"Två hjärtans önskan ska vårdas på plats, skapas på gemensamma ord och tankar samt förvandlas till lycka i vårdande handling"
LÅ-02
Dagbok på nätet!
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 
Gästbok

Dagbok, oktober 2000

 

Lars Ålander

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:


   
 

00-11-02, torsdag

Idag var första gången på oerhört länge som jag inför arbetsdagen tog bussen ner till stationen. Det fanns självklart en naturlig förklaring till att jag lyckade komma utanför dörren några minuter tidigare än vanligt och därmed avstod ifrån min traditionella promenad till stationen. Regnet var kraftigt...
   Igår hade jag en helt ledig dag. Städade och stökade runt i lägenheten, som så många timmar förr den senaste tiden. Tyvärr gick det trögt med renhållningsframstegsambitionen. Saknar verkligen containern som kommer till området först på måndag. Har just nu relativt mycket skrot iform av spillbitar från mitt modelljärnvägsbygge som skräpar och stör ordningen. Dessa träbitar är nästan värre än det sågspån som jag klagat på så mycket den senaste tiden. Alltid finns det något att skylla på när ordningen inte är tillrättaställd. Men hopp finns det i alla fall gott om...
   Träningen under gårdagskvällen blev också en aningen seg historia. Var till att börja med inte alls upplagd för träning, men i och med att vår tränare har danspotensial (så det lyser om honom), lyckades jag också bli entusiastisk. En hel del nyttiga övningar som troligtvis kommer öka min förmåga att även nyttja axelpartiet i dansen. Tidigare har han lyckats få mig att bli mjukare i höftpartiet, så ett perfekt komplement till det kommer det att bli när jag är tagen ur färdiggjuten form.
   Idag fick jag mig en underbar dansbild tillsänd, tagen av Andreas vid dans på Yesterday den 20:e oktober. Trots att den avporträtterar mig som en av huvudpersonerna, i min dans tillsammans med Tanja, älskar jag att se på den. Helt klart en av de bätte bilderna på mig utövandes dans. Man riktigt längtar tillbaka till stunden på dansgolvet...

00-10-31, tisdag

TÅRTÄTNING har stått på mitt privata program idag. Innan dess hade jag en intressant arbetsdag, inkluderande ett möte. Jag blev oväntat uppkallad av chefen. Mötet varade bara några enstaka minuter med ett klart budskap gällande min tidigare ansökan till uppdraget som KNUTENREDAKTÖR, dvs en av banverkets intranetredaktörer för tågtrafikledningens östra regionen. -"Är du fortfarande intresserad av uppdraget kommer du att få det." Den GLÄDJE jag kände under hela eftermiddagen, fram till och med tårtätningen, var nästan omätbar. En personlig TRIUMF som gör mig oerhört VÄLMOTIVERAD.
   I samband med min tid på caféet passade jag på att koppla av med protokollskrivande för bostadsrättsföreningen. Var även nöjd med tidsutnyttjandet och det jag lyckades prestera under mina två fikatimmar. Kvällen fortsatte i bostadsrättsföreningsanda. Bredbandsgruppen hade möte för att se vad som kommer att krävas för själva Bredbandsanslutningen till områdets lägenheter. Troligtvis krävs grävande för framdragningen, allt efter kontroll av områdesritningarna.
   På hemvägen ifrån stan handlade jag på ett halvavstängt OBS-Stormarknad. Brandkåren tillät inte någon att vistas på nedre plan eftersom en översvämning hos bensinmacken bredvid hade fört med sig bensin till dagvattenbrunnarna, anslutna till varuhuset. Allt jag behövde fanns dock på övre plan.
   De sista timmarna av dagen har varit lugna. Inväntar helt enkelt morgondagen, då jag är ledig, för att ta nya tag i något tilltalande projekt.

00-10-30, måndag

Av förkylningen märks bara försumbara spår. Helt återställd är jag kanske inte, men om jag sover och inte stressar ska det nog bli bra inom några timmar.
   Har nu åter igen varit på min arbetsplats och styrt de riktiga tågen. Kändes fullt normalt, trots att jag de senaste två veckorna endast arbetat tre dagar. Hemma är det fortfarande lite för rörigt för att jag ska vara nöjd. Men förutsättningarna är goda för att jag åter igen ska komma in i den ekonomiska matlagningstrenden och förmågan jag för ett antal år sedan innehade och var duktig på. Behovet finns delvis i och med att jag snabbt vill få modelljärnvägen levande. Dessutom är det så mycket roligare att hålla på i köket om det är städat och fint i lägenheten. Och motsatt förhållande råder logiskt nog också. Det är roligt att hålla ordning i lägenheten när man känner sig hemma i köket och dess omgivning. Eftersom jag numera räknar modelljärnvägen som en respektabel möbel, är självförtroendenivån god och på uppåtgående. På den fronten gäller det bara att hitta tilltalande modellvyer i och med att jag har fått stryka planerna på min absoluta drömvy och sjöplacering i samband med rådande platsbrist. Det kommer bli en konst att få åskådaren att se lagom mycket på en gång. Det som i huvudet skulle bli en blickfångande vy riskerar nu att bli en undanskymd "håla". Huvudet arbetar vidare...
   Det enda som tynger mitt samvete just nu är lagrat styrelsearbete och pensionsfondspararvalet som ännu inte är gjort. Inget av uppdragen behöver stressa mig, men det skulle vara skönt att ha dessa punkter avklarade.

