huvuddelen av packningen lämnade jag därefter på jobbet på min väg till Mälarsalen.
   Danskvällen blev helt underbar. Jag var visserligen sen dit, men effektiv på plats. Dansade med flera okända tjejer som gav mig mycket nöje både socialt och dansmässigt. Förhoppningsvis nya bekantskaper och vänner för framtiden.
   Tog mig hem med nattbussen för en kort nattvila. Vid halv åttatiden var jag på benen igen för att hinna med tåget mot lördagens danstävling i Ludvika. Resan bjöd på god timing, i och med att det var dags att gå ut på tävlingsgolvet mindre än en timma efter ankomsten. För att försäkra mig om min ankomst blev jag dessutom hämtad av Anna och Micke vid järnvägsstationen. Tävlingen gick ganska bra. Det var roligt att tävla med Anna igen. Vi hade domarmässigt rejält häng på 3:e-platsen, men blev efter finalrundan slutligen fyra. Med andra ord ytterligare en poäng till samlingen. Vi hade behövt minst en andraplats för att bli "C-klassade", en tävlingsklass högre. Nu blir det kanske aktuellt med ytterligare en tävling i framtiden för vår del. Det skulle ju vara roligt att utnyttja vårt perfekta utgångsläge med 5 av 6 krävda poäng, trots att detta var vår sista inplanerade tävlingen tillsammans som ordinarie tävlingspartners.
   På hemvägen fick jag skjuts. Många dansare var det som gjorde en matpause i Hummelsta. Den berömda godisbutiken fick också påhälsning. Blev skjutsad till Norrviken för att hämta bilen från mina föräldrar. Efter min första dusch i deras nya hem åkte jag vidare till Yesterdays för en lång danskväll till BOOGART och AVALON. De sistnämnda spelade bra mycket bättre än de förväntningar jag ställt. På vägen hem fick jag äran att skjutsa hem en av mina nyvunna vänner från fredagen, JS. Sedan bar det av direkt hem till sängen för ca fyra timmars sömn.
   Söndagsmorgonen blev effektivt utnyttjad. Jag hade tillfälligt glömt bort att jag hade en bil att lämna tillbaka till mor och far. Hann dock detta med viss marginal innan det blev dags att åka till Slussen för att möta min danspartner och åka vidare med buss till heldagsträningen. Mer dans alltså. Träningen höll på mellan klockan 10 och 16.45, med uppehåll för en liten matbit. Fick därefter skjuts till nästa dansklubb. Inte nog med den inplanerade trivselkvällens dans, utan jag blev infångad på en av kurserna för att understödja och hjälpdansa med kursdeltagarna. En riktigt trevlig kväll där jag fick chansen att bearbeta de idéer som heldagsträningen fött tidigare under dagen.
   Inför måndagen blev det lite mer normal längd på natten, (sex timmar). Arbetsdagen idag, (måndag), har avlöpt ungefär som fredagens. Ställde även idag upp med övertid inkluderat lite betald, lagstadgad, sömn och vila. Nu på pendeltåget hem ser jag fram emot hemmets lugna vrå, detta trots att jag säkert skulle stormtrivas med lite fart och rörelse omkring mig. Är nog inne i den sk "andra andningen" helt enkelt...

00-09-28, torsdag

Mitt på dagen och nyligen uppvaknad. Att jag sovit fram till halv tolv betyder inte att jag varit det minsta lat. Tvärt om har jag haft den arbetsammaste natten sedan jag började dirigera tågtrafiken på egen hand i april. Med stor sannolikhet den jobbigaste sedan jag var trafikinformatör. Inte nog med ett stort antal planerade banarbeten att övervaka, utan till detta en avancerad ställverksprovning i Västerås till ca 03.30 med minst 50-talet samtal, (många när samtalen redan stod på kö), och provkörningar av tåg fram och tillbaka mellan Enköping och Västerås hela natten. En lugn halvtimma fick jag dock, men den gick mest åt till att städa upp på arbetsplatsen. Morgontrafiken blev på gränsen till svårhanterlig när godstågen inte ville infinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle. Det är lätt att förseningarna sprider sig som ringar på vattnet när spåren är hala och godstågen mäktigt tunga. 1600 ton last bakom ett ensamt lok är ingen lek. Planering och finkänslighet är trots allt nyckelord i sammanhanget när man sitter vid sina skärmar och tangentbord. "Sveriges största dataspel" som man skämtsamt kan tro sig se berör många och sätter igång känslorna hos lika många när konsekvenserna av fysik, väder och timing talar sitt tydliga språk genom förseningsminuterar och högtalarutrop. Det man minst av allt önskar sig, (något som jag slapp), är godståg som inte kommer upp för backarna. Lövhalkan närmar sig...