00-10-29, söndag

Det har nyss blivit söndag. Innan jag går och lägger mig vill jag skriva dagbok. I natt är det dags att njuta en extra timma under övergången till vintertid. Faktum är att de första snöflingorna redan observerats i samband med ett ihållande regn under lördagseftermiddagen.
   Lördagen har helt och hållet tillbringats i hemmet. Har med tedrickande försökt att bota en förkylning som har sina tecken i snuva och heshet. Någon enstaka feberattack tror jag mig också ha detekterat. Visserligen i samband med stark hunger och efter viss fysisk ansträngning. Hade jag varit helt kry hade jag med stor sannolikhet åkt iväg till nya dansklubblokalen för att städa de dammiga rören jag inte hann med förra gången. Men med snuva lockar inte ens belöningen, bastubadande...
   Modelljärnvägen har nu kommit såpass långt att stambanans spårunderlag är komplett och sammanhängande. Cirka 720 mm från lägsta till högsta punkt på banan. 3 stationssträckor och lika många stationer har nu i stort sett spåren på plats. Nu gäller det bara att få modelljärnvägen att bli en vacker möbel. Vacker inramning och därtill så småningom även landskap.
   Lördagen har varit lika go, mysig och trevlig i fråga om e-mailväxling som fredagen var på dansgolvet. När jag under fredagens danskväll just börjat fundera över hur pass länge jag skulle vilja stanna kvar, bortblåstes hemlängtan totalt och blixtsnabbt i samma stund som jag återsåg min ögonsten, (från tidigare möten), dansandes. Det var inte konstigt att jag inte hört av henne under veckan. Jag hade lyckats ge henne fel e-mailadress till mitt jobb. Försök att nå mig hade onekligen gjorts. Under kvällens danser rättades misstaget till och ytterligare många underbara danser avnjöts i danslokalens mysigaste sällskap.

00-10-26, torsdag

Ytterligare ett livsberikande gästspel i min livshistoria har personerna i Hjo fått spela. Då avser jag den härligt glädjesprudlande skaran av kompisar omkring "Yez-Ariel" som jag mött på folkhögskolan det senaste dygnet. Strax före klockan 18 på onsdagskvällen blev jag lotsad av bussen för en regnpromenad till elevhemmet. Hamnade mitt i julfestplaneringsmötet och fick därför äran att skratta mig igenom en underbart framförd genomgång av manuset till en mycket uttrycksfullt "fraskontaminerad" Askungensaga. Underbar story och underbara människor, (Arla och Teddy), som omväxlande framförde scenernas innehåll, med en inlevelse som gav rysningar längs ryggraden. Dessa två personer, Anna och Kristina, kom även under kvällen att roa mig tillsammans med Yez då vi såg "BAMBI" på video. Återgivningen av röster och kroppsspråk var enormt proffsig efter några tillbakaspolningar och tillbakablickar. Jag kommer nog aldrig att glömma återgivningen av scenen där Bambi nyss börjat tala och stöter på sin blivande vän, den han kommer att kalla för "BLOMMA", mitt ibland höstlöven.
-"FÅ-GEL..., BLOMMA, BLOMMA, BLOMMA..."
-"Nej, det där är ingen blomma".
-"Det gör ingenting... Man får kalla mig BLOMMA om man vill... Det gör ingenting..."

   Efter filmen var det läggdags. Då kunde jag se tillbaka på en dag som även innehållit trevlig dansträning under mer än en timma tillsammans med "Yez" i gymnastiksalen. Många intresserade ansikten stack in huvudet under tiden. Själv var jag lika nyfiken på alla andra aktiviteter som simultant pågick under kvällen. Helt klart en folkhögskola med aktivitet, händelser och drag...
   Innan Hjo-besöket var jag hos min syster i Göteborg. Inledde med att följa med till vårdcentralen där Malcolm skulle få en spruta. Jag och Angus lekte olika djur vid en soffa utanför själva väntsalen. Blev bjuden på mat, lekte tågklarerare och lokförare tillsammans med Angus på barnens Brio-järnväg och pratade en del med syrran, innan det efter ca sex timmar i Göteborg var dags för vidare färd genom landet.

Onsdagskvällen var så hektisk som jag hade förmodat att den skulle bli. Sov endast två timmar eftersom jag gjorde styrelsearbete, tvättade och så småningom packade inför resan. Vid sextiden på morgonen var jag iväg och utanför dörren. Naturligtvis skrapade jag som vanligt ihop ytterligare någon välbehövlig sömntimma under min trivsamma restid.

00-10-24, tisdag

Lyxig är min tillvaro, trots att jag ikväll kommer att ha hur mycket som helst att göra för att vara nöjd och få mina planer att smärtfritt gå i lås. I förra veckan var jag ju femdagarsledig. Efter att en arbetskamrat önskat få denna veckas nattpass av mig blev jag ledig även nu på onsdag. Torsdag och Fredag fick jag därmed ej schemalagda turer, varvid jag sökte och fick semester beviljad. Med andra ord går jag efter dagens arbetspass åter igen på en femdagarsledighet.

I söndags gjorde dansklubben en mycket hedersvärd insats för att ordna en sk "Jack n´ Jilltävling". Mycket välarrangerat, stämningsfullt och mysigt. En enastående domarkår från grannklubbarnas dansare kämpade med en ibland omöjlig bedömningsuppgift. Partnerslottningen för min del blev riktigt lyckad. I bugg dansade jag med Jeanette, som jag då och då dansat med under året som gått. I foxtrot tävlade jag med en mycket duktig dam. Hon hängde med på det jag vågade göra helt oförberett. Trots många J&J-tävlingspar blev jag fyra i foxtroten och sjua i buggen tillsammans med mina partners för kvällen. I buggen var det en hårsmån från final. En omdans krävdes för att skilja oss (två par) åt. Tyvärr gick vi lottlösa ifrån den. Jag var mycket nöjd, trots att jag hade som mål att få vara med i båda finalerna.
   Danstävlingen bjöd på trevlig live-musik i finalrundorna och under själva nöjesdanskvällen, före och efter finalheaten. Tyvärr var jag själv tvungen att avvika från tillställningen när det var som roligast, direkt efter prisutdelningen, eftersom jag skulle till jobbet för ett nattpass. På bussen sov jag men drömde mig genast till danskvällen genom en stark längtan tillbaka.
   Nattpasset mot måndagen blev det lugnaste jag varit med om på länge. Jag hade laddat för en "helvetesnatt" med strul och mängder av arbeten. I själva verket hade alla banarbeten på mitt område ställts in just denna natt. Otroligt skönt. När morgonen kom var det visserligen hektiskt, men allt flöt på bra. Alla tomtåg kom ut ifrån Västerås i tid, trots en otroligt tät dimma med endast ett fåtal meters sikt enligt förarna. Allt växlingsarbete tog därmed längre tid än normalt, men under kontroll.

Jag sov kvar på jobbet under måndagsförmiddagen för att sedan även ha ett eftermiddagspass. Glädjande nog slapp jag det kaos som under förmiddagen rådde i och med nedriven kontaktledning i Älvsjö. Då låg jag som bäst och sov. Min eftermiddagstur blev lugn, bortsett från den sista timmen då ställverket i Flemingsberg inte ville lyda mina order. Nio minuter tvingades ett pendeltåg vänta på bättre tider. Lika så ett godståg på spåret bredvid. Annars helt ok och skoj.

I morgon ska jag inleda min femdagarsledighet med en socialturné. Börjar med att hälsa på syrran och hennes familj i Göteborg under middagstid. När kvällen närmar sig fortsätter jag min färd för att hälsa på "Yez" i Hjo. Därefter är planerna ovissa. Ögonstenen i Uppsala har jag ännu inte hört något ifrån...

00-10-22, söndag

Det har varit en underbar ledighet med många mål, satsningar och glädjeämnen. Den enda negativa stress jag kännt är när jag satt mig stilla för att pusta ut och ta det lite lugnt. Då har jag nämligen börjat försöka känna hjärtats slag inom mig. Läkaren sa ju visserligen att det kunde vara helt normalt med ojämn hjärtrytm, men jag har blivit alltför intresserad i frågan och därför än mer otåligt nyfiken när jag automatiskt borde låta mig andas lätt, tanklöst och obehindrat för att just pusta ut.
   Hjärtat och själslivet har däremot fått en rejäl kick och häftig rytm. Vid flera tillfällen har jag lyckats fastna för en och samma tjej ute på de olika dansgolven. Eftersom gensvaret tidigare varit obestämbart till sin storlek, har jag visserligen inte släppt blicken ifrån andra tänkbara hjärtevänner, förrän möjligtvis igår kväll och natt. Följde med på bussresan upp till Estraden och Gävle. BOOGART och JANNEZ spelade. Dansrytmen hittade jag inte riktigt när det gäller buggandet, men däremot i underbara foxtrotlåtar. Som sagt var, mitt hjärta trivdes. Visserligen svårbestämbart hur pass långt mitt hjärtas övertygelse nått ut, men en viss respons har detekterats. Ord har flitigt växlats och blickarna har varit uppenbart fängslande. Otålig som jag är vill jag ju snabbt ha svaret på om mina tankar och känslor är byggda på säker mark, men jag får ge mig till tåls. I detta fall är det just tiden som är riktigt fängslande. Det är nästan som om jag njuter av att få gissa, tänka, hoppas, känna samt därtill flirta för att om möjligt få svar på någon av mina förhoppningar och prognoser. Dags att längta vidare helt enkelt...
   I fredags var jag på Yesterday och dansade. Hemma kunde jag glädja mig åt mitt modelljärnvägsprojekt. Nu är jag en riktigt stolt rallare och projektör som ofta tittar ut över grundpelarna i landskapsbilden, var gång jag kommer in i mitt sovrum. Det är nu inte många meter spårunderlag som saknas. Jag är med andra ord så stolt över vad jag de senaste dagarna så har kämpat med.
   Det är nästan så att det känns i blodet, att jag är på väg att bli riktigt socialt anpassad igen. Jag var visserligen ute och åt med JS i onsdags, men i övrigt har jag varit aningen osocial utanför jobbet och dansgolvet, för att därigenom få tid över och kunna koncentrera mig på mina olika projekt, som bland annat torsdagens styrelsemöte med budgetplanering inför kommande år inom bostadsrättsföreningen.