Nu är jag i alla fall ganska pigg. Ska dela ut information till bostadsrättsföreningens medlemmar. Hade möte igår innan jag åkte till jobbet. Sedan borde jag under dagen tvätta, bygga modelljärnväg och städa. Får se i vilken ordning jag unnar mig nämnda saker.

00-09-26, tisdag

Nu närmar det sig ett avgörande. Var på en kortare anställningsintervju gällande ett internuppdrag inom företaget som webbredaktör. En riktig utmaning gällande både uppdraget i sig och möjligheten till kompetensutveckling. Inom ett par veckor tillsätts tjänsten, (deltid), och personen ämnad för uppdraget presenteras. Förra gången uppdraget var ute för sökning, (våren 1999), avstod jag ifrån att söka i och med att min tågklarerarutbildning låg framför mina fötter. Men nu är jag oerhört inspirerad och laddad. Speciellt spännande är det i och med att jag inte är ensam om sökandet.
   Till helgen blir det mycket dans. Inser att jag inte kommer att få mycket tid hemma. Om jag lyckas pricka in allt så blir det dans ute i Stockholmsområdet både fredag- och lördagkväll, tävling i Ludvika på lördagseftermiddagen samt heldagsträning i Nacka om söndagen. Bara att ladda...

00-09-24, söndag

Efter en mycket lugn lördagskväll i hemmet vaknade jag pigg och ganska utsövd om söndagsmorgonen. Gick upp och gjorde lite styrelsearbete. Mer hann jag inte innan jag var tvungen att åka till jobbet. Lika bra var väl det eftersom jag ändå hade problem med nätuppkopplingen. Vet inte varför min bärbara dator inte lyckades finna någon kopplingston i telefonjacket. Telefonen fungerade annars som normalt. Störande kändes det i alla fall...
   På jobbet var det riktigt lugnt. Inte några stora utmaningar alls. Bara att kontrollera att tågen kom i lämplig ordning och varna för några stenkastande snorungar samt ett antal nyfikna rådjur vid spårområdet. Ser fram emot en lugn hemmakväll även ikväll.

00-09-23, lördag

Mör i kropp och seg i tanken, jobbat har jag och tänkt mången tanke, styrt, beslutat och ställt, många tågvägar fällt... Detta var en bit av min reflektion från gårdagen, då jag trött satte mig på pendeltåget hem. Skrivandet blev dock kortvarigt eftersom min kompis Blomman satt i samma vagn. I ett svagt men viktigt ögonblick lovade jag att under lördagen, (idag), att följa med en sväng upp till Sundsvall. Nu på väg hem, sittandes i konferensavdelningen på X2000, måste jag tillstå att det varit både skönt och avkopplande att komma hemifrån under några timmar. Detta trots att jag varit riktigt trött. I strålande solsken kunde vi njuta av den friska Norrlandsluften och den underbara höstluften. Under vår korta Sundsvallsvistelse åt vi en bit mat på MAX.
   Som jag nämnde inledningsvis var jag trött efter arbetsdagens slut igår fredag. Då hade jag dels arbetat natt mot fredag samt ett eftermiddagspass inkluderat problem med en halvt nedriven kontaktledning och påföljande totalavstängning sträckan Valskog-Arboga, med allt vad det innebar. Därför kändes det som en härlig befrielse när jag väl kom fram till dansparadiset Yesterday. Trots att jag var drygt en timma sen fick jag en underbar danskväll. Dansstegen kändes "rätt" från första stund. Att natten till idag endast skulle bjuda på ca 3 timmars sömn gjorde ingenting. Träffade åter igen en tjej från en Boogie-Woogiekurs, (Uppsala), som jag bytte telefonnummer med, innan vi dansade ytterligare några härliga danser.
   I torsdags städade jag lägenheten ganska flitigt. Disken står dock ännu kvar. Sköljd men odiskad...