00-10-18, onsdag

Har nu påbörjat min femdagarsledighet på ett hälsosamt sätt. Gick å jobbets vägnar på hälsokontroll, (ingår i mitt säkerhetstjänstutövande). Påde blod- och urinprovet visade på utsökta värden. Blodfetterna med god marginal och ofta nära det optimala. Syreupptagningsförmågan testades också genom ett cyklingsprov. Inte riktigt lika bra värden som när jag mönstrade. Då kunde jag i och för sig koncentrera mig på uppgiften. Idag var det näst intill omöjligt, eftersom läkaren ivrigt frågade ut mig om mitt dansutövande under tiden jag trampade. Fick aldrig någon rytm i andningen. Vilopulsen var låg. Endast 62 slag per minut. Själv kände jag hur orytmiskt hjärtat slog när blodtrycket mättes. Ibland var det nästan som om hjärtat stannade upp och tog en pause, (kanske när jag tänkte samtidigt ;) Själv vet jag ju att jag ofta kan lugna ner hjärtrytmen genom ett fåtal djupa andetag, men nu skulle jag ju bara minska takten en aning. En teknik som jag ofta utnyttjar när jag vill somna snabbt. Det hade förresten inte varit fel att sova under provtagningarna heller...

   Dagen i övrigt har används till tandläkarbokning, modelljärnvägsbygge och snart även till instruktionsledd dansträning. Modelljärnvägsbyggandet idag kädes som en lättsam uppgift. Det gick lätt och kändes underbart att ha passerat några av de mest tidsödande, jobbiga och precisionskrävande spårgrundläggningsavsnitten. Nu är jag inne på "fyrspårsbyggnationen" och därmed ett av de avsnitt som gör mig planeringsmässigt stoltast. Mer ivrigt byggande imorgon om allt går som det ska.

Ännu har jag inte fått reda på om jag fått webbuppdraget på jobbet, eller ej. Väntar med spänning på tillsättandet av tjänsten. I stället roade jag mig hos min granne igår tisdag, för att hjälpa till med felavhjälpning på hennes hemsida. Två timmars arbete och diskussion, handledning, som gav mycket gott resultat. Det kändes att jag kunde min sak. Samma självförtroende hade jag tidigare under dagen fått i samband med snabb beslutsfattning, rätt garderingar och smidiga lösningar i samband med ett växelfel i Knivsta. Jag hade tagit undan ett långsamgående lok i Knivsta för att släppa förbi en X2:a, (X2000). När loket sedan skulle följa efter hade jag växelfel att arbeta med. Efter några försök gav jag upp, spårändrade en uppsalapendel och startade höger-högertrafik med tågen ett par stationssträckor, (normalt vänstertrafik), för att få alla tåg att rulla. Ett tag såg det riktigt avancerat ut när tågen kryssade kors och tvärs men jag lyckades med att undvika förseningar därigenom. Fick till och med beröm av informatören bredvid, (fd elev). Mina kollegor som spontant uttryckt sina farhågor om förseningar i samband med växelfelet tystnade snabbt. I och för sig höll jag med dem innan jag hunnit gardera upp för eventuella misstag, trots att jag snabbt hade handlingsplanen klar för mig i huvudet.

00-10-16, måndag

I går var det en förlovande härlig dansdag. Debuttävling med Therese som gick mycket bra. Lite mer tävlingsvana mellan oss och vi ska nog kunna förvalta den delade ledning vi lyckats skaffa oss efter första heatet genom domarsiffrorna 1,2,2. Trots att vi efter nästa heat åkte ut med siffrorna 1,4,4, (ensamma om 15:e-platsen), levde jag hela dagen på känslan av att mål och framgång kan finnas inom nära räckhåll. Jag måste fortfarande arbeta med försöken att kunna dansa bra även när jag möter medgångar. Dessutom måste vi båda våga visa att vi hör hemma i toppen, bita ifrån med höjda huvuden. Ett grattis till klubbkompisarna Kristoffer och Jenny som övertog ledningen och vann hela tävlingen...
   Direkt efter tävlingen i Enköping åkte jag vidare för att leva ut min lycka på EBBA dansklubbslokal Quben. Jag älskade verkligen att få släppa loss och ge allt på dansgolvet till Wahlströms rockigaste låtar. Jag kände mig som en vinnare när "JS" verkligen hjälpte mig i mina försök att skaka av mig delar av min upprymda överskottsenergi. Men visst hade jag både danslust och energi kvar när "JS" och jag satte oss på tunnelbanan mot T-centralen. Hur som helst skönt när dansen flyter perfekt...

Under lördagen jobbade jag ett dagpass. Idag är jag ledig eftersom arbetsgivaren ville ha mig på jobbet imorgon istället för kommande natt. Jag klagar inte, speciellt inte eftersom jag därefter blir femdagarsledig, dvs resten av veckan ut.