00-09-20, onsdag

Det är eftermiddag. Första biten av min march till stationen och tåget tog jag i snabbt tempo. Kan nya muskler verkligen väga så mycket? Jag kände mig som en riktig tungviktare som lufsade fram över ängen i avsikt att undvika alla lömska tuvor bredvid stigen. Kanske var det i alla fall en riktig formtopp jag hade under helgen som var. Jag börjar förstå det, trots att jag inte har kvar det underbara rus i kroppen som jag brukar ha veckorna efter Ö-viksmaran. Jag var nöjd men inte lycklig denna resa. Mest gläds jag, så här efteråt, över att mina vänner från Skellefteå, Veronica och Micke, var på både dansen och hotellet. Det jag misströstar är ett eventuellt missförstånd i ett av de känsligaste, (romantisktaste), lägen jag kan tänka mig på dansgolvet. Efter att nu ha kört de frågande och olyckliga tankarna fram och åter genom hjärnan minst 800 gånger, undrar jag om det kan vara så enkelt, (knepigt), som att jag gav upp en underbar famn och "rätt känsla" bara för två på varandra följande och tolkningsbara meningar.
   Drömmande och framtidstroende som jag var uttryckte jag mig kanske lite olyckligt i och med följande mening, inkluderat funderingen över avståndet Hudiksvall-Stockholm:
-"Å, tänk om jag hade kunnat ta med dig hem..."
   I ett lyckligt fall hade jag tolkat hennes nästa fras som en fråga, men nu trubbades jag av och gav upp allt hopp i samband med följande fras som plötsligt fick mig att tro att tanken var omöjlig:
-"Å det kan du inte!!!??!?????!?"
Min enda fråga idag är... VAD TÄNKTE VI PÅ, VI TVÅ? Låten var nästan slut och det blev konstigt nog den sista dansen för oss, trots så många underbara danser innan... (Njutningen var vi överrens om). Tänk om jag kan få rätt svar!

Dagens trötthet kanske jag också kan skylla på någon slags förkylning som jag ska ha snörvlat mig till under några få timmar. Det är inte ofta jag är förkyld och inte speciellt ofta jag tänker i sådana banor, men jag tror inte att jag bara har drömt. Dagens träning får väl ge svar på både humör, humor och kondition.
   Dagarna i övrigt har varit intressanta. Gårdagen bjöd på en heldagskurs i Outlook 98 på VM-data i Huvudsta. Jag lärde mig en hel del intressanta inställningsmöjligheter som vi i dagens föråldrade MEMO-system naturligt och enkelt nyttjar. På tisdagskvällen behövde jag en påminnelse för att komma iväg på styrelsemötet som var inplanerat sedan länge. Konstigt, men jag var helt dagsvild i mina försök att utnyttja och ta tillvara varje liten ledig stund. Trots detta har jag inte kommit så långt som jag vill på modelljärnvägen. Är dock snart frammen vid en "milstolpe" i byggandet då banan byggs ihop till ett långt "fyrspår" med två upp- och två nedspår i regelmässig ordning. Svåra bitar i de nedersta spårplanens uppbyggnad är då klara. Ni kommer att gilla min modelljärnväg, vad ni än må tycka om tåg i sig.
   De kommande dagarna ska jag använda till att återanpassa mig socialt. Lägenheten ska städas. Förhoppningsvis kommer jag ut för att festa eller dansa till helgen. Söndagen ska dock vigas till jobb eftersom det är min ordinarie arbetshelg som arbetas in lite i förväg. Lördagspasset kommer redan på fredagseftermiddagen efter ett antal timmars sömn och efter en arbetsnatt mot fredag. Härlig och fri tillvaro...

00-09-18, måndag   (Bland annat Ö-viksdansmaran)

Ännu en mycket minnesvärd helg har passerat, så även den Dansmara i Örnsköldsvik som jag så länge längtat efter. Trots att det fanns många underbara tjejer är jag fortfarande fri som fågeln. Mycket beror det väl på att jag begränsade mig till att endast hoppas på de två som spontant tilltalade mig och mitt hjärta mest. Personligheter värda att satsa på om allt varit perfekt. Som vanligt blev det bara nästan perfekt. Perfekt i avseende att njuta två underbara danskvällar tillsammans med dem, men inte perfekt i avseende på fakta gällande tjejernas nuvarande livssituation, samboskap respektive avlägsen bostadsort. När dansen riktigt ordentligt sugit ur alla kroppens krafter kändes det för sent att orka vrida huvudet vida omkring och samtidigt ha krafter kvar att öppna hjärtat ytterligare. Jag var nöjd och belåten med dansen och tillvaron som den var. Mitt tunnelseende var därmed ett faktum i fråga om kärleksbekymmer eller kärlekslustar. Njöt därmed fullt ut i dansen med den jag aldrig skulle få. Med Hudiksvallstjejen, (den andra ögonstenen), tappades olyckligtvis kontakten efter halva den andra danskvällen. Dansgolvet var för stort för att återvinna kontakten igen när vi bytt viloplatser i lokalen.
   På bussresan fick jag gott sällskap av en trevlig tjej från Örebro, Sara. På hemvägen var det tryggt och skönt att få pusta ut bredvid henne. Eftersom hon sov bra lyckades jag också göra det, ofta med kudden tillåtet tryggt lutad mot henne.

På torsdagskvällen, (före resan), var jag hembjuden till en granne för att hjälpa till med hennes hemsida. Det blev ett riktigt intressant äventyr med supportsamtal och diverse teorier kring lösenord och konton. Efter några timmar hade vi dock lyckats få upp hemsidan på nätet och jag kunde nöjd gå hem till mina förberedelser inför dansresan. Innan jag kunde koppla av och koncentrera mig på packande behövde jag klara av styrelseuppdrag. Samtidigt med dessa passade jag på att tvätta under nattens timmar. När fredagsmorgonen väl kom var jag klar med både det ena och det andra, varvid jag gick och delade ut medlemsblad till bostadsrättsföreningens medlemmar. Därefter packade jag, kort innan jag var tvungen att ge mig av mot dansresans samlingsplats vid lunchtid.

Bussresan har jag delvis redan nämnt. Vid 13.30-tiden åkte vi från Statoil vid Järva Krog. Sara som jag kom att sitta bredvid var bänkad sedan Örebro. Likaså Conny och Anna, (gemensamma kamrater). Därmed föll det sig naturligt för oss alla fyra att äta vid ett och samma bord under matuppehållet vid Tönnebro. Jag var vrålhungrig. Köttfärspajen smakade därför underbart. Under uppehållet gjordes även klädbytet och de första förberedelserna inför fredagskvälens dans.
   Till Ö-vik kom vi ca en halvtimma efter att dansen börjat. I gengäld kom vi som vanligt in bakvägen och slapp därmed att stå i den ca halvtimmaslånga kön. Rakade mig och var därmed klar för ca 5 timmars dans. Både Barbados och Boogart får högt betyg av mig. Kvällen blev helt enkelt underbar.
I bussresans pris ingick hotellrum. Jag bodde tillsammans med Janne från Skåne. En lustig prick som jag lärt känna under tidigare bussresor. För mig blev inte nattsömnen så speciellt lång. En dusch innan sänggång och frukost vid 9.30-tiden gav inte utrymme för speciellt mycket mer än 5 timmars sömn. Vi hade visserligen tillgång till hotellrummet fram till 16-tiden, men jag gav mig tidigt av till en av traditionshöjdpunkterna för resan, äventyrsbatet (Paradisbadet). Vattenrutchbana, (nytt rekord med 17,62 sekunder), bubbelpol, simning och den underbara ångbastun, allt skulle hinnas med. Trots mina många timmar där hade jag inte hunnit bli riktigt nöjd när jag tvingades byta om och göra mig klar för lördagskvällens middag och dans. Lämnade badhuset, checkade ut från hotellet och inväntade tillsammans med övriga danskamrater bussen som skulle föra oss till middagen.
   Middagen bjöd för min del på en underbar fiskgratäng med underbar svampsmak. Jag blev proppmätt och tvingades överge en mindre del av gratängformen. Dansen började vid 19-tiden och pågick till drygt klockan 03.00 om söndagsmorgonen. Inte undra på att jag var utpumpad när nattens timmar gjorde sig gällande. Men en skön känsla att inte misströsta för att dansen "redan" var slut. Jag längtade vid det laget till bussen trots att jag inte vunnit hjärtats kamp.
   Efter en nattmacka och avtvättning somnade jag in bredvid min resekamrat Sara, i egenskap av den nöjda ungkarl jag trots allt kan få lov att vara ännu ett tag. Vid Tönnebro var det frukostdags. Priserna var dock inte tilltalande alls, varför jag utan att blinka allt för många gånger följde Saras exempel att gå till den bredvidliggande macken. Nostalgi blev det när jag hittade yoghurt med Jordgubbs- och Banansmak. Den yoghurtsmak som fängslade mig allra första gången, på den tiden jag låg i lumpen och satt på ett tåg hemåt. Väl förknippat med resor alltså. Strax efter middagstid var vi åter i Stockholm. Kramade farväl och tackade Sara för trevligt resesällskap såväl dag som natt. Ytterligare några mycket väl valda farväl hann jag göra innan jag fick lyxig skjuts hem av paret Jonas och Ulrika.