00-10-14, lördag

Ännu en gång har fredagen den 13:e passerat förbi. Bortsett ifrån att jag hade omfattande signalfel i Köping och Munktorp, (drabbade två tåg vid två olika tillfällen med förseningar om ca 30 minuter), var fredagen riktigt tillfredsställande. Kvällen bjöd på en härlig tävling i Enköping där man fick mäta sig med några av Sveriges bästa bugg-dansare. Alla tävlingsklasserna således tävlandes i en och samma klass. Av drygt 60 par kom Anna och jag på en mycket godkänd 15:e plats. Enligt mig, (delvis en motsats till min danspartners åsikt), var det en oerhört rätt känsla i första heatet. Det kändes som om vi syntes framför domarna och musikanpassade väl. Jag stormtrivdes i "trängseln" bland de 15 par i heatet som tillsammans med livebandet Wahlströms skapade den äkta "utedanskänslan" som får mig att tända till. Det var skönt att gå vidare direkt till kvartsfinal. En extrachans bjöds övriga dansare. När kvartsfinalen kom var känslan visserligen relativt bra, men det kändes som om vi tappade lite av explosiviteten och rytmen för att självklart synas. Vi kom inte heller längre när marginalerna inte var på vår sida för ytterligare framgångar.
   Dansabstinensen var enorm när danskvällen väl satte igång. Detta efter en riktigt seg väntan och en alldeles för lång pause. Pausesångfågeln var visserligen duktig, men tråkigt nog inget som jag förknippade med en äkta dansfestival. Efter många underbara och inspirerande danser fick jag skjuts till Märsta av Tomas och Ulrika. Därifrån tog jag nattbussen till hemmet efter en kortare tids väntan och ivrig diskussion med en sportintresserad ungdomlig grabb. Med OS i färskt minne hade till och med jag lite att tillföra debatten. Konstigt nog om man känner mig och mitt något begränsade sportintresse rätt...
   Torsdagen var lugn. Sov middag ganska länge och gjorde inte så speciellt mycket nytta i vaket tillstånd heller. Ren rekreation med andra ord. Dock säkert nyttigt för själen.

00-10-11, onsdag

Natten till igår öppnade sig en helt ny värld för lilla mig. För första gången utnyttjade jag min internetbank och gjorde en överföring till en annan persons konto, i samband med en reseinbetalning. Så oerhört enkelt och skönt att slippa gå med ett kuvert till en brevlåda. Perfekt förfarande när man direkt kan se hur pengarna flyger iväg. Ingen oro för att man missat någon räkning som inte hunnit bokföras när saldot kollas.
   Gick upp i lagom tid för att hinna såga lite spårunderlag till modelljärnvägen, innan det var dags att åka till jobbet och dirigera de stora, riktiga, tågen. Trivdes bra på jobbet och var ganska pigg när jag kom hem om kvällen. Började sortera tvätt och laddade därefter ett par maskiner med tvätt. Innan jag lät ögonlocken falla gick jag åter igen en sväng till tvättstugan för att hänga tvätt. Under tiden sömnen höll mig i ett skönt grepp torkade tvätten i tvättskåpet...

Onsdagsmorgonen kom allt för snabbt, trots en halvtimmes sovmorgon. Efter att ha hämtat tvätten och sedan gjort mig i ordning bar stegen iväg mot stationen. Slumrade som vanligt under pendeltågsfärden och var därefter redo för en arbetsdag. Lugn tågföring gav mig en känsla av rastlöshet i kroppen, innan jag fick min middagsrast som jag utnyttjade för sömn. Slutet av mitt arbetspass blev mer normalt och gav mig full tillfredsställelse.
   När passet var över åkte jag till Uppsala för att äta en bit mat och koppla av tillsammans med min dator och lite styrelsearbete. Innan jag blivit mätt var rastlösheten åter igen påtaglig. Det var dock inte speciellt muntert väder för en promenad, så jag fick försöka motivera mig till att sitta stilla inomhus och titta ut på resultatet av vindbyarna och regndropparna. Otroligt många personer utomhus och i rörelse trots väderleken. Till slut fick jag hjälp med min skrivarmotivation då tåget hem var inställt. Då kunde jag utan vidare koppla av och finna en anledning till att dricka lättöl och fördriva en timma datorknapprandes på järnvägscaféet. Några var besvikna på inställelsen, men jag borde ha kunnat räkna ut att så skulle vara fallet. Precis innan jag gick från jobbet fick jag nämligen veta att en lokförare undgått att köra på en person med minsta möjliga marginal. Som väntat kom chockreaktionen inom någon timma efter incidenten och ersättningsförare fanns inte att frambringa snabbt nog i tågets närhet. Motivet för en tåginställelse var således oerhört starkt och välmotiverat med fakta på handen. Undrar bara om den som hade änglavakt fortsätter att snedda över spåren, eller om det finns tillräckligt med hjärna att lära sig en vettig läxa...
   Tillbaka från Uppsala sov jag ytterligare en timma på jobbet innan jag åkte iväg till träningen. Det blev en lugn och behaglig sådan, den sista inför helgens tävlingar. Riktigt skön träning helt enkelt...

00-10-09, måndag

Helgerna är tidsmässigt för korta. Lika så danskvällarna. När man kommit igång som bäst är det dags för den sista dansen. Efter den fylls man av en tomhet, trots allt välbefinnande. Veckor av väntan innan jag kan forska vidare i den mängd av obesvarade frågor som vissa tjejer lämnar efter sig. Intresse som delas, intressen som får mig att förledas, tankar jag vill dela...
   I fredags blev det dans på Yesterday. Inte speciellt mycket folk, men roligt ändå. Hemresan följdes av dimma och ibland en siktsträcka jämförbar med tre till fyra mittmarkeringar på vägen. Hastigheten begränsades stundom och var momentant nästan halverad mot den tillåtna.