Väl hemma bevisades graden av utmattning. Gick och la mig vid 14-tiden. Dans och trivselkväll på söndagskvällen blev bara en dröm eftersom jag inte vaknade förrän 07.30 följande morgon, måndag. Tur var att jag hade sovmorgon. Pigg utnyttjade jag tiden för modelljärnvägsbygge. Än mer motiverat efter danshelgen, i och med att ungkarlslivet ännu kvarstår. Som jag tidigare nämnt vill jag hinna med grovbyggandet innan jag får tidsbrist beroende på kärlek. Men kommer lyckan kommer jag naturligtvis satsa fullhjärtat på den. En halvtimma före avfärd till jobbet fick jag för mig att dagen vore perfekt för hobbyverksamhet. Eftersom arbetstiden var planerad som "tidstur", (resurs till förfogande), ringde jag till jobbet och undrade om jag skulle behövas. Behovet fanns inte och jag tog därför ut kompledighet. Med andra ord behövde jag inte åka till jobbet. Fortsatte därför mina hemprojekt till dess att det blev dags för dansträning om kvällen...
   I morgon tisdag är det utbildningsdag för min del. Onsdag underbart ledigt. Kan det bli bättre?

00-09-14, torsdag

Nöjd sitter jag nu på pendeltåget hem från jobbet. Det har mulnat på med stora tjocka regnmoln som allt mer täcker himlen. Det har dock varit oerhört vackert den senaste tiden. I morse helt stjärnklart och mycket nära frost i gräset när jag vid 5-tiden gick över fälten till tåget. Den stora orsaken till att jag är nöjd grundar sig i att det blev en extremt hektisk arbetstid igår när jag kom från min långlunch. Ett spår avstängt Kummelby-Häggvik, varvid jag fick ha enkelspårsdrift för alla pendeltåg. Med andra ord tre öppna spår mot normalt fyra. Ständiga växelomläggningar, (inkluderat ett återkommande växelfel), snabba beslut och ett ständigt avgörande om vilket tåg som skulle prioriteras respektive ibland försenas ytterligare.
   När gårdagskvällens träning kom hade jag fortfarande en lagom dos adrenalin kvar i kroppen. Var riktigt pigg den första träningstimman. Sedan kroknade jag en aning. Blev uppe länge trots att natten mot idag därmed skulle bli kort.
   Idag ska jag hjälpa en granne med hemsidesfrågor, i den mån jag behärskar ämnet. Sedan blir det dags att packa inför danshelgen som kommer i och med bussresan till Ö-viksmaran. Jag har även föreslagit ett biobesök till en vän, men tror inte det blir något napp i frågan just idag. Skönt i alla fall med semester under morgondagen. Det är jag väl värd...

00-09-13, onsdag

Det är en underbar dag med sol. Molnen skymmer bara i undantagsfall den värmande solen. Sitter nu vid vattnet mellan Stadshuset och Västerbron, på min vanliga favoritplats i gräset. Jag har haft en arbetstur med långlunch idag. Därför har jag kunnat skriva ihop det medlemsblad som åligger mig inför morgondagens utdelning inom min bostadsrättsförening.
   I övrigt var jag trött i morse, trots en liten sovmorgon. Jag hade verkligen glömt bort hur det är att åka tåg i rusningstid. Jag som alltid får sitta när jag ska till och från jobbet. Hur som helst fick det mig att piggna till ordentligt innan det var dags att lägga pannan i djupa veck för att bli klar över vilka säkerhetsparagrafer som gäller för "L-arbeten" (arbeten på linjen med lätta arbetsredskap) och andra samtidiga anordningar. En hel mängd av ovana situationer och klurigheter under förmiddagstimmarna. Får se hur eftermiddagen blir...