Efter en lagom lång sovmorgon gick jag upp och körde tillbaka bilen till mina föräldrar. Därefter åkte jag iväg med en hink, svabb och sopborste. En flerårig dröm håller med stor sannolikhet på att gå i uppfyllelse. Det är nu tänkt att klubben ska kunna härbergera en helt egen träningslokal. Inte nog med att den är större än den gamla, den ligger precis bredvid busshållplatsen, bjuder större dansgolv än dagens och har bastu tillsammans med två stora omklädningsrum. Slutligen finns det gott om utrymme för trivsamma utrymmen på en balkong belägen bredvid dansgolvet. Helt underbart...
   Städningsmässigt innebar det dock en hel del utmaningar. Detta var bara första städdagen av flera väntade. Under min tid i lokalen hann jag rengöra en ca 5 meter hög vägg från spindelväv och viss smuts genom att skarva ihop två långa svabbskaft och "borsta". När jag sedan fick se mängden ingrodd smuts på omklädningsrummens ventilationsrör fängslades jag av den uppgiften istället. Rent blev det, (i ett av omklädningsrummen), men det tog tid. Under de fem timmar jag var där genomgick lokalen en härlig förändring. Glasrutor, väggar och golv blev rena. Den instängda luften som mött dansklubbens första volontärer gick inte att detektera i någon större omfattning. Istället var det en doft av tvättmedel som präglade utrymmena i stort.
   Lördagskvällen spenderade jag sedan i lugn och ro hemma. Mest framför TV:n och i telefon samtalandes med Annelie. Länge sedan vi ägnade såpass mycket tid åt varandra i telefonen. En bra avslutning på kvällen även om det blev riktigt sent.

Söndagen bjöd på uppladdning i form av mycket sömn. Emellanåt var jag dock aktivt byggande på modelljärnvägen. Tidsödande moment just nu. Jag längtar verkligen till grovgrunden för spåret är färdiglagd. Bra att ha något att kämpa för. När eftermiddagen kom gick jag över till mina föräldrar för att låna bilen. Jonas, jag och Theresie tog i likhet med flera andra Stockholmare bilen till Skultuna, (Västerås), och "Lagår´n" för att dansa till JANNEZ. En underbar danskväll mellan 18 och 22, som mycket väl hade kunnat få vara ett par timmar till. Många goa danser, speciellt med Uppsalatjejerna på plats.
   Under hemfärden stannade vi till i Hummelsta. 6 dl mjölk och saltad pommesfrites stod på min efterlängtade och rogivande meny. Natten blev sen innan jag kom hem. Vägarna var krokiga men mysiga att åka på genom natten, när vi en bit efter Enköping tog genvägen genom skogslandskapet till Märsta. Vidare färd söder om staden innan jag återvände hem, lämnade bilen och traskade hem.

Endast ett fåtal timmars sömn, men tillräckligt för att jag skulle vara riktigt pigg vid halvfemtiden på måndagsmorgonen. Åkte till jobbet för en kort arbetsdag. Åkte hem för att sova middag och tillbaka till stan om kvällen för ett träningspass utan danspartnern, som fått förhinder. Fick dansa med kursdeltagarna istället. Gav mig rikligt med möjlighet att koppla av och träna förutsättningslöst. Snart hemma i min efterlängtade säng, (om den står kvar). Tidigare under dagen duckade jag blixtsnabbt i förskräckelse när hela marken och huset skakade. Den hittills kraftigaste sprängningen på byggplatsen bredvid var inte att leka med. Jag väntade bara på att det skulle regna stenar från himlen. Men lika snabbt som tryckvågen kom, lika snabbt var det lugnt och stilla. Tur för mig...

00-10-06, fredag

Äntligen fredag och lite efterlängtad ledighet stundar. Igår var jag riktigt utslagen när jag kom hem från min lilla Arlandautflykt. Min middagssömn blev extremt orolig. Visst lyckades jag sova lite, men påmindes om en känsla jag haft tidigare om morgonen. "Jag är nog på väg att bli förkyld". Tankarna stannade inte riktigt där. Någonting annat var nog också en bov i dramat. Steg upp och utförde de sista förberedelserna inför BREDBANDSMÖTET genom att kopiera en sammanställning utav en enkätundersökning, gjord inom bostadsrättsföreningen. Kanske var jag nervös inför mötet. Inte heller denna ursäkt trodde jag på i frågor rörande det fysiska och psykiska välbefinnandet. Min stressfaktor och oförmåga att koppla av berodde nog bara på mängden pusselbitar i tillvaron som skulle givas rätt tid och plats.
   Mötet gick mycket bra. Ett enigt och samstämmigt medlemsmöte ville ha Bredband och gick på styrelsens linje i fråga om föreslagen distributör. Nu återstår bara att se om installationen kan hinna ske innan snön kommer, eller om vi får vänta på vårsolen.
   Efter mötet kvicknade jag till. Nu var jag harmonisk till mods. Det enda jag inte ville göra var att lägga mig. Med andra ord en kort natt igen innan klockan ringde vid 04.50-tiden. En liten sovmorgon trots allt.
   Idag hoppas jag på en avkopplande danskväll. Behöver få utlopp för min sömnslagna men överskottsenergifyllda dansabstinens. Social närhet sökes...