00-09-12, tisdag

Det är lika intressant som förutsägbart med en formsvacka efter en underbar och perfekt helg. I synnerhet under de delar av livet då jag inte levt i tvåsamhet. Denna gången har det inte varit något större djup på svackan, men ändå har den malande känslan av instängdhet kommit över mig i mitt hem. Detta trots att jag just längtat efter att få vara hemma för att komma någon vart med min modelljärnväg. Det är ju nu som det är som känsligast vad det gäller kombinationen av byggeffektivitet och lägenhetsordning och socialt liv. Utan att komma framåt med grovbyggandet är det ingen idé att skapa ordning och med ordning ingen idé att bygga. Därtill kan läggas att det inte är idé att bjuda hem någon förrän modelljärnvägsgrunden är lagd och ordning i lägenheten råder. Med andra ord jätteskönt att vara ensam ytterligare några veckor. Detta trots att mitt hjärta är överfyllt med kärlek, lust och tro...
   På jobbet har jag i alla fall haft riktigt roligt idag. Har fåttt en hel del att småpyssla med för att tågen ska rulla med minsta möjliga störning. Alla uppdrag i lagom dos, trots växelfel och signalfel blandat med redan sena tåg.
   Gårdagen bjöd på klockinställd frukost vid 03.30-tiden, följt av morgonfasta och blodprovstagning under den tidiga arbetsdagen. Nyttig var jag på kvällen då jag intog en stor dos dansträning. Vissa koncentrationssvårigheter och lite träningsvärk, men annars helt ok. Självförtroendet är det i alla fall inget fel på.
   Morgondagen bjuder på en liten sovmorgon, men å andra sidan en lång arbetsdag innan det blir dags för dansträning.

00-09-10, söndag

När jag ställer mig frågan om jag lyckats med allt jag företagit mig vet jag inte riktigt vad jag ska svara? Jag har haft några HELT UNDERBARA DAGAR som kommer ligga mig varmt om hjärtat, länge. Med en ganska kravlös tillvaro, i kombination med väl valda och oslagbart sociala aktiviteter, har trötthet och utmattning blivit ett bra mått på mitt välbefinnande.
   Fredagen var effektivt nyttjad till modelljärnvägen. Andfådd och lite trött i armen blev jag av allt sågande. Detta blev dock en bra uppvärmning mentalt inför danskvällen på Yesterdays. Eftersom jag hade lyckats simulera modelljärnvägsanläggningsplanerna i sin helhet var jag på strålande humör när jag blev hämtad vid Rotebro Centrum. Jag kände mig som en kung på dansgolvet. Mycket beroende på att en hel del av sommarens nya kunskaper börjar sätta sig och att min otroliga danspartner är med på alla dansutmaningar jag lyckas prestera. Det är mig en ära att få dansa med henne...
   Min tro på min dans satt i till lördagskvällen. Då befann jag mig i helt annat sällskap i Dalarna. En personalfest som utan tvekan var lyckad. När jag tidigt på lördagsmorgonen kom hem ifrån dansen på Yesterdays packade jag inför resan. Sju på morgonen åkte jag in till stan och jobbet. 8.43 gick vår konferensmotorvagn från spår 19 mot Dala-Storsund via Uppsala-Sala-Borlänge. Vid framkomsten spred vi ut oss på de olika stugorna. Maria och jag beslöt att dela rum, något som var långt ifrån självklart då det visade sig finnas en personalfesttradition hos de övriga tjejerna, i fråga om att bo under samma tak. Nu fick vi i princip en hel stuga för oss själva, (ett rum upptaget).
   Det var en otroligt vacker men blåsig höstdag. Utomhusborden och stolarna hade en förmåga att välta i vindbyarna så fort de lämnades outnyttjade. En långärmad skjorta räckte dock för att hålla tillräcklig värme.
   Lekstund och tävling blev det efter lunchen. Maria och jag hade turen att komma i samma lag. Tillsammans med våra tävlingsglada lagkamrater fick vi skjuta pilbåge, luftpistol, kasta varpa, leta golfbollar, köra bilbackningsslalom med förbundna ögon, blanda drinkar och svara på svåra frågor... Vi lyckades bra i början men kom efter lite mot slutet. Målet var en skatt som vi dock var nära att snubbla över i alla fall. Mitt egna största intryck kom av bilbackningen som jag fick utföra under övriga lagkamraters instruktioner. Det enda svåra var att veta vilken hastighet jag momentant hade. Pilbågeskytte gav också en härlig känsla.
   Under de fria aktiviterterna började jag med lite fotbollsspelande. Gräset var dock såpass halt att jag fruktade fotskador. Efter att ha blivit lagom utmattad gick nöjd för att bada och basta. Det var skönt med svalkan ifrån den stora sjön.
   Kvällen bjöd på grillning av korv, kött och kyckling. Gott och mäktigt. Maria och jag delade under kvällen på våra båda rödvinsflaskor. När dansen och drickande pågått ett bra tag var jag fortfarande fascinerad av att jag kunde snurra en serie av varv på en rak linje. Jag tror att jag även i övrigt hade ganska god koll på både min egen dans och de jag dansade med. Det var otroligt roligt att dansa fritt. Ett utmärkt tillfälle att träna armrörelser och dans från hjärtat. Precis som jag själv, var det många som var ute efter det äkta hjärtat.
   Vid halv fyra tiden eller något liknande gick jag och la mig efter en snabbdusch. Maria anslöt till rummet någon timma senare efter att ha njutit musiknostalgi och en kamp om att spela den bästa "sista dansen", (vilka ska ha blivit minst tjugo stycken)...
   Söndagsmorgonen kom tidigt. Trots detta var jag pigg som vanligt. Med rödvin i kroppen och ben som dansat flera timmar blir det en konstig soppa av trötthet och överskottsenergi. Frusterande men härligt eftersom det ofta gör mig på bra humör, törstande efter lite spänning och skämt, något som räckte för att göra hemresan tillräckligt gemytlig i samband med bland annat kortspelande i konferensavdelningen.
   Efter hemkomsten till Stockholm handlade jag lite matvaror. Tog med mig dem hem och somnade utmattad istället för att snickra som jag hoppats och tänkt. Nu närmare midnatt är jag pigg men väl medveten om att arbetsdagen, morgonen, inte är långt borta. Ett STORT TACK till alla som gjort min helg UNDERBAR.