00-10-05, torsdag

Nu har jag flytt min kos. Behövde mental avkoppling och samtidig social stimulans efter jobbet. Hade en underbar arbetsmorgon där tågmötesändringarna, trots många tågförseningar, blev "perfekta". Underbart med precisionsarbete som går vägen. Runt omkring mig satt mina kollegor och hade det bra mycket värre än jag. Förseningar på upp till 50 minuter blev följden av återkommande signalfel där tågen fick gå med reducerad hastighet, (dryg mopedfart), dryga mil. Men sedan kom problemen för mig. Fick inom loppet av några minuter en ständig ström av samtal. Västerås central fullproppad med tåg, som i vissa fall skulle invänta resenärer som inte existerade. I samband med denna röra hopade sig antalet växlingsrörelser och arbeten som på annat håll skulle beviljas. Tyvärr fick jag problem med beviljandet av arbeten, (bidrog till än mer röra och telefonkö). Vi hade svårt att enas om begränsningspunkterna för arbetets utsträckning, (det område jag ska svara för säkerheten inom). Banarberarens ord stämde inte helt och hållet med givna önskemål och vad jag kunde tillåta. Det gjorde inte saken lättare. Han blev något nervös varvid det blev än viktigare att vara överens innan jag kunde bevilja något arbete. Slutet gott, allting gott... nästan... Än fler uppgifter anhopade och existerande för mig att reda ut och klara upp på "nolltid", för att få alla lok och tåg att rulla.
   Skönt, (men typiskt ändå), kom min avlösare just när jag i huvudet skissat upp en effektiv handlingsplan för att arbeta ikapp tiden och minimera röran. Jag lämnade dock över ansvaret och biträdde istället under några minuterar. Samtidigt gick brandlarmet. Enligt våra instruktioner får vi omedelbart lämna byggnaden om vi känner oss hotade. Detta är dock inget krav om larmet kan anses falskt. Denna gången var det falskt och jag förblev kvar, men redo för evakuering. Läget blev raskt bättre, (trots ett ringande brandlarm), men jag var verkligen tom i huvudet när jag gick på rast. En kraftansträngning och tålamodsprövning var uppenbarligen över. En ny lugn arbetsplats ansvarade jag för efter rasten. Kanske tur det, eftersom jag inte kände mig på toppenhumör längre.
   Här ute på Arlanda har jag hunnit smälta dagen. Har hunnit fika och göra de styrelseuppgifter som krävs inför kvällens medlemsmöte i fråga om Bredband. Synd bara att jag inte hinner flyga en sväng till Luleå eller någon annan mysig ort innan kvällen kommer. Jag längtar efter att bara resa...

00-10-04, onsdag

Som vanligt har dagen präglats av en arbetsdag. En ganska mysig sådan, bortsett från att jag vid middagstid fick ordentlig och snabbt tilltagande huvudvärk. Det hjälpte föga att dricka mycket utan krävdes en huvudvärkstablett för att lätta på trycket. Inom en halvtimma efter tablettintaget mådde jag relativt bra igen.
   Efter arbetsdagen tyckte jag det var lika bra att hålla igång. Åkte till hemorten för att hämta ut bilder, bland annat med motiv från fån förra måndadens personalfest i Dalarna. Alltid härligt att kunna minnas tillbaka på glansfulla dagar. Det lyfter humöret även dagar som denna, när huvudet inte hålls så högt som man kunde önska.
   Magen kändes helt omättlig från tidig morgon till kväll. Har med andra ord varit hungrig hela dagen. Eftersom jag gjorde ett seriöst försök till hungerbot fick jag lite brottom till träningen. Det gjorde dock ingenting eftersom min danspartner också hade problem att komma i tid. Intressant träning blev det dock. Kort, musikanpassad och intensiv. En tidig avslutning och förhållandevis tidig hemkomst. Riktigt skönt...
   I morgon BREDBANDSMÖTE för vår bostadsrättsförening. Ska vi få Bredband eller ej, det är frågan?

00-10-03, tisdag

I morse var jag riktigt pigg när jag vaknade. Det kändes nästan som en evig sömn när jag fick sova ut till klockan nio på morgonen. Stängde till och med av TV:n tidigt på måndagskvällen för att inte förledas att stanna uppe länge. Min vakenhet i morse använde jag till att plocka och sortera saker jag fått hem ifrån mitt föräldrahem. Vissa saker väcker minnen men mycket, (gamla tidtabeller och liknande), gick att kasta direkt.
   Vid middagstid var det dags att åka till jobbet. En lite stökig inledning, som det nästan alltid är i trakterna kring Västerås vid avlösningstid, men under kontroll. Resten av eftermiddagen blev förhållandevis lugn och harmonisk. Tröttheten har dock kommit smygande varför jag verkligen längtar hem till min trygga vrå. I övrigt intet nytt, mer än att jag just nu sitter och irriterar mig på en dam sittandes mitt emot mig på pendeltåget hem, envisandes att breda ut sin stora dagstidning över min datorskärm som jag "ihopkurad" har i mitt knä. Jag saknar medlidande, alternativt tillräcklig förståelse i frågan...