00-09-06, onsdag

Första dagen på en långledighet blir alltid lite segare än man tänkt sig. Å andra sidan har jag varit effektiv under de andra dagarna som passerat under veckan. Det får vara fullt acceptabelt.
   Är nu på väg hem från dansträningen. Idag har vi fått vara ganska strukturerade i vår dans när vi har letts av höstens klubbtränare. Bra och mycket tänkvärd träning. I måndags hade Therese och jag helt fri träning. Det var nog länge sedan jag inspirerades att busa och stoja så mycket som då. Nämnas kan att Therese knappast kan anses oskyldig. Många nyp och andra tilltag ges när man blir utmanad och utmanar...
   I måndags sov jag gott efter nattarbetspasset. Som jag nämnde var jag glädjande nog oerhört effektiv när jag vaknat och sigit upp, vid 13-tiden. Många uppgifter var således avklarade när det blev dags att åka till träningen. Bara korrekturläsningen återstod då...
   Fritidsmässigt börjar jag nu bli riktigt nöjd med projekteringen av modelljärnvägsbygget. Den kommer att bjuda på det mesta man kan önska sig. Både i avsikt att bli vacker och funktionsduglig. Jag vågar påstå att det knappast är till nackdel för spåranläggningsprojekteringen att jag är tågklarerare till yrket. Skulle jag som förr bjuda in mina vänner, (både tågtokar och "normala" personer), skulle det kunna bjudas både roande, fängslande och intressanta upplevelser. Längtar till den dag jag inte behöver såga och göra ett för lägenhetstrivseln belastande grovarbete. Till den dag anläggningen kan anses funktionsduglig.

00-09-04, måndag

Klockan tickar även på natten... Sitter på min arbetsplats under nattens timmar. Natten är lugnare än vad jag förberett mig på. Endast tre olika arbetslag har jag ute för banarbeten på mitt övervakningsområde. Skönt att kunna disponera tiden till diverse nyttiga aktiviteter och samtidigt bli stimulerad till vakenhet.
   Middagssömnen på söndagseftermiddagen blev annars lite kortare än jag tänkt mig. Mina föräldrar ringde nämligen och behövde lite flytthjälp. När jag väl duschat och var på benen passade det ganska bra att bli hämtad, för att efter avslutat hjälppass åka direkt till jobbet. Utomhusluften var härligt höstlik. Ganska byig vind och lätta moln som snabbt passerade över himlen i olika skickt. Detta samtidigt som det var en mysig skymning. Skulle gärna gått och delat min inre värme med någon. Utöver sällskap var det bara fullmånen som saknades.
   Helgen i övrigt har varit lugn i alla bemärkelser. Lördagen inte minst. Jobbade under lördagseftermiddagen men var annars bara hemma och pysslade med lite allt möjligt smått och gott.

00-09-01, fredag

Dagarna har verkligen flugit iväg. En hel del minnesbilder framträder klart, men vad gjorde jag i onsdags till exempel?
   Efter en snabb blick i almanackan vet jag exakt. Efter onsdagens arbetsdag hade jag bestämt mig för att göra enbart nyttiga saker. Detta är dock inte samma sak som att äta nyttiga saker. Faktum är att jag redan under tidiga eftermiddagen gick iväg till ett av mina favoritcaféer i Stockholm. Där blev jag sittandes flera timmar ivrigt skrivandes på min bärbara dator och ivrigt ätandes och drickandes både det ena och det andra. Började lite nyttigt med en supergod Bondsallad. Synd bara att priset är vad det är ute. Till detta svalkande lättöl. När jag efter någon timmas protokollskrivande fick tomt på tallriken blev det dags för rabarberpaj och vaniljsås. Efter lite ytterligare tid kompletterades den med en stor kopp välsmakande kaffe. När jag var nöjd och datorns batterier började sjunga på sista uppladdningsversen gav jag mig av hemmåt för en trevlig och lugn kväll i hemmets skyddade vrå.

Torsdagen följde delvis onsdagens ritualer, dock med mindre nyttofaktor. Efter en kort arbetsmorgon där trafikläget på många håll varit kaotiskt, (tvingades själv försena ett redan sent godståg med nära 50 minuter pga extrem spårbrist Arboga-Västerås), slutade jag samtidigt som "Blå-blod". Vi tog en långpromenad. Eftersom jag hade tänkt klippa mig var ursprungsplanen att endast medfölja som sällskap i ett par affärer. Men med tanke på att jag njöt av att vara ledig mitt på dagen var jag både nöjd och tillfredsställd av att omförhandla vilka aktiviteter som skulle prioriteras i njutningssyfte. När vi var i Gamla Stan kom regnet och åskan. Mysigt väder som i kombination med cafédofter fick oss att trotsa dropparna och fortsätta vandringen till ett cafe beläget på södermalm. Trevligt nog kom inte hällregnet igång förrän jag beställt en härlig "Vegomacka" och kaffe.
   När man sitter och pratar tillsammans med "Blå-blod" har man lätt att bli fångad av alla avhandlade ämnen. När vi pratade om våld och mobbning steg adrenalinhalten snabbt samtidigt som exempel från skolgångsåren återkom i medvetandet. När vi pratade om övernaturliga händelser och syniska personer satt jag och rös ordentligt. Skrämselfaktorn blev riktigt påtaglig när min "Vegomacka" flög ca 15 cm upp i luften. Det mesta fångade jag men mycket av innehållet landade ändå på tallriken samtidigt som en servitris ursäktade sig. Hon hade dock inte gjort någonting fel alls. Jag hade bara hoppat till när ett värmeljus passerade min vänstra sida i ansiktshöjd för att placeras på vårt bord. Trevligt initiativ, men tydligt ett otroligt överraskningsmoment för lilla uppskrämda mig...
   När vi några timmar senare fortsatte vår långpromenad hade en riktigt värmande sol börjat lysa på oss. Vid Stockholm Södra tog vi farväl och gick skilda vägar. Om kvällen fortsatte dock diskussionen via SMS-meddelanden. Bland annat hade vi fått för oss att ostädade lägenheter kunde vara ett problem. Värsta tänkbara menyn jag kunde komma på var enligt följande snuskiga recept:
   Sågspånsstuvad kvalsterodling med lagrat mjölkklumpspulver på intorkad smörbädd. Inte så kaloririkt men...
   Trevligare och godare saker bjöds jag på hemma hos en före detta lumparkompis som jag besökte under torsdagskvällen. I samband med en underbart välsmakande kladdkaka och te pratade vi allehanda minnen och livserfarenheter. Gick hem när klockan började visa på sen kväll och de övriga i lägenheten gick till sängs.

Fredagen bjöd på en väl utnyttjad sovmorgon. Var riktigt trött... Efter arbetsdagen väntar en danskväll på Mälarsalen

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2005-12-22 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!