00-10-02, måndag

Jag är ärligt talat riktigt imponerad av att jag obehindrat står på benen idag. Efter en helg med dans varje dag och aningen lite sömn, är det bara en svag känsla av benmuskelvärk och ett skavsår på en av tårna som gör mig påmind om helgens kraftansträngningar.
   I fredags var jag aktiv på jobbet från tidiga morgonen till kvällen. En timmes betald och lagstadgad sömn eller vila kunde jag åtnjuta när jag erbjudit mig att jobba över. Efteråt åkte jag hem en kort sväng innan dansen på Mälarsalen startade. Valde att packa i ordning min utrustning och förbereda mig inför hela helgen, ifall jag skulle välja att sova på annan ort. Huvuddelen av packningen lämnade jag därefter på jobbet på min väg till Mälarsalen.
   Danskvällen blev helt underbar. Jag var visserligen sen dit, men effektiv på plats. Dansade med flera okända tjejer som gav mig mycket nöje både socialt och dansmässigt. Förhoppningsvis nya bekantskaper och vänner för framtiden.
   Tog mig hem med nattbussen för en kort nattvila. Vid halv åttatiden var jag på benen igen för att hinna med tåget mot lördagens danstävling i Ludvika. Resan bjöd på god timing, i och med att det var dags att gå ut på tävlingsgolvet mindre än en timma efter ankomsten. För att försäkra mig om min ankomst blev jag dessutom hämtad av Anna och Micke vid järnvägsstationen. Tävlingen gick ganska bra. Det var roligt att tävla med Anna igen. Vi hade domarmässigt rejält häng på 3:e-platsen, men blev efter finalrundan slutligen fyra. Med andra ord ytterligare en poäng till samlingen. Vi hade behövt minst en andraplats för att bli "C-klassade", en tävlingsklass högre. Nu blir det kanske aktuellt med ytterligare en tävling i framtiden för vår del. Det skulle ju vara roligt att utnyttja vårt perfekta utgångsläge med 5 av 6 krävda poäng, trots att detta var vår sista inplanerade tävlingen tillsammans som ordinarie tävlingspartners.
   På hemvägen fick jag skjuts. Många dansare var det som gjorde en matpause i Hummelsta. Den berömda godisbutiken fick också påhälsning. Blev skjutsad till Norrviken för att hämta bilen från mina föräldrar. Efter min första dusch i deras nya hem åkte jag vidare till Yesterdays för en lång danskväll till BOOGART och AVALON. De sistnämnda spelade bra mycket bättre än de förväntningar jag ställt. På vägen hem fick jag äran att skjutsa hem en av mina nyvunna vänner från fredagen, JS. Sedan bar det av direkt hem till sängen för ca fyra timmars sömn.
   Söndagsmorgonen blev effektivt utnyttjad. Jag hade tillfälligt glömt bort att jag hade en bil att lämna tillbaka till mor och far. Hann dock detta med viss marginal innan det blev dags att åka till Slussen för att möta min danspartner och åka vidare med buss till heldagsträningen. Mer dans alltså. Träningen höll på mellan klockan 10 och 16.45, med uppehåll för en liten matbit. Fick därefter skjuts till nästa dansklubb. Inte nog med den inplanerade trivselkvällens dans, utan jag blev infångad på en av kurserna för att understödja och hjälpdansa med kursdeltagarna. En riktigt trevlig kväll där jag fick chansen att bearbeta de idéer som heldagsträningen fött tidigare under dagen.
   Inför måndagen blev det lite mer normal längd på natten, (sex timmar). Arbetsdagen idag, (måndag), har avlöpt ungefär som fredagens. Ställde även idag upp med övertid inkluderat lite betald, lagstadgad, sömn och vila. Nu på pendeltåget hem ser jag fram emot hemmets lugna vrå, detta trots att jag säkert skulle stormtrivas med lite fart och rörelse omkring mig. Är nog inne i den sk "andra andningen" helt enkelt...

 
 
Beakta detta...
 
Läs dagboken med en extra positiv anda. Beakta noga att negativa ord ofta klingar så mycket starkare än de flesta positiva någonsin kan göra och därför bör betonas ned aktivt vid läsning.
 
Kritiska ord och omdömen är inte avsedda att skada eller förtala fysisk person, förening, företag eller annan förebild, utan är endast tilltagna för att om möjligt, för egen del, återge en styrka av ofta tillfälliga och dagsaktuella sinnesyttringar för personligt bruk och minnesbeaktande.
 
Skulle riktigt potentiella kritik- och konflikthärdar förekomma, behandlas dessa uteslutande utanför detta media för att underlätta en direkt och dubbelriktad konfliktlösningsmetod. Referat kan naturligtvis förekomma inom ramen för normalt dagboksskrivande. Kritisk återkoppling till dagbokens innehåll välkomnas och skall beaktas. Dagboken är tänkt att på ett verklighetsanknutet sätt balansera kritik och beröm.
 
Som läsare ombeds du dock beakta att innehållet trots allt är partiskt författat och att en motpart mycket väl kan vara ofrivilligt drabbad av vinklad kritik där personlig nytta, föreningsintressen, företags- eller förebildsintressen inte betonats tillräckligt tydligt och rättvist. Lojalitet mot alla parter är dock en grundfilosofi, inte minst genom denna förklaringstext. Att helt utelämna kritiskt tänkande och framtoning skulle i sig vara en missvisande verklighetsflykt, föga journalistiskt och dokumentärt korrekt för eftervärlden...
 
 LÅ-03
 

Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

En ny dag, ett nytt äventyr...

Åter startsidan

Här finner du lite av min vardag, helgdag och festdag...
Länkar till andra hemsidor där dagbok förs:



Senast uppdaterad 2005-12-22 av Lars Ålander
(OBS! Datumet gäller endast denna sida, andra kan vara ändrade senare!)
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

HEMSIDANS NYHETER
(Bör besökas då och då)

Dagbok på nätet!